- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / VII Årg. 1918 /
6:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖSTRÄTT FÖR KYIHKOR

utkommer den 1 och 15 i var månad.

Redaktör: Gttbli Hertzman-Ebicson.

Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan11

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—l/s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4,
RiksteL 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Röstratt, Stockholm.

Prenumeration genom posten:

Pris för 1918 Kr. 2: 50.

Lösnummer 15 öre.

För utlandet eker prenumeration antingen
genom poeten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.

Annonspris: 10 öre per mm. å sista sidan^lö
öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.

RÖSTRÄTTSBYRÅJV

6 Karduansmakaregatan n, Stockholm

Allm. tel. 147 29. RiksteL 86 00.

Öppen vardagar kl. 1—1/a 5 e. m.

L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.

Hur Förenta staternas
kvinnor arbeta för
sin rösträtt.

I det sist. lntkoiuna numret av Jus
Suffragii redogör mrs Ida Hus t ed
Har-pcr för den stora framgång, som
vunnits av de amerikanska
rösträttskvinnorna genom att representanternas hus
i Förenta staternas kongress antagit
det s. k. federal suffrage amendment,
ett tilläggsförslag till konstitutionen,
varigenom alla staternas kvinnor på
en gång skulle erhålla politisk rösträtt.
För att träda i kraft måste emellertid
förslaget antagas ii ven av senaten samt
av de lagstiftande församlingarna i
minst 2/s av samtliga unionens stater.

Debatten i representanthuset ägde
rum den 10 januari, och till densamma
hade inbjudits mrs Ohapman Catt, d:r
Anna Sliaw och andra framstående
rösträttskvinnor, för vilka plats beretts
på själva talmansbanken. Första
talare var miss Jeamiette Rankin,
kongressens första och hittills enda kvinnliga
ledamot. Spänningen under debatten
var oerhörd, då oppositionen var
mycket stark, särskilt från sydstaterna,
vilkas medlemmar, som aldrig försonat
sig med alt negrerna erhållit rösträtt,
voro fast beslutna att. åtminstone
negerkvinnorna icke skulle erhålla
denna rätt. Till stor del taek vare ett
uttalande av president Wilson till
förmån för kvinuorösträtten segrade
emellertid dess anhängare. När talmannen
tillkännagav utgången — 274 ja, 136 nej

— åsidosattes alla vanliga regler och
såväl kongressledamöterna som
åhörarna på läktarna reste sig under
bifallsrop och viftningar.

Ett oerhört arbete från kvinnornas
sida har föregått. Mrs Catt har slagit
sig ned i Washington och vill ej för en
enda dag lämna denna stad, i händelse
senaten tidigt skulle taga frågan under
behandling. För bearbetande av
kongressledamöterna har redan under
hösten tillsatts en kommitté, bestående av
250 energiska, välunderrättade,
inflytelserika kvinnor från de olika staterna,
vilka med användande av alla medel,
som kunna komma ifråga, skola söka
förmå kongressens medlemmar att
rösta för förslaget. 30 eller 40 av dessa
kvinnor vistas ständigt i Washington
for att vara i ständig kontakt med
kongressen och kunna ta liand om ombuden

orden i Davids 126 psalm. (Herren har
gjort stora ting med oss; däröver äro
vi glada.) ”Genom alla de femtio årens
kamp”, tillägger hon, ”liar jag
obetingat oeh förtröstansfullt trott på segern,
men då den nu vunnits, kan jag
knappast fatta, att det är sant.”

Fernqvists Kappaffär

00 Drottninggatan OO

WM n. b. och 1 tr. upp 1JV

Stort lager av in* o. utländska nyheter

i alla slags

DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR

till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Viå uppvisande av medlemskort i F. K. P. B. lämnas 5 % rabatt.

Varför kvinnlig1 rösträtt just nu?

Under denna rubrik utvecklar Ellen
Key i Vecko-Jo urnalen skälen varför
det just nu är den rätta tidpunkten att
lösa de svenska kvinornas
rösträttsfråga.

Hon yttrar därvid bl. a.:

Bland de många bindande bevisen i
regeringens motivering finner man även
det, att i alla land uppgiften väntar:
att efter kriget bereda förutsättningar
för en allmän och varaktig fred och
att kvinnorna i alla land genom sina
lidanden och arbeten under kriget
förvärvat rätten att bliva
medbestämmande just vid danandet av dessa
förutsättningar. Detta skäl synes mig vara
det allra mest vägande för att
kvinnornas rösträtt o fördröjl i gen bör bifallas.

Vad jag här särskilt vill betona är,
att detta skede i världshistorien gjort
kvinnorna mer än någonsin beredda att
inträda såsom ansvariga maktägare i
sitt lands politik. Världskriget har på
några år skapat förutsättningar, dem
under vanliga föi’hållanden årtionden
icke kunnat framkalla. Även de mest
tanklösa kvinnor ha stått inför
erfarenheter, som givit dem någon inblick
i världssammanhanget, i
medborgarplikterna, i krigets väsen och i fredens
villkor. De skola aldrig kunna inträda
i det politiska livet under en, i
psykologiskt avseende, mer gynnsam tid. De
ha blivit medvetna om sin egen
tidigare brist på insikt och ansvar. De kanna
såsom aldrig förr livets allvar. Även
de mest själviska ha fått en aning om
solidariteten klasserna och folken
emellan. Världskriget har gått varje hem
så nära, att ingen kunnat undgå att
känna ett visst politiskt intresse, att
vakna till en viss eftertanke i fråga om
det rätta och orätta inom vä rid
sförloppet.

Redan detta borde bli ett avgörande
skäl för dem, som motsätta sig
kvinnans rösträtt på grund av de faror för
fäderneslandet, som den kunde
medföra. Då man ju även från högern
erkänt att kvinnans fulla medborgarrätt
endast är en tidsfråga, borde man vara
angelägen att icke låta den inträda
under ett skede, då man kan förutse att
denna rätt tillfaller ett mindre allvar-

ligt och ansvarsmedvetet kvinnosläkte
än det nu levande.

Rösträttsrörelsen har i vårt land
danat en skara kvinnor, som redan äga så
stora politiska insikter, så stark
nationell ansvarskänsla, så genombildat
socialt medvetande att de kunna bli
ypperliga ledarinnor för de övriga
kvinnorna vid inträdet i det offentliga livet.
Om rösträtten dröjer, tills detta
släktled gått undan, då kan man ej vänta
samma anda hos dem, vilka den rätt
tillfaller, för vilken denna generation
burit alla arbetets mödor. Det blir
kanske endast politisk konjunktur, som
längre fram medför kvinnans
medborgarrätt, och denna får då icke den
upplyftande verkan som en moralisk seger,
vunnen av starka hjärtan och med
andliga vapen medför. Men framför
allt komma kvinnorna då icke in i det
politiska livet med den kraftsumma,
som dessa kämpande skaror nu äga.
Det ligger en väldig, fostrande makt i
striden för en idé. Det släkte, som
röjer och odlar, är ett annat än det, som
endast skördar. Den heliga hänförelse,
den sega vilja, som betecknat
föregångarna, kan man ej vänta hos
efterföljarna. Det vore därför mycket
olyckligt om det släktled av kvinnor, vilkas
andliga muskler blivit stärkta genom
röjarmödan, icke skulle bli det första
att inträda i vårt lands politiska liv.
Detta skulle då ej erhålla den insats,
som på ett väsentligt sätt bleve
mannens olik. Det ligger i den mänskliga
naturen att ett senare släktled, for
vilket en rätt är självklar och oomstridd,
icke känner samma glödande iver att
visa sig rätten värdig som det, vilket
under motstånd och mödor vunnit den.
När rösträtten blivit vana, kommer
kvinnan att bruka den alldeles såsom
mannen: stundom utmärkt, oftare
medelmåttigt, ej sällan illa. Som männen
komma kvinnorna att låta sig
bestämmas av partisynpunkter och nöja sig
med ”oundvikliga” kompromisser. Men
ännu. hoppas jag, ha kvinnorna så
mycket kvar av stridens glöd och glans att
deras samveten kunna skygga inför en
dylik partisynpunkt, eller en tarvlig
kompromiss; att de ha mod att förlyfta
sig på en stor uppgift oeh lida
nederlag för troheten mot en hög idé.

från sina respektive stater. Om någon
förblir oberörd av kvinnornas argu- j
ment, utsättes han för påverkan av in- 1
flytelserika män från hans egen stat,
andra kongressledamöter eller
statsäm-betsmän i framskjuten ställning, och
intet medel lämnas oförsökt. För sin
del har mrs Husted Harper åtagit sig
tidningsredaktörerna i landet och har
under det gångna året stått i
förbindelse med tvåtusen sådana — ett bevis
på den energi och den uthållighet de
amerikanska rösträttskvinnorna lägga
i dagen vid arbetet för sin saks
framgång.

De socialdemokratiska
kvinnornas dag.

Stockholms södra kvinnoklubb
hög-tidlighöll den 3 mars den
internationella kvinnodagen med föredrag av
redaktör P. Albin Hansson och fru Ruth
Gustafsson. Redaktör Hansson talade
om Situationen just nu och redogjorde
bl. a. för propositionen om rösträtt för
kvinnor. Fru Gustafsson talade om
Kvinnornas ställning till
arbetarerörelsen och kom i detta sammanhang in
på rösträttsfrågan, varvid hon
påpekade de stora sociala frågor som
speciellt arbetarekvinnorna ha att bevaka
och som de hoppas bli i tillfälle att
inverka på.

JL-B. JOHN T. LOFGREN & C:o

Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i

- Kungl. Hoflevsrantör -

_ . . _ .. s Siien-&Ylle-KlåAnlnBStyaer

RlkBt. 4 29 trSllliliO 8f SflUfllllv A. T. 50 48 Prover t. iftndsorfcan sändas gratis o, franco.

Elegant

kemiskt tvättad och prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till

Örgryte Kemiska Tvätt- & Färger! A.1.

GÖTEBORG

Från Vättern till
Östersjön.

När jag efter nyss avslutad
föredrags-turné i Jönköpings och Kalmar län
genomgår dc många intryck denna färd bar
efterlämnat, är dock det mest glädjande att
minnas, hur förändrad stämningen tycks ha
blivit under senare tider i fråga om
kvinnornas rösträttskrav. I nästan alla de
föreningar jag besökt har det konstaterats,
hur motståndet nu blivit, mycket mindre
aggressivt, hur man inte längre drar fram
alla de förlegade skäl emot vår fråga, som
ännu för några år sedan voro så populära.
Nu börjar man i stället resignerat förstå,
att kvinnorösträtten måste gå segrande
fram i världen, och diskuterar man frågan,
så gäller det numera huvudsakligen
tidpunkten för dess fulla genomförande. Och
överallt har det som anledning till denna
sinncsförändring framhållits, att det varit
kriget och därmed sammanhängande
tidsförhållanden, som kraftigast medverkat.
Visst råkar man änmx på mycken
likgiltighet, på motstånd från bäde mäns och
kvinnors sida, — men det är dock inte längre
som förr.

Min ”missionsresa” började i
Norrahammar oeh med ämnet Kvinnorna och
framtiden, där jag sökte framhålla några av
de viktigaste upgifter vi kvinnor ha att
verka för efter erhållen medborgarrätt. T*et
är alltid ett nöje att tala i Norrahammar,
där man mötes av en intresserad och för
kvinnosaken förståelsofull publik. Och det
är alltid en riktig upplevelse att åter
sammanträffa med F. K. P. R*.s duktiga
ordförande i Norrahammar, hon är alltid lika
entusiastisk, lika varmt besjälad av den
ideella tron på rösträtten, som hon varit
från den dag hon anslöt sig till rörelsen.
Efter denna angenäma början ställdes
färden till Vetlanda och Sä vsjö i Jönköpings
län, därifrån vidare till Nybro, Kalmar,
Oskarshamn, Vimmerby och Hultsfred. På
den senare platsen var det Vita Bandet, som
stod som anordnare av föredraget, då ingen

F. K. P. R. finnes där ännu. På nästan alla
platser hade föredraget samlat en talrik
och till synes intresserad åhörarskara, där
1:vinnorna helt naturligt utgjorde
majoriteten, men där även åtskilliga män genorn
sin närvaro visade sig lia intresse för de
nktuell a kvinnosynpunkterna.

Från Hultsfred gick så färden åter till
Huskvarna, där jag fick tillfälle tala inför
en mycket välbekant och vänlig publik.
Någon dag senare besöktes Jönköping,
därefter Eksjö och så Tranås, som utgjorde
avslutningen på denna turné.

Då jag nu ser tillbaka på den avslutade
färden, går igenom mina intryck från de
olika platserna känner jag en stor
tacksamhet över att ytterligare ha lärt känna så
många dugliga, modiga och arbetsamma
kvinnor, som var på sin plats kämpar för
idéerna, för kvinnornas rättfärd i ghetskrav.

Och då de säkerligen alla äro denna
tidnings läsare ber jag tillsist få begagna
tillfället att uttala ett varmt tack för all den
personliga älskvärdhet och vänlighet de
visade föreläsaren.

O. P.—G.

Röstning med fullmakt för äkta
makar.

T anslutning till propositionen om
rösträtt och valbarhet för kvinnor föreslår hr
Ljunggren i Stockholm (1.), i en i Första
kammaren A^äckt motion med 12
instämmanden sådan ändring i par. 24 R. O. att
vid val av ledamöter i Andra kammaren
rösträtt på grund av fullmakt må utövas
av röstberättigad gift man för hans
hustru och av röstberättigad hustru för
hennes man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/7/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free