Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernqvists Kappaffär
Drottninggatan
n. b. och 1 tr. upp
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.I Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P, R. lämnas 5 % rabatt.
RÖSTRÄTT FÖR KYIKHOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör : Gtjbli Hertzman-Ericson.
Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan11
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V13-—V»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten;
Pris för 1918 Kr. 2: 50.
Lösnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande aV kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens etped.
Annonspris: 10 öre per mm. å eista sidan, 15
Öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.
RÖSTRÄTTSBVRÅN
6 Karduansmakaregatan II, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.
Öppen vardagar kl. 1—ll% 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
vi hade glädjen att erfara, att tanken
på sammankoppling numera vore
övergiven; därest inga oförutsedda hinder
komme emellan, skulle propositionen
om kvinnorösträtten komma för sig
allena och på en sådan tid, att den
kunde behandlas och avgöras enbart
utifrån sina egna förutsättningar. pcn
är ju, som vi många gånger framhållit
och alltjämt fasthålla, icke en
partifråga och bör icke kunna begagnas för
partisyften.
Nu ser det visserligen ut, som om det
vänstern avstått ifrån, det vore högern
sinnad att göra. St. D. förklarar i en
ledande artikel den 17 december, att
högern har ”goda sakliga skäl att avböja
en isolerad behandling av den
kvinnliga rösträttsfrågan”. I dess
framställning har det emellertid varit oss omöj’
ligt att upptäcka de goda sakliga
skälen. Allt som anföres är politiska skäl,
partitaktiska skäl; något sakskäl för
att kvinnornas rösträtt på något
naturligt sätt sammanhänger med frågan om
den 40-gradiga skalan, har tidningen
icke kunnat framföra. Huruvida
högern genom någon sorts obstruktion
inom utskottet eller inom
talmanskonferensen verkligen kan hindra, att en
kgl. proposition kommer till
behandling, då den enligt vanlig
riksdagsku-tym skall behandlas, veta vi icke;
tillsvidare betvivla vi det och hoppas, att
vår fråga skall kunna uppnå förmånen
av en ”isolerad behandling”.
Ett missförstånd, som St. D. gör sig
skyldigt till, kan det dock vara av vikt
att avlägsna. I önskemålet, att vår
fråga skall kunna komma till
avgörande före 1918 års landstingsval, ligger
från vår sida intet hot. L. K. P. R. har
ingen armé att ställa bakom ett sådant
hot; den har intet uttalande från
högerkvinnorna, ens inom
organisationen, långt mindre utom densamma, att
de, ifall Första kammaren
fortfarande skulle säga nej, ville underlåta
att stödja partiet vid dessa val. Det
enda V. U. tänkt och sagt som motiv
för denna önskan, är att det möjligen
kan kännas genant för högerpartiet att
«na veckan avslå kvinnornas krav på
rösträtt till Andra kammaren för att
nästa vecka varmt uppmana dem att
rösta — fastän indirekt — på Första
kammaren. Vi äro nog bättre
psykologer än St. D. tror oss om; vi veta
mycket väl, att Första kammarens kynne
icke är sådant, att den böjer sig för
hot, men vi tro ännu, att den är
mottaglig för vanlig logik.
Slutligen ha vi de engelska
kvinnornas seger, vilken säkerligen gör sin
verkan, även om det sker i tysthet.
Alltså låtom oss hoppas på 1918.
Anna WickselL
Varför icke Tyskland?
Medan kvinnorösträtten går
segrande framåt i de flesta länder, har det
nyligen framkomna lagförslaget
angående val till den preussiska
deputeradekammaren icke ens omnämnt
kvinnorna. De punkter i lagförslaget, som
angiva dem, vilka uteslutits från
valrätten, äro följande:
1. Personer, som ha förklarats
omyndiga eller stå under provisoriskt
för-mynderskap.
2. Personer, vilka försatts eller hotas
försättas i konkurs.
3. Personer, vilka sakna
medborgerligt förtroende.
4. De, som äro olämpliga ätt bekläda
offentliga ämbeten.
5. De, som stå under polisuppsikt.
6. De, som åtnjuta fattigunderstöd.
Man kan med skäl fråga sig till
vilken av ovanstående kategorier
kvinnorna kunna hänföras, och det är med
djupt beklagande man konstaterar de
tyska männens oförstående och
likgiltighet mot de kvinnor, som så
plikttroget och energiskt stått dem bi under
de hårda år deras fosterland
genomlidit.
De tyska kvinnornas svar på den
förolämpning mot dem, som det
preussiska rösträttsförslaget innebär, har
framlagts i en offentlig förklaring,
vari Tyska riksförbundet för kvinnans
rösträtt, Tyska
kvinnorösträttsförbun-det samt Socialdemokratiska
kvinnoföreningen gemensamt påyrka
kommunal och politisk rösträtt samt politisk
likställighet med männen.
De ungerska kvinnornas
rösträtt.
Regeringsförslag framlagt.
Vid ungerska deputeradekammarens
sammanträde den 21 december
framlades regeringens förslag till
valreform. Som förut bebådats, upptager
detta förslag även kvinnorna. Enligt
detsamma tillkommer nämligen
rösträtt alla kvinnor, som fyllt 24 år och
äga ungerskt medborgarskap samt äro
läs- och skrivkunniga, som genomgått
fyra klasser i borgarskola eller kunna
bevisa sig äga motsvarande
bildningsgrad, eller de, vilka under kriget
förlorat sina män till följd av
krigsstra-patser eller sår, ifall de äga ett barn
i äktenskapet. Rösträtt äga vidare alla
kvinnor, som sedan två år tillbaka äro
medlemmar av vetenskapliga, litterära
eller konstnärliga föreningar.
Villkoren för den passiva valrätten fixeras
lika för män och kvinnor. Valbar är
den, som vid tiden för valet äger
föst-rätt och för vilken ingen i förslaget
upptagen uteslutningsanledning,
såsom omyndighet o. d., föreligger, om
han fyllt 24 år och i tal och skrift
behärskar det ungerska statsspråket.
Revisionen av den
holländska konstitutionen.
Det sista skedet har äntligen nåtts,
och den 12 december fingo vi vara med
om proklamerandet av den nya
konstitutionen, vilken ger oss en
valreform med proportionella val, allmän
rösträtt för män, röstplikt och vad
kvinnorna beträffar endast valbarhet.
Myndigheterna, som med stor
officiell högtidlighet läste upp
proklamationen för det församlade folket,
hälsades med bifall av alla nationens
demokrater, som om de förkunnat en
seger för demokratin. Kvinnorna, den
styrda och styrande hälften av folket,
ha emellertid icke avhållit sig från att
uttala sitt missnöje. Med blott två
undantag ha alla de ledande tidningarna
innehållit skrivelser från kvinnor, som
protesterat mot det tyranni, som
ligger i att vara underkastade
beskattning och lagstiftning utan rösträtt,
och som framhållit att männen nu av
lagen påbjudits att icke dölja sitt ljus
under en skäppa, medan allt det ljus
kvinnorna skulle kunna giva förblir
fördolt, den makt lagen ger det ena
könet över det andra fortfar, och
landets möjligheter att genomgå den
närvarande krisen läggas i händerna på
männen ensamma.
Utan tvivel kan nationen icke
undgå att se den inkonsekvens, som ligger
i att kvinnorna äga rätt att sitta i
parlamentet men icke att rösta. Det
tillkommer den regering, som skall
framgå ur nästa års proportionella
val, att gottgöra detta misstag, då den
nya konstitutionen medger införandet
av rösträtt för kvinnor. Tre av de sju
partier, som äro representerade i
generalstaterna, försöka redan sätta upp
kvinnliga parlamentskandidater, och
vi kunna hoppas att snart se Holland
bland världens rösträttsstater.
Martina G. Kramers.
Till Finlands hjälp.
^ Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt,
Fredrika-Bremer-FÖr-bundet och Svenska Kvinnornas
Nationalförbund ha genom sina
respektive ordförande sänt mrs Chapman
Catt ett telegram av följande lydelse:
Finland inför hungersnöden. Hjälp
nödvändig. Svenska kvinnor bönfalla
sina amerikanska systrar att hos sin
regering anhålla om omedelbar
undsättning.
Till ordföranden i National Union
of Women’s Suffrage Societies,
mrs Millicent Garrett Fawcett, sändes
vid underrättelsen att
valreformförslaget i tredje läsningen antagits av
underhuset, följande telegram:
”Den svenska Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt tackar de
engelska kvinnorna för femtio års
trofast kamp och sänder de varmaste
lyckönskningar till den slutliga segern.
Lyckönskar även England till att äga
ett folk med samma rättigheter och
samma skyldigheter.”
Fru Ida Nordström,
en av Arvika F. K. P, R:s äldsta och
mest värderade medlemmar, fyllde den
22 december 70 år och blev av den
förening, vars ordförande hon under flera
år varit, hedrad med blommor och
gåvor. Fru Nordström har varit med i
rösträtten sedan rörelsens början och
alltid ställt sig välvillig både med
arbete, goda råd och ekonomiskt
understöd. Trots sin ålder hyser hon
alltjämt samma brinnande intresse för
rösträttens seger, och ser det någon
gång mörkt och hopplöst ut, finner hon
alltid de uppmuntrande ord, som lätta
stämningen. Motståndet mot
rösträtten har i Arvika varit ganska segt*
men fru Nordström har aldrig tvekat
att förfäkta de idéer, som för henne
representerat . sanning och
rättfärdighet, och för allt det goda hon uträttat
bragte Arvika F. K. P. R. sitt varma
tack på hennes högtidsdag.
C.
Glimtar från Tyskland.
Krigets lärdomar.
Fru Regine Deutsch, ordförande i de
preussiska kvinnornas rösträttsförening,
som är ansluten till det tyska
Riksförbundet för kvinnans rösträtt, har mottagit
följande brev från en väninna: ”Härmed
sänder jag dig en penningsumma från
min syster, som för några dagar sedan
förlorade sin ende, präktige unge son i en
aeroplanstrid. Ända tills nu har hon
motstått alla mina försök att intressera henne
for rösträtten. Men nu vill hon förena sig
med oss i kampen för kvinnorösträtten, så
att hennes döttrar, när de en gång äro
vuxna, måtte slippa att gå igenom våra
lidänden. Använd därför penningarna till
agitation för kvinnorösträtten.”
De gamla fria hansestäderna.
En socialdemokratisk
kvinnorösträttskon-ferens ägde nyligen rum i Bremen med tolv
representanter från Hamburg, tre från
Lii-beck och elva från Bremen. En resolution
fattades, vari fordrades en snar revision av
de tre hansestädernas konstitution efter
demokratiska principer samt införande av
allmän och lika rösträtt för båda könen.
Lagens orättvisor.
En händelse, som passerat i Berlins
appel-lationsdomstol kunde nästan tjäna som
bevis för att en mor har plikter, men inga
rättigheter, medan en fader däremot har
rättigheter, men inga plikter. Målet rörde
sig om ett barns religiösa fostran. En
kvinna, som själv tillhörde den protestantiska
trosbekännelse, gifte sig med en katolik,
och enligt gemensam Överenskommelse
bestämdes det att de barn, som föddes inom
äktenskapet, skulle uppfostras som
protestanter. När äktenskapet efter några år
upplöstes, lämnade mannen mor och barn
åt sitt öde, och modern fick ensam sörja
för sitt barns fostran. Men då hon vid dess
uppnådda skolålder ville sända barnet till
en protestantisk skola, fordrade
myndigheterna en attest från fadern med
bestämmelser rörande barnets religion.
Fadern beslöt att barnet skulle uppfostras
i den katolska läran, men på grund av den
gamla överenskommelsen och med
påpekande av att fadern varken bidragit till
barnets underhåll eller intresserat sig för dess
angelägenheter, vädjade modern till
domstol. Domstolen avgjorde målet till
moderns förmån, såsom den där försörjt
barnet och haft hand om dess fostran, men
appellationsdomstolen upphävde beslutet
med hänvisning till en lagparagraf från år
1803, som stadgar att fader har rätt att
bestämma över sitt barns religion, och när
domen slutligen avkunnades, dömdes
modern till böter, därför att hon underlåtit
att sända sitt barn till en katolsk skola.
A.-B. JOHN V. LÖF6BEN & C:o SS
Rlkfti. 4 29
Knngl. Hofleverantör —-
Fretsoatan 3, StockholB.
A. T. 50 48
renommerade specialaffär i
Siften- & Ylle-Kläininfstyger
Prover t. landsorten aftnd&s gratis o. franc o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
