Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 APRIL 1918
N:r 8.
Hindret som kunde
undanröjas.
Stockholms Dagblad liar ägnat en
ledande artikel åt den kungliga
propositionen om kvinnlig rösträtt. Om man
använder den som mätare på högerns
blivande behandling av propositionen,
blir det ett ogynnsamt utslag man läser
ut ur denna artikel. Att propositionen
icke upptager fullmaktsröstning för
äkta makar, utan lämnar denna fråga
öppen för avgörande i ett
sammanhang med andra frågor om
fullmaktsröstning, eller med andra ord för
senare komplettering — denna
omständighet göres i Stockholm^ Dagblads
ledare till den tuva, som denna gång bör
välta hela lasset: den kvinnliga
rösträttsfrågan.
Denna tuva skulle dock kunna
undanröjas. Inom riksdagen ha motioner
väckts i fullmaktsfrågan. I Rösträtt
för Kvinnor 1 april uttalar Anna
Wicksell förhoppningen, ”att det måtte
lyckas konstitutionsutskottet att finna en
lycklig lösning av det speciella
problem, som rör de gifta kvinnornas
rösträttsutövning” — ”kan man bara
erhålla en sakligt god regel, så kan man
nog förutsätta, att regeringen
härvidlag böjer sig för riksdagens önskan”.
Detta är en viktig sak. Det vore mer
än illa, om frågan skulle falla på
saknaden av bestämmelser angående
fullmaktsröstning för äkta makar. Att
sådana bestämmelser finnas har en reell,
icke en blott formell betydelse. Det är
fullt rimligt, om högern, i detta fall
Stockholms Dagblad, fäster stor vikt
vid att den kvinnliga rösträttens
genomförande ej genom själva sättet för
röstavlämning kommer att gynna
fa-briksarbeterskor i städer och
industrisamhällen på bondkvinnornas
bekostnad.
En annan punkt i samma artikel i
Stockholms Dagblad saknar däremot
principiell giltighet och har endast en
rent partitaktisk: ståndpunkten, att den
kvinnliga rösträttsfrågan och frågan
om den kommunala röstskalans
upphävande böra behandlas i ett samband.
Denna punkt vidröres blott i
förbigående — under hänvisning till tidigare
uttalanden — men med oförblommerat
erkännande av att vederbörande bär
följer ren partipolitik: ”högern har
ingen anledning att i detta fall underlätta
vänsterns taktiska beräkningar”.
Jag har aldrig riktigt förstått betydelsen av
ordet ”feminist”; men om därmed menas
någon som, utan att vara fientlig mot männen,
tror på sitt eget kön, är stolt över det och
fordrar lika utvecklingsmöjligheter som
männen, lika frihet, lika rättvisa, lika lön förlika
arbete och naturligtvis lika medborgarrätt, då
är jag stolt att säga att jag är född feminist.
BEATRICE HARRADEN.
”Vänstern” i sin helhet har dock
knappast anledning till ”taktiska
be-räknir.gar” på isolerat framförande av
kvinnorösträtten. L. K. P. R. har
önskat oeh regeringen har genom
propositionen gått till mötes önskan om att
kvinnorösträtten ej hopkopplades med
frågan om den kommunala röstskalan.
För den kvinnliga rösträttens särskilt
varma vänner finns det ”taktiska” skäl
att ”isolera” den kvinnliga
rösträttsfrågan, icke for ”vänstern” såsom
vänster — därest man ej utgår från, att
kvinnlig rösträtt i och för sig är ett
rent vänsterkrav. Så menar nog
författaren till Stockholms Dagblads
ledare. Det säges icke direkt, och detta
är klokt, ty det är faktiskt oriktigt.
För några år sedan åberopades
flitigt av svenska högertalare chefen för
Englands dåvarande liberala regering,
Asquith, när det gällde att möta det
kvinnliga rösträttskravet. Det var
lämpligt nog då, som mothugg mot
liberala partimotioner hos oss. Nu
kommer den mot kvinnans rösträtt avoga
delen av högern säkert att med
avseende på England följa uppfattningen
”exempla sunt odiosa”. Det ordande om
rösträttsrörelsens återgång i utlandet,
som de segaste motståndarna hos oss
förut så gärna uppfriskat sig själva
med, är på förhand avskuret.
I Tyskland, där inom
representationerna ännu endast socialisterna
uppträtt för kvinnlig rösträtt, ha nyligen
för första gången i den tyska
kvinnorörelsens historia de
socialdemokratiska och de borgerliga kvinnorna
avlåtit en gemensam protest mot
ignorerandet av kvinnornas krav, och
karaktäristiskt för förskjutningen i opinion
inom kvinnovärlden är för övrigt det
förhållande, att hela den organiserade
kvinnorörelsen i Tyskland genom sin
styrelse upptagit kvinnans rösträtt på
sitt program.
Hos oss finnes nu en ”Moderata
kvinnors rösträttsförening”, som
framkommit med ett särskilt förslag angående
sätt och tempo för den kvinnliga
rösträttens genomförande, och det är sedan
förliden riksdag uppenbart, att
högermännen i riksdagen stå delade. Som en
ren vänsterfråga kan kvinnans rösträtt
knappast längre behandlas ens med det
sken av rätt som förut.
Jämför man Stockholms Dagblads
ledande artikel ”Kvinnorösträtten och
lantbefolkningen” med uttalandena för
några år sedan, finner man också att
till och med här motståndet förlorat i
säkerhet. Det är ett långt steg mellan
bestridandet av kvinnlig rösträtt över
huvud och utformningen av dess
utförande. Det steget är taget, trots all
motvilja.
Kvinnor i kommunens tjänst.
1 Hanebo kommuns barnavårdsnämnd:
vice ordförande fru Anna Tybell, suppleant
fru Julia Hollsten.
I Vetlanda köpings barnavårdsnämnd:
fru Anna Nylén och fröken Elisaboth
Andersson.
1 Filipstads livsmedelsnämnd: fröken
Gerda Bergstrand, invald efter fru Maria
Andersson, som av hälsoskäl avsagt sig
uppdraget.
Idiosynkrasi.
Det sista centralstyrelsemötet
diskuterade rösträttsföreningarnas uppgift,
när vi en gång fått vår rösträtt, och
vi voro allesammans av den åsikten
att även när det målet är vunnet,
återstår mycket för kvinnorna att hålla
tillsammans om. Det går inte så fort
att lägga om tankebanor, som sedan
århundraden gått i bestämda
riktningar, och därför behöva kvinnorna allt
framgent gemensamt arbeta för sina
intressen.
En fråga, som alldeles särskilt
påkallar vår uppmärksamhet är
värdesättningen av kvinnoarbetet. I vårt land
åtminstone tycks det ha blivit till
idiosynkrasi hos männen — och hos en hel
mängd kvinnor med för resten — att
inte kunna tåla, att en kvinna får
ordentligt betalt för ett arbete, hur högt
kvalificerat det än är. Hon bör aldrig
ha större lön än att det nätt och jämt
räcker till en billig inackordering, ja,
knappast till det heller, ty hon kan
hyra ett rum, laga frukost och kväll
själv, äta middag på en automat och
helst också sy sina kläder själv på
lediga stunder. Att en kvinna, som utför
ett krävande arbete kan behöva ett
hem, vila och uppassning, alldeles som
en man, är en tanke som ännu aldrig
gått upp för det manliga ingeniet.
Däremot unnar man nog enligt
gammal hävd en kvinna, som är gift med en
man med stora inkomster, all möjlig
komfort och lyx. Även för en ung
flicka, som ingen nytta gör alls, utan blott
roar sig på sin pappas pengar, har man
rätt mycket överseende, om hon låter
pengarna försvinna på kläder och
nöjen. Det är bara den kvinna, ung eller
gammal, som försörjer sig själv, som
ingenting behöver utav detta livets
goda.
Kanske beror detta på, att
lyxkvin-norna lysa och roa sig i sällskap med
männen, och att detta smickrar
männens fåfänga och därför är all right,
medan det alls icke smickrar en man,
att en kvinna utför ett arbete, som är
jämngott med hans, varför detta
sistnämnda icke bör uppmuntras.
Att den kvinnliga rösträtten medför
en betydlig förbättring i dessa
avseenden, veta vi av erfarenheterna från de
länder, där den införts. I Norge är det
självklart, att en kvinna i statens tjänst
får samma lön som en man skulle haft,
och kvinnorna ha där rätt att inneha
alla tjänster t. o. m. statsrådsämbeten.
Men där fingo också kvinnorna rösträtt
så tidigt att männen icke dessförinnan
hade hunnit med att införa olikhet i
lön för samma arbete, något som våra
svenska män varit sysselsatta med på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
