Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 JUNI 1918
N:r 11.
Köp slående.
Högern tycker icke om, att man
säger att den vill begagna den
kvinnliga rösträttsfrågan som kompensation
gentemot andra författningsfrågor.
Av hovrättsrådet Ekmans brev, som
återgives på annat ställe i dagens
nummer, framgår med all tydlighet, att
han känner sig kränkt över denna
beskyllning, och då statsministern i sitt
anförande under debatten ansåg, att
utskottsreservanternas mening med att
i år framhålla, att frågan icke finge
lösas ”isolerad”, möjligen kunde vara
den, att de ville ”liksom sälja den
kvinnliga rösträtten dyrare än de
kunna göra nu”, så utlöste detta yttrande
såväl hos hr Swartz som hos hr
Trygger utbrott av en indignation, som
föreföll fullt äkta i ögonblicket.
Men hur kan man på annat sätt
förstå högerns nu plötsligt påkomna
önskan om att sammankoppla vår fråga
med nu föreliggande övriga
författningsfrågor? Vilken högerman man
än frågar angående skälet härtill, får
man till svar, att högern när den tar
ståndpunkt till dessa olika
författningsändringar måste ha överblick
över det hela för att kunna avväga
sina medgivanden så, att en
demokratisering av författningen på ett håll
icke ytterligare skärpes genom
ändringar i samma riktning jämväl på andra
punkter. Och det är för att göra
denna syn på saken i någon mån
plausi-bel, som högern alltjämt vidhåller
påståendet om, att den kvinnliga
rösträtten skulle komma att gynna
socialdemokraterna på högerns bekostnad.
I den protestresolution, som L. K. P.
R. publicerade dagen efter
riksdagsdebatten, och som hovrättsrådet Ekman
vänder sig emot, står endast, att detta
påstående strider mot verkligheten, så
som denna framgår såväl av
överdirektör Widells utredning som av all
hittills gjord erfarenhet. Den
kvinnliga rösträttens genomförande på
samma villkor som för män kommer icke
att gynna något parti, därför duger
den icke som föremål för
kompensation eller till köpslående partierna
emellan. Högern är eljest mycket rask
med att framhålla, att även inom väns-
Der skrider i Lyset et frelsende Tog,
det Jcalder ved Smaamandens Dere,
paa Lovgiverporten det nmgende slog,
selv deveste Drog maa det liere.
Det sender sit Bud til hvert eneste Hjem,
og Hmnderne vinker, hvor Toget gaar frem.
Den gudskabte Het, som hos Umkende Mtend
staar adlet blandt Jordlivets Goder,
den skulde du ncegte din kcereste Ven,
din Hustru, din Sester, din Moder!
Nej, delte de Byrder i Felt som i Lejr,
hvor skendigt at ncegte dem Part i vor Sejr!
Jeppe Aakj^er.
tern kärleken till rösträtt för kvinnor
icke är synnerligen djupt rotad, men
den vill icke se, att i den mån detta är
sant, beror det just därpå, att intet av
vänsterpartierna av denna reform
väntar några partifördelar; det
bestämmande för vänstern härvidlag är att
den kvinnliga rösträtten är en
ofrånkomlig konsekvens av dess allmänna
demokratiska principer och därför får
lov att genomföras utan hänsyn till
partisynpunkter. Att entusiasmen då
icke blir så stor, är visserligen icke
idealiskt, men det är mänskligt och
begripligt.
Hr Trygger försökte i debatten
möta statsministerns förmodan, att
högern med tillhjälp av kvinnornas
medborgarkrav ville vinna fördelar i
fråga om den kommunala rösträtten,
genom motfrågan: ”Varför skulle man
köpa en sak, som man redan har?” Den
4Q~gradiga skalan är svensk lag, och
Första kammaren har sin
grundlags-enliga rätt att vägra sitt samtycke till
dess slopande.
Argumentationen ser slående ut vid
första ögonkastet, men även den torde
— som hr Trygger säkert mycket väl
vet — vara stridande mot verkligheten.
Visserligen har högern den 40-gradiga
skalan, men den har ingalunda lika
säkert dess nuvarande verkningar.
Ifall den kungl. propositionen om lika
kommunal rösträtt avslås i år,
kommer nog just ingenting att hända, men
om detsamma sker efter 1920 års
landstingsval, och regeringen då upplöser
Första kammaren, så kanske det
kommer att kännas obehagligt för högern.
Kanske hoppas den dessförinnan
kunna störta regeringen, men även om det
skulle lyckas, blir det ju bara en
gal-genfrist. År 1920 ha vi val till Andra
kammaren också, och det är knappast
sannolikt, att de komma att gå i
högerriktning.
Men nog är det möjligt att för
kvinnorösträtten gången blir den, att
vänstern först får lov att erövra den lika
kommunala rösträtten och sedan utan
högerns medverkan föra vår fråga till
sin lösning. Men då går högern miste
om sitt högre ålder sstreck.
A. W.
Ny landvinning.
ISTy förening är bildad i Vallsta,
Gävleborgs län, av fröken Emma Aulin.
Föreningen räknar 25 medlemmar.
Ordförande är sjuksköterskan fröken
Gertrud Sandberg.
Nya rösträttssegrar.
I Texas, den till ytinnehållet största
av Nordamerikas Förenta stater, ha
kvinnorna fått rösträtt till
förberedande val, och Amerikas röstrattskarta
har utökats med ett nytt, vitt fält.
Samtidigt meddelar ett telegram från
Ziirich att den peruanska senaten
beslutat införandet av rösträtt for
kvinnor i Peru.
De danska kvinnornas
första politiska val.
Resultatet av de danska kvinnornas
första deltagande i de politiska valen
kan anses vara ganska
tillfredsställande, om man tar hänsyn till de
nuvarande abnorma förhållandena.
Kvinnorna deltogo i stort antal både i
fol-ketingsvalen oeh senare i valen till
landstinget. Och till den nya
riksdagen valdes kvinnliga representanter
för samtliga de politiska partierna,
sammanlagt 9 kvinnor, varav 4 i
fol-ketinget och 5 i landstinget. Med
hänsyn till *partifärg fördela sig
kvinnorna sålunda: regeringspartierna (det
radikala partiet och
socialdemokratien) ha en kvinnlig representant var i
folketinget och en var i landstinget,
konservativa folkpartiet har två
kvinnliga medlemmar i folketinget och
ingen i landstinget. Slutligen har
partiet ”Venstre” tre kvinnliga
representanter i landstinget och ingen i
folketinget.
Folketingsvalet försiggick enligt den
nya grundlagen, under olika former i
huvudstaden, där det var
proportionella val efter listor, och i det övriga
landet, där valet förrättades i
enmansvalkretsar, vartill kom ytterligare ett
antal suppleringsmandat. Tre av de
kvinnliga folketjngsmedlemmarna
valdes på listor i huvudstaden, den
fjärde fick ett suppleringsmandat efter att
ha uppnått en ansenlig minoritet av
röster i ett par enmansvalkretsar. I
enmansvalkretsar voro ytterligare tre
kvinnliga kandidater uppställda (en
radikal, en ”venstre” och en ”ny llöjre”),
av dem blev dock ingen vald. Två av
dessa, nämligen fru Julie Arenliolt i
Gentoftekretsen och fru Marie Lassen
i Rudkobingkretsen, uppnådde rätt
betydliga röstetal, men då båda voro
uppställda i enmanskretsar, som i
båda fallen behöllos av den förutvarande
representanten, blev ingen av dem
vald, ej ens till suppleringsmandat.
De stå nu som landstingssuppleanter
for sina respektive partier (radikala
och ”venstre”) och det finnes således
en möjlighet att de komma in i
riksdagen under valperiodens gång.
Då ett så litet antal kvinnor voro
uppställda i enmansvalkretsar, kan
man ej draga några slutsatser om
huruvida uppställandet av kvinnliga
kandidater har påverkat kvinnornas
deltagande i valet. Ej heller är det
möjligt att efter detta val göra sig
någon föreställning om i vilken
riktning kvinnornas rösträtt framdeles
kan tänkas kunna påverka den
politiska utvecklingen i Danmark. Det är
klart att åtskilliga i kvinnornas in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
