Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söders ”English School”
lektioner och översttfanngar.
Bntagatan 26. AUm. Tel. Söder 36036.
Annie L Scott-
Kvinnorna och
odlingsarbetet.
För närvarande pågår som bekant i
vårt land en rörelse i syfte att väcka
den enskilde individen till insikt om
livsmedelssituationens allvar och förmå
honom att i sin mån bidraga till att
avvärja den hotande faran. Man har fått
klart för sig, att de egentliga
jordbrukarna icke under dö förhållanden, som
nu råda, ensamma mäkta förse oss med
det nödvändigaste, och vi måste därför
lite var släppa till vår arbetskraft för
detta viktiga varv. I stället för en
mobilisering av den enskilde individen ut
till landsbygdens jordbruksarbete har
man tänkt sig saken ordnad så» att
praktiskt taget var och en eller varje
familj genom samhällets försorg
förskaffades ett litet stycke jord att bruka
för eget behov. Den enskildes
arbetskraft skulle härigenom tagas i anspråk
direkt i egen tjänst.
Givetvis är det potatisodling det här
i första hand är fråga om, då ju
potatisen är det på samma gång mest
latt-skötta och mest givande av våra
viktigaste vegetabiliska födoämnen, men
det är ju intet som hindrar att var och
en dessutom odlar vad han bäst finner.
Om städernas och övriga samhällens
befolkning på detta sätt kom att på
egen hand odla sin potatis i samhällets
närhet, skulle härigenom också en stor
svårighet bortfalla, nämligen
transporten av potatisen. Potatisen är en
synnerligen skrymmande vara, som därför
under dessa transportsvårigheternas
tider ofta måste stå tillbaka för annat,
vartill kommer att den på grund av sin
höga vattenhalt lätt fryser och
därigenom odugliggöres till föda.
Hela den ifrågasatta odlingsrörelsen
är tänkt kunna ordnas på
frivillighetens väg, och den kräver därför
förståelse och anslutning från varje enskild
individ och framför allt varje
arbetsgivare. Man har nämligen för avsikt
att i möjligaste mån ordna arbetet
kooperativt eller gemensamt, så till vida,
att personalen under samma
arbetsgivare, medlemmarna inom föreningar
och andra sammanslutningar, skulle
erhålla sina jordlotter på samma ställe,
varigenom större trevnad och större
lättnader i arbetet skulle beredas. Detta
är enligt mitt förmenande en mycket
viktig sak, då det ofta visat sig att just
denna fruktan att bli ställd ensam med
sin jordlott bland en massa främlingar
varit avgörande för många, när det
gällt att förskaffa sig ett stycke jord.
Kodan från förra året vet jag exempel
på dylika sammanslutningar, också
bland kvinnor, och den nytta och det
nöje arbetet ordnat på detta sätt berett
har jag alltid hört beskrivas med den
allra största entusiasm av odlarna
själva.
Jord- och utsädes frågan skulle det
bli resp. samhällens sak att ordna för
dem, som i tid anmäla sig villiga att
åtaga sig arbetet. Även äro planer före
att förskaffa odlarna Över hela landet
ett par dagars odlingsledighet höst och
vår i likhet med vad som redan under
förra året började praktiseras av
Stockholms stad för de av dess arbetare oeh
tjänstemän, som voro odlare, och även
av några enskilda arbetsgivare. Men
för att en sådan sak skall kunna föras
igenom, erfordras givetvis att ett
verkligt intresse för odlingsverksamheten
lägges i dagen av de enskilda.
Det förefaller, som om just i denna
fråga finnes mycket, som är värt att
uppmärksammas från kvinnorna. Vi
ha ju ofta sett hurusom kvinnorna i
de krigförande länderna med entusiasm
ägnat sig just åt odlingsarbete och
vunnit lysande resultat Vid ett före-
RiKs 25 50
Allm. 62 96
B
Malmtorgsgatan 6» Stockholni
drag här i Stockholm av den tyske
socialdemokraten d:r Siidekum talade
han i varma ord om den
odlingsrörel-se, som för närvarande pågår i
Tyskland, och framhöll särskilt hurusom ’”en
jordbit på 100 kvm. och en duktig
husfru där åstadkommer underverk”. I
England, där som bekant under kriget
kvinnorna på många sätt arbetat i det
allmännas tjänst, finnes bl. a. en
kvinnlig sammanslutning med en arbetsstab
på icke midre än 40,000 medlemmar,
som genom hänvändelse till
myndigheterna erhålla jord, som de själva bruka
och varigenom de förse såväl härens
som flottans sjukhus med gröcsaker. Vi
äro visserligen icke i krig mot yttre
fiender, men vi äro det desto mer mot
en inre, mot svälten. Och den fienden
är obarmhärtigare än någon annan. I
Norge ha kvinnorna tydligen redan
insett detta att döma av ett meddelande
från försvarsministern, att
generalstaben för närvarande efter initiativ från
kvinnligt håll har under utarbetande
ett förslag om mobilisering av
kvinnorna till jordbruksarbete.
Vad vore därför naturligare än att
även vi här hemma följde våra systrars
exempel i andra länder och utan
tvekan grepe oss verket an. Det råder
intet tvivel om att vi skulle kunna
uträtta mycket för oss själva och därmed
for vårt land om vi blott komme oss
for, om dar blott funnes någon, som
manade och som hade förmågan att
leda oss. Jag har redan sett för goda
exempel på den saken för att icke
känna mig övertygad. De svenska
kvinnorna ha ju vid så många tidigare
tillfällen lagt sitt intresse och sin stora
fosterlandskärlek i dagen, varför
skulle de nu tveka, då vi stå inför en
situation så allvarlig som aldrig förr.
Men vad som skall göras måste
göras snart. Det är ingen tid att förlora,
en sak som denna kräver givetvis sitt
dryga arbete, men komme det hela bara
i gång, ginge det säkert av sig själv.
Låtom oss därför ena oss om, att vi var
och en i mån av förmåga söka väcka
intresset för kvinnornas insats i
odlingsarbetet och icke underlåta att
därest endast två eller tre äro församlade
söka vinna någon för saken. Den
första röjniugen av tegen är alltid ett
svårt arbete, låtom oss därför hjälpas
åt, alla utan undantag!
Gerda Hedström.
Kvinnlig motion i stadsfullmäktige.
Vid Stockholms stadsfullmäktiges
sammanträdo den 18 mars väckte fröken Anna
Johansson motion om att stadens
myndigheter borde göra allt för att de
arbetstillfällen som finnas inom staden i första hand
skola komma stadens egna Invånare till
godo. Någon rekvisition av kullor till
trädgårdsarbetet på stadens kyrkogårdar borde
därför icke förekomma, förrän man
förvissat sig om att det voro omöjligt att inom
staden erhålla nödig arbetskraft för detta
arbete.
Hjälp åt det hungrande Finland.
En del behjärtade kvinnor i Stockholm
ha satt sig i spetsen for en
brödkupongs-insamling genom vilken 6,000 kg. spannmål
skulle tillföras det svältande Finland.
Nöden i landets norra delar är fruktansvärd
och genom frivillig försakelse skulle någon
lindring kunna beredas de olyckliga. Avstå
någon brödkupong. Alla kuponger
emotta-gas av friherrinnan Ellen Palmstierna,
Lästmakaregatan 6, Stockhlom.
i
STOCKHOLM
1 Barnhusgatan 1
(hörnet av Drottninggatan)
Stor* l«f«f af flnarm o«r*
MÖBLER
i ek, mahogny, valnöt samt andra
träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm. Tel. 11410 Rika Tel. 6605
Frivilligt barnavårdsmannaskap.
En ny medborgerlig uppgift.
Barnavårdsbyrån i Stockholm, som åtagit
sig, att for Barnavårdsnämndens räkning
söka väcka allmänhetens intresse för det
frivilliga barnavårdsmannaskapet, hade
fredagen den 8 mars anordnat ett
upplysnings-möte i Läkaresällskapets lokal. Bet
fulltaligt besökta mötet blev synnerligen givande
tack vare inledningsföredragen av redaktör
von Koch, Barnavårdsnämndens instruktör,
registrator Moureau och fröken Ebba Pauli,
samt den därpå följande diskussionen i
vilken ett flertal sakkunniga på området
gjorde sina inlägg.
Redaktör von Koch påpekade, att
Barna-vårdsbyråns arbete för de
utomäktenskap-liga barnen hittills hade mött ett svårt
hinder genom att lagbestämmelserna på
området varit både föråldrade och obestämda.
Den nya lagen om barn utom äktenskap,
som trätt i kraft den 1 jan. 1918, kommer
att i hög grad underlätta detta arbete. Men,
om lagen skall kunna bli verklighet och ej
endast en död bokstav, är det nödvändigt,
att för saken intresserade personer i stor
utsträckning ställa sig till förfogande. Deh
nya lagen bekräftar den tanken, att
samhället numera inser, att barnen äro dess
dyrbaraste egendom. Forna tiders
försummelser på detta område vore en grymhet
mot barnen och ett slöseri med nationens
kraft. Både barn och mödrar ha haft det
svårt. Antalet utomäktenskapliga barn,
som dö under första levnadsåret, är
dubbelt så stort som bland de inom äktenskapet
födda, och brottsligheten bland de förra
är även större, liksom att de oftare falla
fattigvården till last. Det är också en känd
sak, att de kvinnor, som blivit födda utom
äktenskapet, ofta i sin tur ge upphov åt
barn utom äktenskapet Den ogynnsamma
stiillning, som förutvarande lagar skapat för
barn utom äktenskapet, förklaras av den
önskan man haft att härigenom kunna öka
äktenskapsfrekvensen och befrämja
sedligheten. I Sverige födas emellertid ungefär
20,000 barn om året utom äktenskapet,
därav i Stockholm c:a 3,000. Den sämre
ställning man berett barnen, har således ej lett
till önskat resultat. Det är också tydligt,
att frågan har en ofantlig betydelse. 1917
års barnlag ger hopp om, att en ny dag
kommer att gry för dessa barn och deras
mödrar.
Talaren framhöll, att enligt den nya
lagen, har samhället ej endast rätt utan
också skyldighet att ställa varje barn utom
äktenskapet under en av nämnden utsedd
barnavårdsman, i första hand en frivillig,
oavlönad, om det ej är möjligt, en fast
anställd. Denna medborgerliga tjänst är en
nyhet i svensk lagstiftning. Lagstadgandet
tyder på en hög tanke om medborgarna i
vårt land. Men, var finnas de personer,
som kunna fylla detta värv, utan att
avskräckas av svårigheterna. Det är ej ett
formellt uppdrag, utan medför verkligt
ansvar. Barnavårdsmannen skall vara en
barnets övervakare och moderns rådgivare.
Många skiftande och krångliga fall kunna
påträffas, men om man upptrfider med takt
och förstånd, torde det ej bli omöjligt för
någon att reda upp det hela. För att
underlätta arbetet har en särskild instruktör
tillsatts, varjämte Rättskontoret biträder,
då så behöves.
Registrator Moureau lämnade därefter en
saklig redogörelse för arbetsgången i de
särskilda fallen, för anmälningar,
barna-vårdsmannens plikter i fråga om
anteckningars förande, hembesök o. d. Särskilt
åligger det denne att söka hålla mor och
barn tillsammans, att förmå modern att
ISyuÄätmma
symaskiner.
Detta märke är en garanti
i då Ni köper cn symaskin. |
Begär alltid Husqvarnal
FÖRÖRDAJ" AV LÄKARE
allmän s\?agh^t,
n*r\)osi t s b,
Överansträng-ning och sömnlöshet.
OAST J APOTEK
A. B. PHARMACIA, Stockholm
Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
I
amma barnet, t. ex. med stöd av
amnings-premier från Mjölkdroppen, att söka få
modern att söka sådan anställning, där hon
kan ha barnet hos sig åtminstone under
första året, då det mest skulle lida av
utackor-dering. I en del fall bör han söka förmå
kontrahenterna att ingå äktenskap.
Fröken Ebba Pauli riktade därpå en varm
vädjan till åhörarna att ställa sig
förstående inför den nya medborgerliga plikt, som
barnavårdsmannaskapet innebär. Särskilt
för kvinnorna, som länge kämpat for att
komma in i medborgerligt arbete, har här
plötsligt ett vitt fält Öppnat sig. Själva
den vikt lagen lägger på
barnavårdsmannaskapet, visar, att lagstiftarna varit burna
av Övertygelsen, att utan den personliga
insatsen, vinnes här ingenting. Det fordraa
både ett starkt personligt intresse för
saken och ett moget omdöme samt ett varmt
hjärta för att nå målet — barnets välfärd.
Den avlönade barnavårdsmannen kan
genom sin rikare erfarenhet bli i tillfälle att
arbeta fortare och att med färre misstag
fullgöra sina uppdrag, men trots detta vore
det ej lyckligt med endast avlönade
krafter. Det kan hända, att den avlönade skulle
få ett stort antal fall på sin lott — i
Stockholm oeh Göteborg hade man från början
tänkt sig 2 å 300 —, men om arbetet ej
skall komma i misskredit, särskilt i en del
krävande fall, får barnavårdsmannen ej ha
brått. Han måste ge sig tid att låta ett
ord gro, att låta en förtvivlad människa
lugna sig o. s. v. Man får ej räkna
minuterna vid ett besök, ej heller antalet besök,
om man skall kunna nå goda resultat. År
sådant möjligt, bör vidare
barnavårdsmannen sökas i moderns omgivning. Har
denna en släkting, en matmoder, en f. d.
lärarinna eller annan person, för vilken
hon har förtroende och som äger personliga
förutsättningar, bör denna väljas. Det finns
också den förhoppningen, att den nya lagen
skall bli av allmänt social innebörd, föra
ihop två samhällsklasser, som annars i allt
för mycket stå främmande för varandra. Ju
mer man väntar av
barnavårdsmannaska-pets inre sida, desto mer måste man
hoppas, att frivilliga arbetskrafter i stort
antal träda till. Talarinnan slutade med att
uttala en förhoppning om god samverkan
mellan de fast anställda och de frivilliga
barnavårdsmännen. Dessa borde ej känna
sig som två skilda kategorier utan som
likställda medarbetare i en stor
medborgar-gärning.
Under den följande diskussionen
framhölls ytterligare önskvärdheten av att
personer ur olika samhällslager bleve
barna-vårdsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
