Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto.- Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 APRIL 1918
N:r 7.
Fullmaktsröstningen.
I 1912 års kgl. proposition om
politisk rösträtt för kvinnor framhöll
justitieministern den svårighet, som i
många fall kunde inträffa för äkta
makar, att båda personligen inställa sig
vid valtillfällen för att avgiva sina
röster, särskilt då hustrun genom vård
av hushåll och små barn vore hindrad
att under längre tid vara borta från
hemmet Det antogs att denna
svårighet skulle visa sig störst på
landsbygden och i en del större städer där
avståndet till vallokalen kunde vara rätt
stort, och i det hela ansåg
justitieministern att härav flytande olägenheter
voro så betydande, att det vore av
behovet påkallat att söka genom någon
särskild undantagsbestämmelse
avhjälpa dem. Denna
undantagsbestämmelse borde innefatta rätt för äkta makar
att rösta med varandras fullmakt, och
det ansågs att på denna vag jämväl en
del av de svårigheter kunde avlägsnas,
som nu vidlåder sjömäns, fiskares och
några andra yrkeskategoriers
röst-rättsutövning. Propositionen
framlade dock intet förslag härutinnan utan
ställde i utsikt en särskild proposition
härom längre fram under
riksdagsses-sionen. Propositionen föll emellertid,
innan denna särskilda proposition
hade hunnit framläggas.
I 1914 och 1917 års liberala
partimo-tioner upptogs emellertid tanken om
rätt för äkta makar att rösta med
var-andras fullmakt, och i enlighet härmed
föreslogs, att riksdagsordningens § 24
skulle få följande lydelse:
Rösträtt må ej utövas av annan
val-berättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer, dock att vid
val av ledamöter i Andra kammaren
rösträtt på grund av fullmakt må
utövas av röstberättigad gift man för
hans hustru och av röstberättigad
hustru för hennes man. Sådan fullmakt
skall vara antingen skriven och
underskriven av utställaren samt med
dennes sigill försedd eller ock av honom
underskriven och med två vittnens
underskrift bestyrkt.
Som bekant har detta års kgl.
proposition icke medtagit denna
fullmakts-röstning för äkta makar, icke därför
att justitieministern icke i år lika
mycket som förut behjärtat ovan nämrwia
svårigheter för en del gifta kvinnor att
personligen avgiva sina röster, utan
emedan det i år fanns utsikt att få hela
frågan om vissa kategorier av
medborgares rösträttsutövning på annat sätt
än genom personlig inställelse löst i ett
sammanhang. Professor Ernberg i
Lund, som 1913 erhöll i uppdrag att
utreda denna fråga, har nämligen
numera avlämnat sitt betänkande, och
Det ligger en väldig, fostrande mal<t i striden för
en idé. Det släkte, som röjer och odlar, är ett annat
än det, som endast skördar. Den heliga hänförelse,
den sega vilja, som betecknat föregångarna, l(an man
ej vänta hos efterföljarna. Det vore därför mycket
olyckligt, om det släktled av l(vinnor, villaas andliga
muskler blivit stärl<ta genom röjarmödan, icl<e skulle
bli det första att inträda i värt lands politiska liv.
ELLEN KEY.
justitieministern ansåg sig kunna lova
att åtminstone inom valperiodens slut
framkomma med proposition
angående lösning av samtliga dessa frågor,
varför han ansåg det olämpligt att nu
plocka ut en särskild detalj. Skulle det
av ett eller annat skäl icke lyckas att
få förslaget till denna samlade nya
lagstiftning färdigt innan periodens
slut, så lovar han att framlägga ett
speciellt tilläggsförslag angående
utövningen av äkta makars rösträtt.
Inom riksdagen ha emellertid
betänkligheter yppat sig mot detta
uppskov. Man vill ha frågan om
kvinnorösträtten löst i samband med frågan
om äkta makars rösträttsutövning, och
man bryr sig icke så mycket om, ifall
sedan lösningen av frågan om sjömäns
och fiskares röstande utan personlig
inställelse skulle göra det lämpligt att
flytta specialbestämmelsen om äkta
makars röstning över till den nya
lagen. Motion i ämnet har därför väckts
av hr Aug. Ljunggren m. fl. av samma
innehåll som i 1914 och 1917 års
parti-motioner.
De olika tendenser, som här
framkommit och det uppskov med
rösträttsfrågans behandling, som härigenom
nödvändiggjorts, ha emellertid skapat
ett osökt tillfälle att uärmare
reflektera över de ölika möjligheter till
lösning, som kunna föreligga.
Det förslag om ömsesidig rätt för
äkta makar att rösta med varandras
fullmakt, som varit det enda vi hittills
haft att laborera med, har två
obestridliga fördelar. Den ena är att
begränsningen är enkel och lätt definierbar.
Det möter ingen svårighet för en
val-förrättare att kontrollera, att den
person som möter med en sådan fullmakt
verkligen är gift med den som
undertecknat fullmakten. Den andra
fördelen är av negativ art: ett så begränsat
fullmaktssätt tillåter intet
fullmakts-fiske.
Denna senare fördel, som förefaller
mycket väsentlig för var och en, som
sett det förskräckliga ofog som
bedri-ves med fullmaktsfiske vid samtliga
kommunala val, har emellertid en
avigsida av rätt betänklig natur. De som
vid de kommunala valen önska utöva
sin rösträtt genom fullmakt
förutsättas, eller ha åtminstone alltid
möjligheten, att lämna sin fullmakt till en
person, som de på förhand kunna
förvissa sig om ämnar rösta på samma
sätt som de själva ämnat; vid här
ifrågavarande full maktsröstning har man
däremot ingen valfrihet med avseende
på sin representant Ifall man och
hustru alltså ha olika politisk åskådning,
uppstår en konflikt, som knappast kan
lösas på annat sätt än att båda få lov
att personligen inställa sig vid
valtillfället. M. a. o. den fullmaktsrostning,
som är så begränsad, att allt
fullmaktsfiske undvikes, offrar i stället, eller kan
komma att offra valfriheten och
valhemligheten.
Detta ar nog just för kvinnornas del
en mera betänklig sak an det vid
första ögonkastet kan se ut. Det gäller här
en stor, alldeles ny och oprövad
val-manskår, och det kan säkerligen
innebära åtskillig risk, ifall valsättet så
ordnas, att det får utseende av, att den
politiska rösträtten är en sorts
famil-jetillgång, som i likhet med familjens
övriga tillgångar kommer att förvaltas
av mannen. Meningen med
kvinnorösträtten är ingalunda att ge alla gifta
män två röster. Åven om det förhåller
sig så — och det är ganska sannolikt
— att i nio fall av tio man och hustru
rösta lika, så bör man därför icke
förmena den hustru — eller den man för
all del — som vill avgiva sin röst på
ett annat parti än maken, att få göra
detta även utån personlig inställelse på
ett sådant sätt att hon — eller han —
kan få rösta fritt och hemligt utan att
behöva ställa tiS med en familjedispyt.
Vi ha inom L. K. P. R. något litet
erfarenhet om att sådana divergenser
mellan man och hustru kunna
förekomma. Då vi under 1913 höllo på med den
stora namninsamlingen, vittnades det
från en del namninsamlare, att det icke
sällan hänt dem, mest på landsbygden,
men någon gång även i städerna, att
de påträffat både man och hustru och
dryftat önskvärdheten av politisk
rösträtt för kvinnor med båda; vid sådana
tillfällen hade i allmänhet mannen
fört ordet som motståndare och
hustrun endast jamsat med honom; men
då namninsamlaren gått i tanke att
här var det hopplöst att få något namn
på listan, kom vederbörande hustru
springande, då de kommit utom
synhåll från gården, och bad att få teckna
sitt namn ändå. De män som äro så
beskaffade, att deras hustru för
husfridens skull icke vill yttra en från
deras avvikande mening i deras närvaro,
de kunna säkerligen också förutsättas
helt enkelt tillägna sig sin hustrus
rösträtt, ifall hon finge den med
ovanstående rätt att utöva den genom
fullmakt till mannen — till äventyrs utan
att mannen kanske hade någon aning
om att han härigenom övade tryck på
hennes politiska övertygelse. Det
motsatta fallet kan naturligtvis också
tänkas; men det är ju ingalunda
smakligare.
Då nu denna fråga skall upptagas
till behandling igen med eller utan
sammanhang med sjömäns, fiskares o.
ars rösträtt, så är det skäl att beakta
även denna synpunkt Rösträttens
innersta mening är ju att de
valberätti-gades verkliga åsikt om det politiska
livets allmänna riktning skall ge
utslag i valresultatet, och lagstiftningen
har eljest med den yttersta
noggrannhet vakat över att intet obehörigt tryck
på de röstande skall kunna göra sig
gällande. Det kan nog förtjäna ett
närmare övervägande, om man icke
jämväl då det gäller husmödrarnas
rösträtt kan finna en utväg att tillförsäkra
dem valfrihet och valhemlighet även
då de äro förhindrade att själva infinna
sig vid valtillfället. _
I andra länder där det vid politiska
val medgivits utövande av rösträtten
utan personlig inställelse, har denna
rätt vanligen begränsats antingen till
vissa, bestämda yrkesutövare eller i
allmänhet till dem som kunna förebära
laga förfall, vilket begrepp då i
vederbörande lagstiftning närmare
definierats. Röstningssättet är härvidlag som
oftast insändande av röstsedeln pr
post, icke fullmaktsröstning. Det land,
vars förhållanden härvidlag mest
närma sig våra egna, är väl Norge. Här
medges röstning genom insändande av
röstsedel vid laga förfall, vilket i de
delar, som särskilt ha intresse ur vår
synpunkt, definierats på följande sätt:
Lovligt forfald har
a) de veelgere, som ikke kan möte på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
