Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Bedaktör: Gtjbli Hkrtzmak-Ebicson.
Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan Q
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/t3—Vi4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Röstrfttt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1918 Kr. 2; 50.
Lösnummer 15 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av kr.
3:25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm. å sista sidan, 15
öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.
RÖSTHÄTTÄBYHÅN
6 Karduansmakaregatan II, Stockholm
Allm. tel. 147 29. RiksteL 86 00.
öppen vardagar kl. 1—1/a 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
valgtinget på grund av naturhindring,
sygdom, alderdomssvakhet, legemsfeil,
svangerskap, nedkomst, diegivning
eller nödvsendig tilsyn med smaa barn
eller andre hjeslpelöse personer.
Väljaren skall osedd och i enrum
inlägga röstsedeln i ett kuvert och
hopgumma detta. Därefter skall han eller
hon dels egenhändigt underskriva en
anteckning på kuvertet, att det
innehåller hans röstsedel, dels också
medsända ett till valstyrelsen ställt brev,
i vilket redogores för de
omständigheter, som hindrat hans personliga
inställelse, samt på heder och samvete
försäkra, att han själv frivilligt och i
enrum inlagt röstsedeln i kuvertet och
hopgummerat detta. Underskrifterna
såväl å kuvertet som under brevet
skola vara bevittnade av två personer, och
orsaken till förfallet skall styrkas
genom läkarintyg eller på annat sätt.
Metoden har i Norge icke väckt
odelad tillfredsställelse. Det är
svårigheten att alltid garantera den röstandes
identitet, som i en del fall medfört
olägenheter; det har hänt att tilltagsna
personer, som trott sig veta att en eller
annan röstberättigad icke brydde sig
om eller var hindrad från att avgiva
sin röst, tagit sig för att rösta i deras
ställe. I jämförelse härmed är äkta
makars fullmaktsröstning kanske att
föredraga.
Något alldeles olösligt problem torde
det dock icke vara att här finna en
metod, som tillfredsställande tryggar
både valhemligheten och identiteten.
Det förefaller dock nästan som om det
skulle vara lättare att komma fram
på fullmaktsröstningens väg än på
brevröstningens. Vid en
fullmaktsröstning inskränkt till att gälla endast
äkta makar, äro, som redan nämnts, alla
identitetssvårigheter undanröjda, och
det kommer bara an på att finna en
form for fullmaktens avgivande,
vilken skyddar valhemligheten.
Undertecknad senterar till en viss
grad Önskvärdheten att alla frågor
rörande avgivande av röstsedel vid
An-drakammarval utan personlig
inställelse lösas på en gång och i ett
sammanhang. Men ingen kan vara blind
för att det härav nödvändiggjorda
uppskovet nu kan äventyra även hela
kvinnorösträttsfrågans Öde vid detta års
riksdag. Och ingen bör undra på, om
det är med något liknande förfäran alla
de arbetande inom rösträttsrörelsen
motse ett fallande av frågan på denna
grnnd. Tiderna äro oroliga, och allt
som kan göras för att lugna
stämningen bör göras ju förr dess hellre.
Tiderna äro också krävande; uppgifter,
gamla och nya, vänta på alla områden,
och mycken god arbetskraft och seg
arbetsvilja skulle frigöras för
praktiskt samhälleligt arbete, ifall denna
genomtröskade och genomdebatterade
fråga nu äntligen kunde avföras från
Fernqvists Kappaffär
Drottninggatan
n. b. oeh 1 tr, upp
Stort lager av in• o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestllinda priser, Obe.l Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 6 % rabatt.
De smittosamma könssjukdomarnas bekämpande
och reglementeringen.
Efter år av fåfäng väntan ser det
äntligen ut, som nu frågan om de
smittosamma könssjukdomarnas
bekämpande genom lagstiftningsåtgärder och
därmed frågan om prostitutionens
reg-lementering skulle nalkas sin lösning,
i det att för riksdagen nu framlagts
en kgl. proposition om lag angående
åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar.
Propositionen stöder sig i väsentliga
delar på det utlåtande, som 1910 avgavs
av den s. k. reglementeringskommittén
(vilkens uppdrag dock innefattade vida
mer än blott reglementeringsfrågan).
Detta utlåtande har sedan varit
föremål för yttranden av åtskilliga
myndigheter och korporationer. Med
anledning av de olika synpunkter, som
härvid framkommit, har detsamma
underkastats en bearbetning av överläkaren
vid sjukhuset S:t Göran, d:r K.
Mar-cus, samt byråchefen i
medicinalstyrelsen, S. Ribbing, för att sedan i den kgl.
propositionen läggas till grund för en
lagstiftning, ӊgnad att fylla
berättigade krav ur såväl hälsovårdens som
sam-hällsmoralens ståndpunkt”. Som
huvudvapen mot de smittosamma
könssjukdomarna angivas i propositionen
dels en för alla lätt tillgänglig öeh
kostnadsfri sjukvård, dels en
vederhäftig och grundlig
upplysningsverksamhet. I andra rummet komma en del
straffbestämmelser och sanitära
tvångsåtgärder under framhållande av att
man vid ett sådant ingripande ”måste
givetvis noga tillse, dels att detsamma
såvitt möjligt icke bereder de
laglydiga bland de sjuka något obehag och
därigenom riskerar att bortstöta deras
frivilliga medverkan, dels och att
ingripandet riktar sig mot medborgare
av båda könen, så att likheten inför
lagen icke äventyras”
Och angående prostitutionens
regle-mentering, föremålet för så många
heta debatter i tal och skrift, av sina
anhängare ansedd som den oumbärliga
hörnstenen för ett väl ordnat samhälles
hygien och moral, säges det
uttryckligen ifrån, att det på grund av dess
oemotsägligen uppvisade brister och
olägenheter ”icke kan bliva tal om att
i någon form upprätthålla
ifrågavarande system”.
I förslaget har införts ”bestämmelser,
som innebära att nu gällande påbud
och föreskrifter angående sanitär över-
dagordningen. Låt oss därför hoppas,
att det måtte lyckas
konstitutionsutskottet att finna en lycklig lösning av
det speciella problem som rör de gifta
kvinnornas rösträttsutövning; det
finnes inom utskottet säkerligen god vilja
i denna riktning, och kan man bara
erhålla en sakligt god regel, så kan man
nog också förutsätta att regeringen
härvidlag böjer sig för riksdagens
önskan.
Anna Wicksell.
vakning av de prostituerade upphävas”.
Det heter bl. a. ”Denna lag träder i
kraft den 1 jan. 1919. I stad, där
inskrivning av lösaktiga kvinnor ägt
rum, skall sådan inskrivning upphöra
från och med dagen efter den, då
denna lag, enligt därå meddelad uppgift
av trycket utkommit i Svensk
författningssamling”.
Propositionen ar till största delen ett
verk av den föregående regeringen.
Kanske kan man i den omständigheten
att de båda politiskt olikfärgade
regeringarna på denna punkt visat sig
stämma överens draga den slutsatsen,
att de föreslagna reformlinjerna icke
hos något av de politiska partierna
komma att möta allvarligt motstånd.
I vida kretsar av kvinnor, vilkas
opinionsyttringar trots saknaden av
politisk rösträtt säkerligen varit av stor
betydelse för frågans utveckling,
kommer förslaget att hälsas med största
glädje och tillfredsställelse.
Att en utvidgning av den
kostnadsfria läkarvården för könssjuka är av
den allra största betydelse säger sig
självt. Visserligen förekommer redan
nu i vårt land en sådan vård, men i
otillräcklig utsträckning och stundom
under former, som gör det mindre
tilltalande för många sjuka att begagna
sig härav. Då de könssjukas
undersökning och behandling hos privata läkare
ofta äro förenade med avsevärda
kostnader, händer det tyvärr f. n. allt för
ofta att sjuka personer av ekonomiska
skäl vårdslösa sin sjukdom med all den
risk för dem själva och för
omgivningens nedsmittande detta kan innebära.
Enligt förslaget skall varje könssjuK,
oavsett ekonomisk ställning, ha rätt till
kostnadsfri vård av härför i varje
samhälle särskilt anställda,
specialutbildade läkare såväl å sjukhus som å
poli-klinisk mottagning. Där så ske kan,
skall för könssjuka kvinnor beredas
tillfälle att vända sig till kvinnlig
läkare och ”mottagningarna å poliklinik
skola anordnas med hänsyn till
allmänhetens bekvämlighet och på så sätt att
besök å polikliniken icke röja
beskaffenheten av den sjukdom, för vilken
vård sökes.” Åven läkemedel och
utensilier skola erhållas kostnadsfritt.
Enligt förslaget ålägges varje läkare
att upplysa sina könssjuka patienter
om sjukdomens art och smittofara samt
att lämna föreskrift om vad den sjuke
har att iakttaga. Formulär till tryckta
föreskrifter skall fastställas av
medicinalstyrelsen, och patienten skall
avlämna skriftligt erkännande om dess
mottagande, en åtgärd, som bör vara väl
ägnad att motarbeta en tyvärr mycket
vanlig avsiktlig eller oavsiktlig
förvanskning och glömska av läkarens
ord.
Vidare förordas en vidsträckt
upplysningsverksamhet bland allmänheten,
delvis i samband med
skolundervisningen. Var och en, som fått blicka in i
den djupa okunnighet och de ofta Ödes-
L-B. JOHN V. L0F8REN & C:i
> Kungl. H ofioverantör -
Rlkst. 4
*« Freisgatas 3. StackiiQift.
A. T. &048
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siden-& YUe-Klädnlngstyger
Prover t. landsorten sändas gratis o. franc o.
Elegant
kemiskt tvättad och prässad blir Bd«r
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes Ull
Srgryts Kraiislu Ttitt- S PlrgeH l i
GÖTEBORG
digra falska föreställningar, som
i-frft-ga om könssjukdomarna och deras
spridningssätt råda inom vidsträckta
folklager, måste anse en sådan åtgärd
av ett ofantligt stort värde.
Förslaget innehåller vidare
straff-och tvångsbestämmelser avsedda att
hindra smittospridning. Utom straff
för koppleri, provokation, soutenörskap
o. d. stadgas även straff för den, som
med misstanke eller vetskap om sin
sjukdom utsätter andra för smitta.
Har brottet begåtts mot make eller
maka, kan detsamma endast beivras ar
målsägaren, i annat fall må det åtalas
av allmän åklagare. Denna
straffbestämmelse kan naturligtvis få en
ganska stor betydelse, i synnerhet som
avskräckande och till eftertanke
väckande faktor.
Varje könssjuk person förklaras
skyldig att nndei’gå läkarebehandling, så
länge sjukdomen befinner sig i
smitto-farligt skede. Försummelser
härutin-nan skola av läkaren anmälas, och
läkaren är likaså skyldig att anmäla de
personer, vilka efter framställd
förfrågan uppgivits som smittobärare. Dessa
anmälningar skola göras hos en
särskilt anställd ämbetsläkare,
sundhets-inspektionen, vilken äger att med
tvångsmedel ingripa mot den, som ej
frivilligt söker eller fullföljer nödig
behandling av sin sjukdom.
Det föreslagna anmälnings- och
kontrollsystemet torde dock med alla sina
skriverier vara alltför invecklat och
skulle säkert utan risk av sämre
resultat kunna betydligt förenklas.
Sanitära tvångsåtgärder —
undersökning och där så erfordras behandling
— föreslås även för personer som ställts
under åtal for vissa sedlighetsbrott
m. m.
Angående prostituerade kvinnor
innehåller lagförslaget däremot inga
särskilda bestämmelser utöver de ovan
nämnda att
reglementeringsföreskrif-terna skola upphöra att gälla.
Frågan om lösdrivarlagens
tillämpning å dessa kvinnor lämnas sålunda
Öppen. Det förutsattes visserligen i
motiveringen ”att lösdrivarlagens
till-lämplighet å förevarande kvinnor tills
vidare skall äga bestånd”, men det
framhålles, att lÖsdrivarlagen f. n. är
föremål for omarbetning av den år
1907 tillsatta fattigvårdskommittén och
att denna kommitté uti ett i annan
närliggande fråga avgivet betänkande
yttrat, ”att frågan om behandlingen av
nämnda kvinnor vore ett spörsmål av
mycket invecklad beskaffenhet, det
borde med avseende å dem undersökas om
deras behandling som lösdrivare över
huvud taget vore lämplig och om ej ett
annat förfaringssätt kunde givas, som
lämnade större garantier för deras
förbättring och återförande till dugliga
samhällsmedlemmar”
För ett omhändertagande av
ifrågavarande kvinnor i uppfostrings- och
sky dds syfte uppdrager även den
nuvarande justitieministern riktlinjer, vilka
synas särdeles väl ägnade att med
framgång bekämpa prostitutionens
rekrytering och vidmakthållande.
Innan dessa frågor genom den
väntade nya lÖsdrivarlagen blivit avgjorda,
skulle man kunna tänka sig att även
e£ter den kgl. propositionens
antagande ett visst fält skulle kvarstå för det
polisgodtycke, som är ett av det gamla
systemets ovedersägliga nackdelar. Vad
Stockholm beträffar, får man väl
emellertid hoppas att polismästare
Hårle-man, vilken under sin Malmötid
upphävde reglementeringen i denna stad,
även i sin nya anställning kommer att
göra humana synpunkter gällande å
detta område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
