Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söders ”English School”
Engelska lektioner och översättningar.
ErStagatan 26. Allm. Tel. Söder 36035.
Annie I. Scott.
se begynna”, heter det i noterna om
Fredrika Bremers ”försök att
landsor-ganiserä kvinnorörelsen”. ”Även i
sådan halvmaskerad form åstadkom den
mycken förargelse, men endast
Fredrika Bremers fjärrsynta blick såg i
Fruntimmersföreningen för barnavård
modern till F. K. P. R.”
Genom noterna får man även
kännedom om Fredrika Bremers
uppträdande på välgörenhetskongressen i Briissel
och om den hyperboreiska opinionens
uppfattning därav. Dessa noters
material är hämtat från det
vidsträcktaste område: biografier, memoarer och
tryckta brevsamlingar, delvis
synnerligen svåråtkomliga, från de stora
franska, engelska och amerikanska
tidskrifterna, från världsbladet Times o.
s. v. I dessa insiktsfulla, kunskapsrika
noter finner sig läsaren mitt i ett
omfångsrikt bibliotek, men med en
bibliotekarie vid sidan, som i spirituell form
antydningsvis meddelar innehållet eller
betydelsen av de olika källskrifterna.
Ibland föreläser denna ciceron ett
längre utdrag ur en tryckt publikation — t.
ex. tidningsreferatet över Fredrika
Bremers föredrag på kongressen i Briissel
— eller en handskrift, t. ex. Malla
Silf-verstolpes dagbok under besök på
År-sta. Men denna bibliotekarie känner
icke blott vad som står tryckt och
skrivet: Han känner och karakteriserar
också det själsliv, som ligger bakom
orden.
Inför den överlägsenhet i fråga om
kulturell, litterär och psykologisk
kunskap, som man överallt iakttager hos
noternas författare, blir man bojd att
upptaga det som en helt naturlig sak,
att efterforskandet av
handskriftsmaterial och följandet av Fredrikas spår
nu mitt under världskriget förts fram
till engelska lorder och tyska
generalstabsofficerare.
Hilma Borelius.
På färdeväg.
{Några intryck från samhällskurser i
Hal-lands och BohuslänJ
Det nya okända innebär en nästan
behaglig känsla av bävan parad med glad
förväntan. Och de glada förhoppningsfulla
förväntningarna gjorde sig hos mig
starkast gällande, när jag i höstas gav mig*
åstad för att i landsbygden hålla
samhällskurser. Vissa, och kanske ej heller så
obetydliga, missräkningar kunde jag därför
naturligtvis ej undgå. Hen det har även
givits sådana upplevelser, som åtminstone
ur vissa synpunkter uppvägt dessa. I
kontakt med människor gör man själv den
stora vinsten av fördjupat liv. Och jag har
varit i tillfälle att stanna i beundran
inför så mången kvinnogärning, jag har
kommit i beröring med så många verkligt
levande kvinnor. FÖr min inre syn träda
de nu fram den ena efter den andra av
dessa friska kärnmänniskor, som hjälpa till
att bära upp livet där ute i bygderna, där
mörkret vilar tungt Över landet och där
man ej kan undgå att i övrigt få en
känning av det ödemarksartade på
personlig-hetslivets område. Det finns verkligen
delar av vårt land, som ända in i våra
dagar äro präglade av 1500-talets anda och
där livet slagits i bojor av dem som i
första hand skulle vara livets väktare och
verka i livets tjänst. I dessa trakter ha
människorna måst döva det frågande
sinnet, förinta spörjande tanke och böja
nacken under oket. Att tvivla eller söka
förstå är synd. Där rosas som dygd att helt
underkänna egen ärlig strävan. Och man
har genom tiderna kommit så in i detta
system, att man ej mer tyckes känna dess
tryck. Tvärtom. Ve den som rör vid
sedtagen vana! Då vaknar ursinnet, som
å-stadkommer skumögdhet och förintar
rätts-och sanningskänslan. Underliga omdömen
PILLER
tmnifmitmimtmmiTtt
FÖRORDA/ AV LÄ KA R É
Vid allmän s\Jagh*t,
nsr \>^si t st,
överansträngning vcb sömnlöshet.^
A. B. PHARMACIA, Stockholm
Konlrotlont: PROFESSOR A.VESTERBERG.
OTiiniiii WMPPCIimPllUNtlili. i
komma då till synes. Man har då ock haft
så lätt att finna de mest underliga
syftemål med samhällskurserna, syftemål, som
ju mer de fjärmats från verkligheten
framhållits med tilltagande tvärsäkerhet och
styrka.
När fråga och tanke dövas, tynar livet.
Men helt tillintetgöras kan det ej. Livet
rör sig trots allt på botten, och dess kraft
är större än dödens. Här och var bryter
det fram i dessa enstaka individer, som
ju mer ensamstående de äro, tyckas vaxa
i styrka. De stå som levande vittnesbörd
om livets kraft och seger. Det ligger
onekligen något storvulet Över dessa
ensamstående — lika furor på heden. De finnas nog
bland både kvinnor och män. Jag har
funnit dem i kvinnornas led, på olika orter och
bland alla samhällsklasser.
Där är kvinnan — hustrun, modern —
som i tysthet utför storverk. Hon räcker
till så långt och vida omkring. Hon har
brutit mark i många bygder, oeh hon
tröttnar ej att vaka över spirande liv. Med
fulla händer strör hon ut sina gåvor. Hon
ger sin tid, sin kraft, sin penning — allt
för att sprida ljus och bringa hjälp. Långt
innan jag hann upp till hennes bygd,
hörde jag hennes namn nämnas och såg
verkningarna av hennes gärning. Hemligheten
med en sådan kvinna, som utför så mycket
utan att ens själv vara medveten om det,
är hennes varma känsla för allt vad
män-niska heter. I hennes hem komma höga
och låga. Här möter dem alla
medmänniskor — kamraten. Här är förståelse och
goda råd alltid till finnandes. Du goda,
kloka kvinna, spinn dina trådar allt vidare och
vidare, lärande människorna vad just du
bättre än mången kan, att livets mening är
givande i kärlek, att livets strävan måste
gå ut på allmänanda, samkänsla —
broderssinne.
Så ser jag henne, den unga flickan med
den spörjande blicken, hon, som sprungit
fram ur enkel bondestam. Hon har så
mycket i blodet av gammal anda, men i själens
djup ligger den nya tidens idéer kämpande
for att komma fram. Det är som om
släkten i henne tagit ett språng, eller är i färd
att ta ett språng. Hon vågar liksom ej att
följa med, men den ärlighet, som tydligen
är ett av släktens grundmoment, borgar för
att det nya, som med henne fÖtts, skall
avgå med seger.
Och där är den självförsörjande kvinnan,
som genom sitt eget livs strävan fått
klarhet över en hel del problem. Hon känner
det tryck, varunder varje självständig,
tänkande kvinna ännu måste leva. Det sjuder
inom henne av berättigad harm över all
orättvisa — allt skevt och förvänt i handel
och vandel, i lära och lag. Och hon
känner djupare än mången, hur maktlösa
kvinnorna stå gent emot samhället, så länge
politisk rösträtt ej blivit dem tillerkänd.
Därför är det på den punkten kvinnorna måste
koncentrera hela sin strävan, säger hon. Det
är den egna erfarenheten, som danat hennes
övertygelse, därför är den så bergfast och
sund.
Än ser jag för mig ett par unga
bondflickor, präglade av liv och vakenhet mitt
i en av fördomar buren och penningvälde
bunden trakt. De sträcka sig mot kunskap
och ljus. Det var i samma nejd jag stötte
på den vingklippte mannen, han, som på
flera olika orter banat väg för idéer och
framåtskridande och som lönats med att
förskjutas och utvisas från den ena orten
efter den andra. Nu har han måst sträcka
vapen, för att få utkomst för sig och sin
familj. När skall timmen slå, då
självständighet och personlig övertygelse får sin
rätt sig tillerkänd, då frihetssången inte
behöver tystna för gunst och för brödt
j.p.
STOCKHOLM
1 Barnhusgatan 1
(hörnet av Drottninggatan)
itort (ager af finarm och enktar»
MÖBLER
i ek, mahogny, valnöt samt andra
träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm. Tel. 11410 Eiks Tel. 6505
Och där är kvinnan — hustrun — som
jag ej kan tänka på utan att känna
smärta. Hela hennes levnad har varit ett enda
lidande. Hon har haft att kämpa mot
fördomar, förvända föreställningar,
dryckenskap och religiöst vanvett. Och i denna
kamp har hon stått ensam och
missförstådd. Hon äger för stor begåvning och för
stark själ för att någonsin kunna
utplånas. Hon har trampats, men ej kunnat
förtrampas. Ännu på gamla dar har hon
något av ungdomlig spänstighet över sig, som
tydligen vittnar om en okuvlig viljestyrka,
en stark ande. Nu har hon ock förståelse
att finna hos barnen, vilka alla vandra i
hennes fotspår. Men vilket vemod ligger ej
i blick och ton, då hon klagar över att livet
fött hos henne så mycken bitterhet i
sinnet. Intensivt längtar hon efter den dag,
då kvinnan skall bli erkänd som full och
hel människa och medborgare. ”Det blir en
stor dag” säger hon — det är högtidsdagen
hon bidar. Jag önskar att hennes historia
bleve skriven. Den bleve som ett enda skri
efter rättvisa och befrielse.
I en annan liten vrå av världen fann jag
en kvinna till det yttersta upptagen av sin
tjänst, men som icke förty glatt offrade all
ledig tid på att bispringa nödställda,
ensamma, sjuka. På hennes leende uppsyn
skulle de kunna tro, att hennes liv var en
dans på rosor. Det var det nog helt säkert
också, men ej i den vanliga bemärkelsen.
Härligt vid havsstranden ligger en liten
barnkoloni. Många små insupa här hälsa
och krafter. Glatt och muntert flyter livet
här fram. Det är hem — glädjefyllt och
varmt — de små här ha. Hur de
förtroendefulla och muntra samlas kring ”mor”,
som också är en riktigt rar mamma för
dem. I den stora hallen med sina glada
färger, där har mor samlat en hel del små
nätta barntavlor och hon berättar
strålande, hur kärt det är att se de små njuta av
dem. Och på kvällarna, när barnen slumra
i sina små bäddar, då samlar hon systrar
och elever till en trevlig stund vid den
Öppna spiselns flammande brasa. Är icke även
här en kvinnogärning värd att skåda.
FÖlj mig nu blott till den underbara ön,
där ute bland vilda klippor och skär. Där
bor ett vacket kvinnosläkte. Sedan
gammalt ha kvinnorna här fått vara med att
styra och ställa. Men ändock finns där
knappast en man, som vill verka för att
dessa präktiga kvinnor få sig tillerkända
sin fulla medborgarrätt. Det vore väl
eljest ej mer än en ringa gärd av
tacksamhet för de insatser på olika områden, som
kvinnorna här göra. I de flesta
kommunala uppdrag medverka kvinnorna. Och
många äro de sociala företag, som kvinnor här
startat, företag, som tala ett mäktigt språk
om vad företagsamhet och viljekraft kan
åstadkomma även med små medel. Här var
t. ex. det s. k. ”kafferummet”, som nu vuxit
ut till en hel byggnad på 2 å 3 vån., där
särskilt sjömän för en billig penning kunde
erhålla både andlig och lekamlig spis. Ett
annat sådant företag var ”Stacken” avsett
att bereda mindre bemedlade
småskollärarinnor sommarvistelse på deras härliga ö
med dess stärkande luft och salta bad.
Sam-känslan med varje lidande gjorde sig starkt
gällande. Än var det en liten skeppsgosse,
som behövde tas hand om — jag hörde
särskilt talas om den lille präktige
skeppsgossen, som sparade det mesta av sitt bröd för
att de där hemma ”behövde det bättre” och
som hos den goda ”systern” funnit en
tryggad vrå, där han kunde förvara sin skatt.
— Än var det en gammal skröplig stackare
som krävde vård, än kvinnan, som lämnats
ensam med sitt barn. De tycktes hinna med
så mycket utom sin dagliga gärning.
Kanske den godmodiga humor, det glättiga sin-
Höjden
AF TEKNISK
FULLANDNING
OCH
HÅLLBARHET
Svenskt fabrikat
£su0quama
RiKs 2550
Allm. 62 96
Malmtorgsgatan 6, StocHholm
ne, som tycktes besjäla dem, i mycket
berodde på, att de hunno med så mycket för
andra.
Det är många ännu att minnas än här
än här. Och du som hör till dessa, som där
ute kämpa och som kanske mången gång
tycker, att din strävan är så lönlös och din
möda så tung, minns, att runt om dig här
och var kämpar en annan kvinna samma
kamp. Medvetandet därom skall ge dig
själv stegrad kraft och stegrad tro på
seger. Om ej för egen så för de andras skull
måste du ju tro på framgång för rättvisa
och rättfärdighet på jorden. Och är det ej
också så till sist, att var och en livets
arbetare är ändå en, om än liten och svag så
dock betydande länk i hela den mot ljus
och frihet kämpande mänskligheten.
Genom att så förnimma och komma in i det
stora sambandet växer ens egen styrka.
Det är ingen konst att stå där livet
pulserar runt om en, men konst är att stånda
på öde vägar.
Heder åt dem, som där ute i bygderna i
mörker och kyla arbeta på att hålla livet
vid makt! Jag ser dem alla som
glimmande lågor över landet. Gud signe deras värv,
deras strävan för rätt och sanning, för ljus
och frid.
December 1917.
Tilly Borg.
I samma ögonblick tidningen skall
gå i press ha vi erhållit följande
telegram :
KÖPENHAMN, måndag. (Raaes
telegrambyrå.) Från Zurich telegraferas:
Enligt vad som meddelas från
Washington har kongressen med 572 röster mot
136 beslutat att kvinnorna skola få
rösträtt.
För att detta beslut skall bli
gällande över hela Förenta Staterna fordras
godkännande av tre fjärdedelar av de
eu skilda staternas lagstiftande
församlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
