- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / VI Årg. 1917 /
19:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fernqvists Kappaffär

QQ Drottninggatan QQ

n. b. och 1 tr. upp

Stort lager av in• o. utländska nyheter

i alla slags

DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR

till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 5 % rabatt.

Gulli Petrini 50 år.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

utkommer den 1 och 15 i var månad.

Redaktör: Gurli Hertzman-Ericson.

Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregat&nn

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/*3—V*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten:

Pris för 1917 Kr. 1:35.

4:de kvartalet 50 öre.

Lösnummer 10 öre.

För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i poetanvisning till tidningens expedition.

JR ö STRÄT T SBYRÅN
6 Kardaansmakaregatan n, Stockholm

Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.
Öppen ■ vardagar kl. 1/sl—V* 5 e. m.

L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.

dandet uteslutande ur den kvinnligfa
rösträttens synpunkt, så kan man nog
säga, att för den frågan gynnsammast
vore, om vi finge en koalitionsregering.
En sådan vore överhuvud icke tänkbar
utån att en Överenskommelse träffats
mellan de olika partierna angående
för-fattningsfrågorna, och bland dessa
torde vår fråga vara den, som det gått
relativt lättast att komma till enighet
om. Men ifall högerpartiet, så som
närmast framgår ur hr Tryggers
yttranden under valrörelsen, ställer sig
alldeles intransigént gent emot frågan om
den 40-gradiga skalans slopande vid de
kommunala valen, så är redan detta
nog till att göra varje tanke på en
sam-lingsministär illusorisk.

Sannolikt är den illusorisk även
detta skal förutan.

Blir det en ren vänsterministär, så
torde det för oss förmånligaste vara,
att vi få en sådan vänsterkoalition, att
det varken blir en socialdemokratisk
regering med ett liberalt inslag eller
en liberal regering med ett
socialdemokratiskt inslag, utan om man så får
säga en neutral vänsterregering,
vilket endast kan åstadkommas genom
att regeringsbildandet lägges i
händerna på en vänsterman utanför de
egentliga partiledningarna. En sådan skulle
verka minst utmanande och därför ha
lättast att sköta både högern och
saken. Undertecknad har också den
personliga meningen, att en sådan
ministär skulle vara den lyckligaste även
för riket.

Men vilken vänsterregering vi än
måtte få, kunna vi i alla händelser
under en sådan räkna på en kunglig
proposition. Och även denna
formalitet tyckes spela en viss roll.

A. W.

Ett gott exempel.

1 Frankfurt am Main har domstolen
nyligen fällt ett utslag, som i ekonomiskt
avseende likställer kvinnor och män. Målet
rörde sig om en kvinna, som tagit tjänst
i ett bryggeri och fordrade samma lön
som de manliga arbetarna. Domstolen
ansåg att hon utförde en mans arbete och
alltså var berättigad till hans
arbetsförtjänst. Dessutom framhölls faran av att
kvinnor gingo for underbetalning och på
det viset stängde vissa arbetsområden för
de män, som återvände från kriget. Till
slut framhölls det också, att det
påståendet att kvinnorna, såsom icke
familjeförsörjare, kunde nöja sig med mindre löner
än männen, numera inte höll streck.

^ Dd miss Jeanette Rankin interpellerades
om orsaken varför hon rostade emot krig,
lydde hennes svar sålunda: Jag anser att
kvinnans huvudsakliga del i världsplanen
ar att uppehålla och bevara
människosläktet. Det är vårt mål och som den första
kvinnan i vår lagstiftande församling
ansåg jag, att även jag borde sträva mot
aamma mål.

Gulli Petrini är en av
rösträttsrörelsens allra främsta förgrundsfigurer,
det ha vi nog alla klart för oss. Och
lika klart är det att vi äro mäkta stolta
över henne.

När hon nu ingår i sitt andra
halvsekel vaknar lusten att högtidligen
rosa henne och tacka henne för att
hon tillhör oss. Vi betrakta henne som
vår ofrånhändeliga egendom och som
vår sannskyldiga dyrgrip.

Ingenting kan väl heller vara
oskatt-barare för en rörelse sådan som
kvinnornas rösträttsrörelse än att i sin
ledning ha personer som äro utrustade
som hon med guldren karaktär,
osviklig heder och omutlig kärlek till
sanning och rättvisa for att ej nämna
ännu flera av hennes många goda
egenskaper.

Sådana kvinnor är det jag drömmer
om att få se som våra representanter
i riksdagen en gång i tiden. När jag
låter tankarna flyga vart de vilja,
tycker jag mig höra henne från
kammarens talarestol, hur hon med sin friska
sälta skänker riksdagsgubbarna ett
muntert skratt, eller hur hon klart och
ofrånkomligt utreder en fråga eller i
flammande ord förfäktar en rättfärdig
sak så att hon rycker kammaren med
sig, eller hur hon ger en minnesgod och
rapp och kanske något ettrig
rekapitulation av motståndarnas politiska
syndaregister och kovändningar, eller hur
hon i hjärtevinnande ord talar till
förmån för dem, som behöva medkänsla
för att ernå människovärdigare
levnadsförhållanden.

Ja, jag drömmer så mycket, men det
gör inte Gulli Petrini. Hon drömmer
mycket litet. Hon håller sig i stället
till förhandenliggande realiteter och
klarar ut dem på bästa sätt, utan att
sträcka sig mot ett obestämt fjärran,
vilket ju är mycket förnuftigt. Just
därför var hon emellertid mycket svår
att förmå till att göra sitt första
försök i talarstolen, helst hon som de
flesta kvinnor är bekajad med en otroligt
stor frånvaro av självuppskattning och
självtillit. Hon var blint och oresonligt
övertygad om sin totala brist på
förmåga att uppträda som offentlig talare.
Till sist gav hon dock vika för Augusta
Tonnings övertalningsförmåga.

Som bekant är d:r Gulli Petrini nu
en eftersökt talare. Hennes föredrag
ha en fast grund i gedigna kunskaper
och solid vederhäftighet, och som hon
därtill har stor lätthet att uttrycka sig,
djärvt mod och en kvick satirisk
skärpa, blandade med ljusglimtar av
godmodig humor och inneboende
hjärtevärme, så blir hon i hög grad
underhållande och fängslande.

Men nog torde det mer än en gång
ha hänt att ärevördiga
ämbetsmanna-fruar och andra äldre damer ha
hoppat till i förskräckelsen, när hon utan
försköning slungat ut sin oförfärade
kritik av överhetens och riksdagens
och myndigheters och mäns i det hela
taget begångna försyndelser mot kvin-

norna och övriga undertryckta
varelser.

Det är så ovant att höra en kvinna
dristigt sjunga ut med vad kanske
flertalet kvinnor mer och mindre
medvetet känner innerst inne, men inte vågar
uttala och allra minst skulle våga ropa
ut på torgen. Man häpnar en smula i
början, men ju mer man hör henne, dess
mer gripes man av allvaret i hennes
strävan efter en bättre och
rättfärdigare värld. Och man blir värmd av
hennes värme, och man lär sig att älska
den öppna ärligheten och friheten från
humbug i hennes föredrag, liksom i
henne själv.

Att känna Gulli Petrini, det är att
älska henne. Annat är omöjligt,
bot-tengod som hon är, irofast och
välsignat fri från allt smått. Flärd och
fåfänga, skvaller och intriger, alla
dylika tyvärr ganska allmänna svagheter
äro henne absolut främmande. Hon är
alltigenom ”rejäl” och rätlinjig, och
gör sig alltid värderad och avhållen.
Antingen hon sitter i
drätselkammaren, vald av sina medbröder, hrr
stadsfullmäktige i Växiö eller som
gymna-sielärarinna i Whitlockska skolan, eller
som medlem i en kvistig
fredskom-mitté eller som ordförande i den på
V. Urs initiativ bildade
kommunalsty-relsegruppen eller som vice ordförande
i Frisinnade Kvinnor eller som fru i
sitt hem, ständigt är hon samma goda
och dugande arbetskamrat som kan
konsten att upplösa dissonanser och
skänka trevnad och uppfylla sina
plikter.

Men det var om Gulli Petrinis
röst-rättsmeriter jag skulle tala i dag.
Måtte jag nu inte glömma någon av
dem! Hon har flitigt farit omkring i
landet och i hundratals föredrag
predikat rösträtt väldeliga. Bland annat
har hon färdats i det nordligaste
Norrland, nerbäddad i rissla i kallaste
vintertid, fast inte så länge och så
vidsträckt som Ella Billing och inte
heller på hästryggen i långa dagsresor
som Augusta Tonning. Och hon har
bildat flera F. K. P. R. och har varit
ordförande i Växiö F. K. P. R. och är
nu ordförande i Stockholms F. K. P. R
och medlem i V. U. Och hon har
skrivit Kvinnorösträttens
riksdagshisto-ria, som var och en bör läsa. Last but
not least har hon i höst talat på sjutton
av männens politiska valmöten,
liksom även vid föregående val, vilket är
särskilt värdefullt. Ty det är av stol*
betydelse för vår fråga att
framstående kvinnliga talare beviljas att själva
få lägga fram saken för valmännen,
och det är viktigt att de äro folktalare
i bästa mening och därigenom kunna
slå igenom så som hon.

Nu minns jag inte mer, men det
sagda är nog för att vi från norr till
söder och från öster till väster skola
känna oss manade att tillropa henne

Länge leve Gulli Petrini!

Ann Margret Holmgren.

Tempelvakt.

Det fanns en tid i den kvinnliga
rösträttsrörelsens historia i vårt land, då
entusiasmen och tron på livets goda
makter förledde oss att med
Övertygelsens hela värme instämma i
BjÖrnstjer-ne Björnsons utrop att nu, just nu var
”Lysets store ticF\

Instämmandet i hans därpå följande
klagan: ”Men for faa er vi som
spreder” var mera lamt — den naive och
oerfarne har så svårt för att tro att han
ej har alla med sig i en rättfärdig sak.

För denna villfarelse böra Sveriges
kvinnor nu vara botade, såvida bot
finnes för kvinnotron på att vad far gör
är alltid det rätta. Far i detta fall
symboliserande förstakammarhögern.

Det är längesen rösträttsrörelsen hos
oss leddes av den ursprungliga
optimistiska uppfattningen, icke längesen på
grund av den tid som förflutit — 15 år
är ingen lång period i en frihetskamp
som föres av en maktlös grupp i
samhället — utan på grund av de
världshändelser som icke kunnat undgå att
göra illusionerna om människors goda
vilja mot varandra husvilla —
åtminstone hos alla med vakna sinnen för
rätt ocb orätt.

Det är ej längre ”ljusets stora tid”
som skall väcka och samla kvinnorna
till ansvar och kamp. Det är mörkret
över jorden, mänsklighetens bittra nöd
och oerhörda lidande, som nu har denna
uppgift.

Skall det visa sig att dessa ändrade
förhållanden äga större eller mindre
makt att samla kvinnorna för att
bekämpa mörkret, som hotar vår stackars
skuldbelastade jordi

Vågar man sätta tro till historiens
lärdomar, så kan man ej stå tveksam
inför svaret. De kvinnonamn, som ur
våra annaler vittna om modig strid för
frihet och människorätt, framstå mot
en bakgrund, fläckad av orättrådighet,
förtryck och hat. Sveriges kvinnor
samlades förra året den 7 oktober —
kvinnornas dag — under den heliga
Birgittas banér, liksom de nu enats om att
hylla minnet av ännu en som
människa och politiker framstående kvinna:
drottning Margareta, Sveriges,
Danmarks och Norges ”fullmäktiga fru och
rätta husbonde”.

Rimkrönikan förtäljer att ”det var
stor jämmer i Sverige då”. Det var en
kvinnas statsklokhet, som räddade vårt
land, och vem vet vilken ställning detta
i närvarande stund ägt, om någon då
fullföljt Margaretas stora tanke om
sammanslutning mellan nordens tre
länder till ett rike med gemensamma
politiska, sociala och kulturella
intressen. .

Nu är det också ”stor jämmer i
Sverige”, jämmer i hela världen över våld
och orätt som Övas och som drabbar
alla, män, kvinnor och barn lika
oväldigt. Det ekonomiska nödläget, den
politiska otryggheten, de missgrepp av
okunnighet eller oförstånd eller som
med berått mod den enbart manliga
politiken gör sig skyldig till — alla de
konsekvenser av olycka och
förödmjukelser dessa medföra få kvinnorna
vidkännas och betala intill sista skärven,
som om de vore medansvariga.

Huru skall ljuset — tron på livets
möjligheter — som ensamt kan
befordra mänsklighetens växt kunna få makt
över mörkret? Skall en gnista tändas
här och där, slockna och dö utan att ha
fått tända, värma och lysa genom att
samlade bli det ljusflöde världen
trängtar efter.

”1 som för som vestalinder gav
sym-bolet eders liv, selve lyset kom og giv
tempelvakt, I edle kvinder”, sjunger
Björnson vidare i den förut citerade
dikten.

Skola kvinnorna svika nu, när det
gäller som aldrig förr, att hålla
tempelvakt kring den heliga elden — friheten
och människorätten. Låt oss inte
endast fälla tårar av sorg eller låta vårt
sinne förbittras över de onda makter

&D Tfimi V TAVUDVM Qr Sveriges äldsta, största o. bäst

rlli vUUll T K ijUruriLll Qb UiU renommerade specialaffär i

“——- –-giien-& Ylle-Klådningstyger

Rtkst. 4 29 FreaiSQataB 3* SlQCKBOlfit A. t. 50 48 Prorert.landsorten Hftndas mtlso. franoa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/6/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free