Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYGGAN.
Allegori,
Kvinnorna stodo på Svårigheternas berg
vid Fördomarnas klyfta. De blickade
läng-tansfullt mot Frihet och Jämlikhet, som
befunno sig på andra sidan. Under
århundraden hade deras föregångerskor vandrat
mot samma mål. De hade vandrat under
tnnga mödor, genom faror och sjukdomar,
ibland hoppfulla, ibland förtvivlade.
Småningom hade deras svaghet vänt sig till
styrka, deras ovetenhet till kunskap. De
hade ihärdigt klättrat uppför
Svårigheternas berg, men nu, när de hade sitt mål
i sikte, stodo de vid randen av en avgrund,
och ingen brygga kunde Överspänna den.
Några kvinnor stirrade ned i avgrunden.
Andra klättrade nedåt för att nå dess
botten, men bergväggarna voro så hala, att
de icke kunde finna något fotfäste. Några
flydde och utropade med förtvivlan att de
aldrig skulle komma över svalget. Deras
följeslagerskor satte sig ned, erkände sin
egen hjälplöshet och väntade att någon
skulle komma och visa dem vägen. Några
försökte hoppa Över, men antingen
försvun-no de för alltid i Fördomarnas klyfta eller
vågade dé inte språnget. Andra sökte fylla
klyftan genom att gång efter annan kasta
dit en handfull sand, men de insågo snart
det hopplösa i sin föresats.
Då var det någon som ropade på männen
att bistå dem.
— Om v i också ägde Frihet och Jämlik- :
het, ropade hon, så skulle vi snart
beträda Utvecklingens stig och gemensamt
understödja varandra.
Men männen, som fruktade fresterskan
Eva och hennes Övertalningsförmåga,
vägrade att lyssna.
Då sökte kvinnorna bygga en bro av sitt
eget lidande. Kristus hade också slagit en
bro över världens ondska och grymhet, en
bro av kärlek, medlidande och
barmhärtighet och de ville följa hans föredöme. Deras
kroppar sviktade under arbetet, men deras
själar vunno i styrka. Med ögonen
halvblinda av ångest varsnade de hur långsamt
grunden blev lagd. Oförmögna att komma
dem till hjälp, sågo de sina systrar dragas
ned i Prostitutionens klyfta medan andra
trälade ut sig för att kunna föda sig
själva och sina barn.
Då arbetade kvinnorna med förtvivlans
kraft, de gåvo sin rikedom, sin tid och sitt
lidande åt arbetet. De kastade icke ens en
avundsam blick på dem av sina systrar,
som sökt sig bort till Glädjens
blomsterängar och som skulle vara de första att stiga
över bryggan, när den väl var färdig.
Andra män och kvinnor hånade dem.
— Ni kommer aldrig att få er brygga
färdig, ropade de, grunden kommer att kräva
århundraden, och ni saknar den hörnsten,
som är nödvändig för dess fäste. En
brygga över en sådan avgrund och efter sådana
mått skulle kosta människoliv, men
Lidandet har ni mod att möta, inte Döden. Och
de skrattade hånfullt.
—■ Vi ha rätten på vår sida, svarade
kvinnorna. Våra mödrar ha övervunnit de
lidanden, som mötte dem på Svårigheternas
berg, låt även vårt motto bli: Framåt I
och låt oss vandra framåt, trots avgrunden.
Om det kostar tusen ibland oss livet, så ha
vi mod att dö, ty vi arbeta inte blott for
oss själva, utan även for våra
efterkommande. De generationer, som kommer ef-(
ter oss, få inte stanna på denna fläck, de
måste framåt liksom vi.
Då ropade en kvinna ur hopen:
— Jag är redo. Mitt verk skall bli att
bilda bryggans hörnsten och fäste.
Kristus offrade sitt liv för mänskligheten —
för män och kvinnor. Jag dör för mina
medsystrar. Och hon gav sitt liv, emedan
offret var nödvändigt för bryggans
grundval.
som hota eller i slö förbidan drömma
om ett framtidens land — efteråt! —
nej, låt oss samlas alla, tusen och åter
tusental kvinnor i gemensamt arbete
för detta land med vårt
rättsmedvetande som arbetsgivare. Endast så kan
livet förnyas och mänskligheten en
gång få leva ett värdigt liv i ren och
solmättad luft, om kvinnorna ej svika
tempelvakten om ljuset i världen.
Frigga Carlberg.
fftargaretcL
fierr Albrekt var sig en man sd stolt
allt bland sina jämsmidda knapar:
»Den oss stär emot,
den läggs för vär fot.
Vare man eller mö,
gör värt bud, eller dö!
Du bonde, du björn, ditt skinn det är sält,
bur brett du än brummar od) gaparl
»Od) fjören, j knapar i by od) borg
de tidender, 3 män veta:
en liten stolts fru
vill trotsa oss nu;
med bönder od) tross
Ijon drager mot oss,
en konungaänka i slöja od) sorg,
kung Äyxlös, kung fDargaretat
»8ä sänder jag dig, du min sven sd bdl,
du skall änkans gömsle leta
od) bringa min skänk
till frustugubänk,
ej ked eller spdng,
men en brynsten läng,
att pä den mä l)on bryna sig sax od) ndl,
• men ej tävla med män, fru 0reta!»
Rerr ftlbrekt bidde i järn sd fast
allt bland sina jämsmidda kaxar.
H>en när drottningen kom,
dä vände \)an om.
Rans riddarel)år
ej tövade där.
"Cy drottningens bönder de beto sä vasst
med drottningens nybrynta saxar.
fbargareta styrde sä f)är som (jäst
od) böjde tre riken tillsamman.
€n änka i dok
l)on band dem i ok.
ffcen styvaste Ijals
ej kände det alls.
Od) riddarna redo till räds som till fest,
od) f)errarna tjänte med gamman.
fftargareta var sig sd gäv en kung,
som nägon bland kungar md leta.
Ron bonden gav värn
mot riddarens järn.
Ron skänkte sin frid
ät rödjarens id.
Den tredubbla krona, var man fann tung,
den bar |)on, fru TDargaretat
Kvinnornas deltagande
i valrörelsen.
De frisinnade kvinnorna
ha deltagit i valrörelsen, dels genom
skriftspridning och frivillig skrivhjälp
på valbyråerna, dels genom föredcag.
Föreningen Frisinnade kvinnor har
med för valrörelsen insamlade medel
utsänt 6 turnéer:
I Norrbottens läns norra och södra
valkrets ha föredrag hållits av fröken
Märta Bucht och i Västerbottens norra
och södra valkrets av fru Dolly Krantz.
Fröken Ester Böhl har talat på
valmöten i Västmanlands västra och Örebro
norra valkrets. Åven Frisinnade
landsföreningen oeh dess lokalavdelningar
ha anordnat möten med kvinnliga
talare. Så har d:r Gulli Petrini
genomrest Kronobergs län och Kopparbergs
län och även hållit föredrag på andra
ställen i landet däribland i Broby,
Skåne, tillsammans med professor Edén.
Fru Elisabeth Waern-Bugge har talat i
Ålvsborgs läns norra valkrets. I
Linköping och Norrköping har fru Anna
Wicksell talat tillsammans med
professor Alexandersson och i Göteborg
med riksdagsman E. A. Nilsson. I
De-gerfors har föredrag hållits av
semina-rieadjunkten fröken Anna Grönfeldt
och i Östersund och Skaratrakten har
seminarieadjunkten fru Jenny Bichter
Velander talat. Fru Velander har
dessutom uppträtt på tre frisinnade möten,
anordnade av fredsvänner med
anledning av valen.
Frisinnade kvinnor ha således, så vitt
vi känna till förhållandena, talat på ett
70-tal politiska möten. De kvinnliga
talarna ha i allmänhet uttalat sin
glädje över det intresse som mött dem även
långt ute på landsbygden. Såväl män
som kvinnor infunno sig i regel
ganska talrikt vid mötena, och öfta nog
voro de alldeles särskilt intresserade
av att höra talas om kvinnornas
rösträttsfråga. G. P.
De moderata kvinnorna och
valarbetet
Det fanns flera medlemmar av Allm.
Valmansförbundet, manliga såväl som
kvinnliga, som i våras, då
partiprogrammet dryftades, talade för att
detsamma borde upptaga frågan om
kvinnornas röstjrätt. Det blev emellertid
beslutat att frågan skulle alldeles
uteslutas, och de moderata
rösträttsintres-serade kvinnorna fingo trösta sig med
att programmet åtminstone icke
uttalade sig emot saken. Samtidigt blev
det emellertid klart att denna partiets
fullständigt passiva ställning skulle
komma att inom valarbetet i hög grad
förtynga eller rent av omöjliggöra de
moderata kvinnornas agitation för
rösträttsfrågan. Den endast några
veckor gamla, ännu tämligen okända
Moderata kvinnors rösträttsförening stod
inför en mur, i vilken knappast skulle
kunna åstadkommas några bräckor.
Man grep sig emellertid an, satte sig
i förbindelse med några valledningar i
landsorten, fick genom dem och
föreningsmedlemmar några tusen
broschyrer utdelade på valmöten. Varenda
föreslagen riksdagsmannakandidat fick
även litteratur sig tillsänd.
Framställningar att få tala på valmöten blevo
doek i allmänhet avböjda. På
Gott-land har dock fru Benedicks-Bruce
talat på möten, i Kumla har fru Törnell
framlagt de moderata kvinnornas syn
på rösträttsfrågan. I Stockholm ingick
M. K. R. F. till Allm.
Valmansförbundet med skriftlig begäran att på 2:a
kretsens lista få uppförd en i offentliga
värv så beprövad och aktad man som
stadsfullmäktigen, trafikdirektör
We-lin, anhängare av kvinnornas rösträtt.
Han avsade sig emellertid sedermera
kandidaturen och ersattes av fil. lic.
Arne Forsell, som av fru Törnell på
ett valmöte, tillika med övriga
kandidater interpellerad om sin ställning
K <3. OssianniJsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
