Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRATT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 MARS 1918
N:r 6.
Be svenska kvinnornas
imdran.
Åter stå Sveriges kvinnor undrande
och spörjande. Går det, eller går det
icke? Oeli de summera i sitt sinne vad
som talar för en lycklig utgång octi
finna därvid, att de även utan att vara
alltför sangviniska i år kunna hoppas
att få sin rösträttsfråga i hamn. Den
stodes ju för det första av en kungl.
proposition, don liar en övervägande
majoritet i Andra kammaren, och det
förefaller som om den andra sidan
finge förete bra starka sakskäl för att
våga sig på att ännu en gång störta den.
Vidare kunna vi ha. anledning att tro,
att vår fråga i år skall debatteras i den
lugna saklighetens anda och icke i det
lidelsefulla partihatets. Ty inom alla
partior linnas numera, enligt vad som
framgick av förra årets Första
kammardebatt, riksdagsmän, som äro ense
om principens berättigande, och den
har alltså egentligen upphört att vara
vad den aldrig bort vara, en parti
fråga. Naturligtvis finnas i högerns led
fortfarande principiella motståndare,
och ingen begär att de skola rösta mot
sin Övertygelse. Men lika litet borde
det kunna begäras av dem, som
uppgivit sitt principiella motstånd eller
aldrig hyst något sådant, att de skola i
en fråga som denna tvingas in under
en partiparoll, som de finna sakligt
oriktig.
Inflytandet av det som sker ute ’i
världen bör väl också spela någon roll.
Idéer oeli andliga strömningar utifrån
ha lättare att söka sig en vag till oss
än brödfödan, de komma trots minor
och tyska- undervattensbåtar.
Danmarks, Englands, Förenta staternas
och Hollands exempel tala ett manande
språk, och vi hoppas att de
rösträtts-vindar, som nu blåsa över världen, även
måtte tränga in i vår Första kammare,
skingra ytterligare en del
fördomsfullhet och själviskhet och giva de
räddhågade och försiktiga litet mera kurage.
Om Englands lorder och pärer vågat
giva de engelska kvinnorna
inedinflytande på det engelska världsväldets
framtida öden, så borde det icke
förefalla så riskabelt att låta de svenska
kvinnorna få vara med att bestämma
Över svenskt samhällsskick, vilket dock
är betydligt enklare.
Om riksdagsdebatten i år blir föga
givande, finna vi det emellertid högst
förklarligt, ty frågan är verkligen så
stött och blött, som någon fråga kan
vara; den politiska retoriken har med
avseende på den förbrukat alla fraser
och alla sakskäl. Väl vore emellertid,
om de som ämna stå upp och vittna och
tala hånfulla och ringaktande ord om
denna tid av yttre od) inre oro kanna vi, Sveriges rösträtts*
-4*1 intresserade kvinnor, ett starkt bef)ov att std solidariska med
våra män, fäder, söner od) bröder for att värna om vårt foster=
lands yttre säkerhet od) inre utveckling, od) det fyar varit
förödmju-kande od} bittert att icke \)a fätt göra detta under fullt medborgar=
ansvar.
Under trycket av samma oro \)a allt flera länder i 6uropa od>
Amerika antingen redan upptagit kvinnorna bland fullmimdiga med=
borgare eller förbereda denna reforms genomförande.
Vi äro Sveriges regering djupt tacksamma för den kungliga
propositionen om politisk rösträtt od) valbarhet för kvinnor, som den
i dagarna framlagt. Avgörandet ligger nu f)os svenska riksdagen,
od) vi l)oppas od) vänta, att bada kamrarna mätte inse, att
kvinnorna i värt land icke mindre ån kvinnor i andra länder äro mogna
för medborgarrätten od) att vidare dröjsmål endast länder til! skada
för svenskt statsliv ävensom för svenska kvinnor.
Vi yrka därför att 1918 ars riksdag fattar beslut om politisk
rösträtt od) valbarhet ät Sveriges kvinnor.
Resolution antagen vid kvinnornas opinionsmöten mars t9l£.
kvinnors bristande politiska intresse,
inte bara toge fram erfarenheter från
en trång och begränsad egen sällskap
s-ocli umgängeskrets, som de för övrigt
därigenom helt ogrannlaga exponera
på samma gång som sig själva, utan
gjorde sig besvär att genom källor, som
säkert ej äro svåra att finna, söka få
en inblick i kvinnors samhälleliga
insatser inom det religiösa oeli sedliga
livet, på näringslivets områden inom
fattigvård, barnavård etc.
Men ute i landet sitta
rösträttskvin-norna och avvalda med oro och
spänning sin frågas öde. Under alla dessa
år hava de hållit sina lampor
brinnande och hava arbetat med ofÖrtrutna
krafter i rösträttens tjänst, antingen
det gällt att göra propaganda och
sprida upplysning över vårt vidsträckta
land eller att leda arbetet i en liten
avsides belägen skogsbygd. De sitta nu
oeli avvakta med otålighet att få de
krafter, som förbrukas i
rösträttsorga-nisafionens tjänst, frigjorda for
sam-hällsgagneligt arbete.
Ny landvinning.
Ny förening har bildats i Kosta den
25 februari efter föredrag av fröken
Tilly Borg. 26 medlemmar antecknade
sig. Till ordförande valdes fru Sara
Johansson.
När kvinnorösträtten blev
lag i England.
Den 6 februari 1918 är en stor dag
i den engelska rösträttsrörelsens
historia, Då erliöll nämligen det s. k.
folk-representationsförslaget, även
innefattande rösträtt åt kvinnorna, kunglig
sanktion, varigenom G millioner
engelska kvinnor nu erhållit fulla
medborgerliga rättigheter.
In i det sista rådde stor spänning
och ovisshet om utgången, beroende på
hur underhuset skulle ställa sig till
överhusets tilläggsförslag om
införande även av proportionella val.
Regeringen hade gått med på denna,
kompromiss, men när förslaget
framställdes i underhuset, reste sig mr Austen
Chamberlain oeli höll ett våldsamt och
lidelsefullt tal mot detsamma. I de
kraftigaste ordalag förkastade lian
lordernas tilltag och utfor mot det
proportionella valsättet av moraliska,
historiska och samvetsskäl, och använde
mot det i grunden oskyldiga förslaget
hela sin vältalighets och häftighets
tunga vapen. Han vädjade direkt och
på det mest hänsynslösa sätt till
partiandan i underhuset, uppmanade dess
medlemmar att ieke giva efter för
lorderna och sökte på allt sätt att i sista
stund störta förslaget. Från många
håll hördes instämmanden, och om han
lyckats få underhuset med sig, hade
förslagets undergång varit beseglad,
legeringen stod emellertid fast, och
mr Bonar Lav/ förklarade å dess
vägnar, att den skulle använda hela sitt
inflytande för att göra slut på
konflikten och rädda förslaget. Dessutom fick
mr Chamberlain en kraftig och
välförtjänt tillrättavisning av såväl mr
Balfour som mr Asquith. Utgången
blev också att underhuset med 224
röster mot 110 antog överhusets
tilläggsförslag om proportionella val.
Förslaget gick därefter tillbaka till
överhuset — under nio månader hade
dess vandring genom olika stadier i
den parlamentariska proceduren varat,
oeli under femtio hela dagar hade det
debatterats i underhuset för att först
i sitt sista skede mötas av p art iför
blin-d else och ve r kl i g t mis sli umö r. Dess
framgång var emellertid redan given,
och de röst rätt skvinnor, som följde
förslaget tillbaka till överhuset, hyste
ingen oro i fråga .om den kungliga
sanktionen. Underhusets talman, åtföljd av
en härold och husets medlemmar,
träd-| de in, och en proklamation upplästes,
j genom vilken hans majestät uppdrog
åt lordkansläim att åt vissa
parlamentsakter giva kunglig sanktion. En lång
rad av akter lästes upp — det tycktes
som skulle rösträttsförslaget aldrig
komma — så ljöd det allra sist: ”lagen
om folkrepresentationen — le roi le
venit.” Oeli så hade kvinnorösträtten
blivit lag, och redan vid nästa
allmänna val träder den i kraft.
Den ökning av valman skåren, som
nu skett, är större än vid någon
föregående utvidgning av rösträtten. 1832
tillkom en halv million nya väljare,
1867 en million, 1884 två millioner, men
1918 ej mindre än åtta millioner, varav
sex utgöras av kvinnor.
Mrs Fawcett uttrycker i Common
Cause sin glädje över att kvinnorna
kunnat uppnå detta resultat utan
rösträtt och utan partipolitik. ”Vi ha i eke
vädjat till partilidelserna”, säger hon,
”utån till alla partiers sunda förnuft,
till erfarenhetens lärdomar, till de
frihetens och självstyrelsens principer, på
vilka vårt nationella liv är grundat.
Alla andra rösträttsförslag ha
antagits först efter häftiga partistrider,
som splittrat landet i stridande
grupper, fulla av hat och misstänksamhet
mot varandra. Vår lag, som vi äro
stolta att kalla den, har drivits igenom med
alla partiers goda vilja och kraftiga
samverkan. I underhuset understöddes
den av samtliga ledarna för de stora
politiska partierna. Det har aldrig
förekommit något dylikt förut, och vi få
kanske anse det som ett lyckligt
förebud till den nya anda, som kvinnorna
måhända skola kunna ingjuta i
politiken.”
Mrs Fawcett sii ger också att hennes
känslor endast kunna uttryckas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
