Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tutioner fylles, vare sig på privat eller
kommunalt initiativ.
I fråga om kontrollen Över enskild
barnavård, anser motionären att en så
radikal anordning som införts i
Eng-land med inregistrering av varje
nyfött barn oeh därpå följande inspektion
ej bör åtminstone i första hand
tillgripas hos oss. Däremot borde
barna-vårdsmyndighetens befogenhet
utsträckas därhän, att den ägde ingripa i
varje fall, där anmälan inginge om
bristande vård eller där eljes behov av
åtgärder ansåges föreligga. Ett annat
Önskemål är att barnavårdsmyndigheten
står i närmaste samarbete med alla
organ, enskilda eller offentliga, som ha
något att skaffa med späda barn. Ej
minst viktigt är samarbete med
barnmorskorna, av vilka mycken hjälp bör
kunna väntas; en förutsättning härför
är dock att deras ställning väsentligt
förbättras, såväl ekonomiskt som i
fråga om utbildning.
En annan fråga, som behöver
allvarligt Övervägas är samhällets skyldighet
att ekonomiskt bispringa barnrika
familjer, med eller utan
fattigvårdsbe-hov. En väsentlig del av denna
nnder-stödsverksamhet bör överflyttas från
fattigvården till
barnavårdsmyndigheten, dit den otvivelaktigt hör. Den av
riksdagen fÖrlidet år begärda
utredningen om s. k. förskott av allmänna
medel till barn utom äktenskap torde
resultera i att även detta slag av
un-derstödsverksamhet kommer att
handhavas av barnavårdsmyndigheten.
Ett grundvillkor för att de späda
barnens vård skall bli tillfredsställande är
att upplysning och undervisning i
barnavård meddelas största möjliga antal
kvinnor. Denna fråga är upptagen till
behandling i en särskild motion av red.
von Koch.
Under barnets andra
utvecklingsperiod — från 2-årsåldern till skolåldern —
kommer till den fysiska vården också
omsorgen om barnets fostran och
danandet av dess karaktär. Motionären
påpekar, huru grundläggande i sedligt
avseende för hela livet denna period är
och huru medel måste utfinnas att
komma hemmen till hjälp under denna
kritiska tid. Som önskvärda anordningar
till stöd för hemuppfostran nämnas
barnkrubbor, harnavarn, arbetsstugor
och barnträdgårdar (Kindergarten),
allt anstalter, vilka därjämte medföra,
att mödrarna under åtminstone någon
del av dagen befrias från tillsynen av
barnen och kunna ägna sig åt annat
nödvändigt arbete. Särskilt i
barnträdgården ser motionären en viktig, ja
nödvändig hjälp för hemuppfostran
oeh en också i allmänt pedagogiskt
hänseende mycket betydelsefull faktor.
Också om alla dessa företag gäller
att det ej bör Överlämnas åt
tillfälligheter om de komma till stånd, utan att
det bor vara barnavårdsmyndigheten
ålagt att tillse, att sådana företag
existera i tillräcklig omfattning.
Då vi komma till den tredje perioden,
skolåldern, träda andra problem i
förgrunden, främst frågan om
folkskole-barnens hygieniska övervakning. En
intressant redogörelse lämnas for de
nyss genomförda märkliga engelska
reformerna på detta område* Läkarvård
vid alla folkskolor har där tillämpats
sedan år 1907 och den praktiska
betydelsen härav har visat sig vara ännu
större an som förutsågs; erfarenheten har
bekräftat, vilken nödvändig
förutsättning för den intellektuella fostran den
fysiska är. Skollärareinstitutionen,
som i Sverige redan förberetts genom
undersökningar oeh åtgärder av
provinsialläkareföreningen, bör utom att
den utövar kontrollen av barnens
hälsotillstånd taga befattning med urvalet
av de barn, som böra åtnjuta
skolbespisning oeh ferievistelse på landet, två
frågor som på grund av
riksdagsskrivelse redan äro under utredning.
Skol-läkarna böra till biträden ha s. k.
skolsköterskor, vilka i utlandet visat sig
fylla en verklig mission. — All den so-
RiKs 25 50
»»‘V**-’
del
Malmtorgsgatan 6, StocKhohn
ciala omvårdnad, som genom skolan
kommer barnen till del, bör höra under
barnavårdsmyndigheten.
I fråga om den fjärde perioden, åren
efter skolåldern, understryker
motionären kristidens erfarenhet, att
barnavårdsnämndens kontroll behöver
utsträckas till en senare tidpunkt än den
nu gällande. Under den kritiska åldern
15—18 år, den tid, då vanart och
ungdomsbrottslighet framförallt
upptrader, är barnavårdsnämnden i regel ur
stånd att träda emellan och det är
endast domstolen, som då kan gripa in
och under vissa förhållanden döma de
brottsliga till vård å
uppfostringsanstalt. Här föreligger en mycket farlig
lucka i samhällets fostrande
verksamhet och ändring behöver snarast
möjligt komma till stånd.
Slutligen betonar motionären
nödvändigheten av att den myndighet, i
vars hand en sådan mångfald
uppgifter skola läggas, utrustas på fullt
tillfredsställande sätt. Hälsovård,
undervisningsväsende, understödsverksam-liet, m. m, böra här vara sakkunnigt
företrädda. Å orter, där läkare är
bosatt, bör denne vara självskriven
medlem» Att kvinnor lagligen tillförsäkras
plats, ”torde vara önskvärt” (varför
endast torde?), säger motionären. — Efter
att ha sammanfattat den verksamhet,
som bör samlas hos denna enda
myndighet, erinrar han om, att vår egen
erfarenhet tillfullo bestyrker behovet av
att barnavården på dylikt sätt
centraliseras. ”Intet har varit mera
hinder-ligt for en god samhällets barnavård i
vårt land än den splittring på olika
myndigheter, som hittills här varit
rådande. Genom att olika grenar av
barnavården handhafts av olika organ —
hälsovårds-, fattigvårds- och
skolmyndigheterna — har ingen känt något
verkligt ansvar för barnavårdens
höjande och betänkliga luckor ha
uppstått. Med samarbetet har det ofta
varit klent beställt och ingen kontroll
från statens sida över kommunerna har
funnits.
Fattigvårdslagstiftningskommittén
arbetar som nämnt med revidering av
vissa nu gällande barnavårdslagar.
Motionären hemställer nu, att riksdagen
måtte hos K. M:t anhålla, att
kommittén skall få i uppdrag att i samband
härmed även upptaga de av honom
uttalade önskemålen till behandling. Det
arbete, som kommittén nu utför bör
icke hämmas av några inskränkande
bestämmelser utan kunna utföras med
avsikt att skapa en fullt enhetlig
organisation av samhällets barnavård.
Maja Forsslund.
9,000 kr.-Barometern.
9.000
8.500
8.000
7.500
7.000
6.500
6.000
5,600
5.000
4.500
4.000
3.500
3.000
2.500
2.01 ’0
1.500
1,000
Till L. K. P, B:s stora
3,153:37 insamling har
ytterligare influtit: Alby kr.
100: —, Alvesta 50: —,
Broby 120: —, Bräcke
25: —, Falkenberg
200:—, Hedeviken 20:—,
Landskrona 36: —,
Linköping 12: —, Ljusdal
30:—, Motala 102:—,
Orsa 114: 40,
Oskarshamn 10: —, Söderhamn
75: —, Sölvesborg 40: —,
Ulricehainn73:—,
Uppsala 100: —, Vara 20:—,
Visby 15: —,
Benedicks-Bruce, O,, fru, 35: —.
. P. IMmSONS HSBELIFFIK |
STOCKHOLM
1 Barnhusgatan 1
(hörnet av Drottninggatan)
Stort tager af finare och enklare
MÖBLER
£ i ek, mahogny, valnöt samt andra
J träslag äfven målade, till billigaste priser, g
jj Allm. Tei. 11410 Kika Tel. 6505
C. S. Ars konferens om
ungdomsvård.
Ue orden leda tanken till både nutid oeh
framtid, de vittna om framsynthet,
praktisk företagsamhet, omsorg om de
olyckli-liga, om barmhärtighet och god vilja. Alla
dessa etiska, moraliska och statskloka
motiv kommo också till synes vid denna den
5—6 april avhållna konferensen och gåvo
en åhörare den glädjande känslan av att
i vårt land finnas många kvinnor och män
med den sanna livsförståelsen, den att
intet mänskligt är dömt att gå under, den
att många svaga och brottsliga viljor
kunna med den rätta vården stärkas och
förädlas. Att den starkares ansvar mot den
svage, statens mot individen, den ena
människans mot den andra, nutidens mot
framtidens voro bevekelsegrunder till de
framkomna förslagen, därom tvekade ingen,
som hörde de värdefulla inläggen.
FÖr barnen är redan, om ej alls
tillräckligt, delvis sörjt, men med ungdomsvården
är det betydligt sämre beställt här i landet.
Man måste gå ut ifrån att ungdomen har
ett naturligt behov av nöje och förströelse,
skaffa dem därför bättre nöjen än en usel
bio kan bjuda dem på. Förädla alla
nojes-tillfällen, som kunna bjudas, ingenting är
gott nog åt den, som skall bilda sig sin
livsåskådning, som i sin tur skall bli en
avgörande faktor då det gäller att
bestäm-na för nästa generation. Tag hand om alla
vanartade, ge dem tillfälle till förbättring,
stöd dem och led dem, kraftigt när det
behovs, men alltid med urskiljning och
förstånd. Giv oss nya, goda, praktiska lagar,
giv oss möjlighet att efterleva dessa lagar,
dröj inte med att omlägga ungdomsvården,
tänk på vilken andlig smitta en vanartad
ungdom kan sprida, ty ett dåligt exempel
oeh inflytande verkar fortare och starkare
än det motsvarande goda.
Att all ungdom behöver vård är säkert,
all ungdom måste fostras och stärkas för
att beredas för den kamp i livet, som de
ändå måste kampa ensamma. Vikten av ett
gott hem framhölls på ett klart och
övertygande sätt genom frih. Ebba Palmstiernas
varmhjärtade och kloka föredrag. Ett hem,
där ömsesidigt förtroende, sanning oeh
ge-mensamhetskänsla råda med uppriktighet
mellan barn och föräldrar är den bästa
grund att stå på. Att vi behöva nya
kvinnor, nya mödrar, vidsynta, upplysta och
med social ansvarskänsla betonades, men
lika så viil fordras det nya män, nya fäder.
Ty om en fader ock genom sitt arbete vistas
mycket utom hemmet, bortfaller inte
därför hans medansvar eller medplikt mot hem
och barn. Men det är inte endast mödrar
och fäder, målsmän och lärarekrafter som
ha ansvar for ungdomen, det har var och
en. Ty vi veta vilken makt exemplet och
tidsandan har och vilka äro ansvariga för
den? Jo, vi alla.
Att konferensen kom till stånd var O. S.
A:s förtjänst, att den gick i den rätta
andan tillkommer alla de deltagande oeh
man lämnade konferensen med
övertygelsen att vår ungdomsvård låg i händerna på
personer med en stark tro på nyttan av
sitt verk och besjälade av osjälviska motiv.
I professor Kjellbergs slutord betonade
han att oaktat många mörka tavlor
upprullats var dock den ljusa tron på en
möjlig förbättring det övervägande intrycket
från denna intressanta konferens. —a.
Rättelse* I d:r Alma Sundquists artikel
De smittosamma könssjukdomarna och
reglementeringen i n:r 7 av R. f. K. står sid. 3
rad 5 uppifrån ”möjliggör”, vilket bor vara
omöjliggör’*, som också framgår av
sammanhanget.
I VARJE SVENSKT HEM
bör finnas en svensk,
solid, lättgående
och beprövad
n» innu n<............
< FÖROR PAJ- AVLÄKARE
e/a Vid allmän s\)agb*t,
n*r\)vs’\ t st,
överansträngning ocb söroni^sb^t.Gv©
A. B. PHARMACIA, Stockholm
Kontrollant: PROFESSOR. A.VESTERBERG.
Söders ”EngJish School”
Engelska lektioner och översättningar,
Erstagatan 26. Allm. To). Söder 36035.
Annie I. Scott.
Bergman-Österbergska kursen i
Likenäs.
Så äro de då över, högtidsdagarna den
1—3 mars, då den Bergman-Österbergska
kursen hölls i Likenäs. Det ges inte mer an
ett omdöme om det sätt, på vilket
ledarin-nan, fröken Emma Aulin, löste sin uppgift
där. Alla vi Dalbykvinnor, som hade
lyckan och förmånen att få vara med om
föredragen, känna och Önska uttala en
innerlig tacksamhet mot såväl fröken Aulin som
mot den organisation, som förskaffat oss
den stora förmånen att få det levande ordet
i de för de flesta av oss annars så döda
eller främmande ämnena, så alldeles inpå
våra husknutar, att den som hade aldrig så
litet intresse för saken helt enkelt måste
komma.
Att inte kvinnorna i och omkring
Likenäs infunno sig mångtaligare, än vad
verkligen var fallet, vittnar just inte högt
om intresset bland oss. Men för övrigt
vore man frestad att för de frånvarande
upprepa den gamla bönen: ”Fader, förlåt dem,
ty de visste inte, vad de gjorde”. De
visste inte, vad* de gingo miste om.
Det var inte blott en rätt avsevärd
verklig kunskap fröken Aulin meddelade sina
uppmärksamma åhorarinnor, utan vad som
var av större värde var den själfullhet och
innerlighet, den stora ansvarskänsla och
plikttrohet, som uppbar varje sats i
hennes anförande, och som man omöjligen
kunde undgå att väckas upp utav. I likhet
med undertecknad var det nog också
mången, som kände den varmaste tacksamhet
inför det faktum, att då nu kvinnornas sak
för första gången offentligen berördes i
vår ort, det då skedde på ett så sant, fullt
och helt kvinnligt sätt, att inte ens den
argaste motståndare till våra krav skulle
kunna tala om ”förlorad kvinnlighet”.
Sannerligen, Gud och fosterlandet har hört
Fredrika Bremers bön: ”Giv oss kvinnor!”
Fröken Aulin är ett levande svar därpå!
Såsom ett praktiskt resultat av kurserna i
Norra Ny och Dalby kan nämnas, att med
det snaraste är en rösträttsförening här
fix och färdig. Det var många, som
fingo klart för sig, att icke allt är bra som
det är, och glädjande nog erkännes detta
faktum även av många man härstädes,
A. U.
Stockholm 1918, Tv&t Hseggstr&ms B afe tryckeri A. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
