Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 JUNI 1918
N:r 12.
Rösträttsläget ute i
världen.
Den utan jämförelse viktigaste
händelsen i vårens rösträttshistoria var de
danska kvinnornas första deltagande i
de politiska valen. Utgången av valen
tillförsäkrade också kvinnorna 9
representanter i den nya riksdagen, ett
ingalunda föraktligt resultat.
I England pågår ett energiskt och
livligt agitationsarbete för de
kommande valen. Ute på landsbygden
organiseras kvinnliga
medborgarförenin-gar, inom vilka tillfällen beredas
kvinnorna att diskutera politik. På olika
områden kan man också konstatera att
de feministiska intressena bli
tillvaratagna. Medlemmar av Cambridges
universitet ha väckt förslag om att
utsträcka medlemskapet även till
kvinnor, och i pressen är det icke längre
matrecept och moder, som dominera i
kvinnornas spalt, utan man har fått
blicken öppnad för de verkliga
kvinnliga reformkraven. De frågor, som
mest diskuteras äro Lika lön för lika
arbete och Moderpensioneringen. Till
slut är att nämna att de kända
rösträttskvinnorna, miss Margaret
Bond-field och mrs Philip Snowden, äro
uppsatta på Arbetarepartiets
kandidatlista, och det är att hoppas att de i
sinom tid göra sitt inträde i Englands
parlament.
Från Holland lämnar Martina
Kramers på annat ställe i dagens nummer
en ingående skildring, och vad Ungern
beträffar är det i närvarande stund den
svarta fläcken på Europas
rösträtts-karta. Regeringsskiftet har tillsvidare
hämmat de reformer man hoppats så
mycket utav.
Vända vi så blickarna till nya
världen, går Amerika alltjämt i väntan på
den federala omröstningen, men en stor
rösträttsseger har vunnits i Texas, och
detta genombrott i Söderns ur
röst-rättssynpunkt alltjämt svarta stater är
synnerligen betydelsefullt.
I Kanada betecknar konferensen
mellan regeringen och de ledande
kvinnorna från olika delar av landet en ny fas
i kvinnornas politiska utveckling
.Förslaget om att ge alla Kanadas kvinnor
rösträtt till parlamentet är på väg att
Vår tid kännetecknas av
socialreformatoriska, strävanden. Dessas resultat ingripa lika
djupt i kvinnornas som i männens liv. Men så
länge kvinnorna icke äga politiskt
medborgarskap, kunna de endast delvis göra sin insats
i det sociala kulturarbetet.
ANNA WHITLOCK.
Kvinnorna och statsläroverken.
Äntligen efter ett 10-årigt dröjsmål
har riksdagen i år beslutat göra en
avbetalning på den förbindelse till
kvinnorna, som gavs åren 1907 och 1909 i
och med ändringen av
regeringsformens § 28. Däri infördes då, angående
de tjänster å vilka konungen utfärdar
fullmakter och som förut endast
kunnat innehas av män, följande
bestämmelse:
”Till lärarebefattningar vid statens
läroanstalter, de teologiska
lärartjänsterna vid universiteten likväl
undantagna, till andra beställningar vid
inrättningar för vetenskap, slöjd eller
skön konst samt till läkarbefattningar
må i den ordning, som ovan sagts och
med tillämpning av grunder som av
konungen och riksdagen godkänts,
kunna utnämnas och befordras även
svenska kvinnor.”
Det har varit de där ^grunderna”
som varken regering eller riksdag
brytt sig om att få bestämda under
alla dessa år, utan som förhalats
genom oändliga ”utredningar” över
förhållandet mellan kvinnors och mäns
löneförmåner, pensionsålder m. m. Man
har nämligen icke velat gå den
enklaste vägen och fordra likhet med avseen-
bli lag, och regeringen har visat sig
äga det förutseendet att till sina
sammankomster och överläggningar kalla
kvinnorna för att ta del av deras
åsikter om de politiska förhållandena.
I Kanada har varje provins sin egen
legislatur och de olika provinserna äro
genom ödsliga landsträckor skilda Jrån
varandra. Det är därför mycket
betydelsefullt att kvinnorna kunna komma
tillsammans och diskutera sina
angelägenheter, och det förtroendevotum
regeringen visat dem, måste verka i
högsta grad uppmuntrande på deras
arbete för statens och samhällets
angelägenheter.
de på såväl skyldigheter som
rättigheter, utan man har föreslagit lägre
pensionsålder för kvinnor och även
kommit med diverse andra
förevändningar för att få ge kvinnorna lägre
löner.
Nar nu de olika lärarekårernas
lönefråga skulle lösas vid denna riksdag
kom dock åtminstone frågan om
kvinnornas tillträde till läroverk och
seminarier med i samma kungliga
proposition. Olika myndigheter hade i sina
utlåtanden föreslagit att utesluta
kvinnorna från flera eller färre av de
befattningar det här är frågan om —
försök gjordes t. o. m. från
läroverkslära-rehåll att helt eludera
grundlagsbeslu-tet — men i regeringspropositionen
föreslogs att infödd svensk kvinna skulle
ha rätt att befordras till
rektor vid högre
lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium och
statssamskola,
lektor vid högre allmänt läroverk,
högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarium samt
adjunkt vid allmänt läroverk.
De enda tjänster varifrån kvinnor
uteslutits äro således rektorat i skolor
med enbart manliga elever.
Med avseende på gift kvinnas
behörighet gäller ”att gift kvinna må
kunna till sådan lärarbefattning befordras
allenast efter av Kungl. Maj:t på
framställning i varje särskilt fall lämnat
medgivande samt att, därest kvinnlig
innehavare av sådan lärarbefattning
ingår äktenskap, hon icke skall vara
skyldig att av sådan anledning avgå
från befattningen, därest icke
vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn
till befattningens behöriga
upprätthållande finner det nödigt”.
Pensionsåldern sättes för kvinna till
60 år (för man till 65).
Lönerna äro genomgående lägre for
kvinnor än för män t. ex. för
manlig lektor 5,800 kr. jämte två
ål-derstillägg, vart och ett å 500 kr.,
kvinnlig lektor 4,800 kr. jämte två
ål-derstillägg vart och ett å 400 kr.,
manlig adjunkt 4,300 kr. jämte tre
ål-derstillägg vart och ett å 300 kr.,
kvinnlig adjunkt 3,600 kr. jämte tre
ålderstillägg vart och ett å 300 kr.
Statsutskottet hade hemställt om
bifall till hela den kungl. propositionen
utån några väsentliga förändringar.
Med avseende på kvinnornas tillträde
till statens läroanstalter avgåvos
emellertid härvid tvänne reservationer, den
ena av hr Strömberg, som ville
utestänga kvinnorna såväl från
lektorsbefattningar vid de allmänna läroverken
och de manliga seminarierna som ock
från rektorsbefattningar vid
samsko-lor, den andra av biskop Bergqvist,
som endast var med om den första
inskränkningen.
I Andra kammaren bifölls utskottets
hemställan utan debatt och votering,
men i Första kammaren, där frågan
upptogs lördagen den 8 juni sent på
aftonen, utspann sig en längre debatt.
Reservanterna hade sina
betänkligheter i fråga om kvinnornas
undervisning av manliga lärjungar på
överstadiet och ville — åtminstone tills vidare
till dess man fått pröva sig fram —
stanna vid att bevilja kvinnorna
tillträde till adjunkturerna.
Ecklesiastikministern bemötte
reservanterna och påpekade att kvinnorna
fått vänta i 10 år på uppfyllandet av
det löfte som låg i grundlagsändringen
och hemställde att kammaren skulle
göra kvinnorna rättvisa i denna fråga,
då det gått så mycket emot i år i de
frågor som ligga kvinnorna om
hjärtat. Hr Kvarnzelius hänvisade till vad
som sagts då grundlagsändringen
genomfördes, medan socialdemokraten
läroverksadjunkten Olof Olsson ville
försöka göra gällande att riksdagen
aldrig beslutat giva kvinnorna tillträde
till läro verkst jänsterna. Han
omtalade också att läroverkslärarna i mycket
övervägande flertal avstyrkt att de
skulle släppas dit. För den
ståndpunkten fanns dock ingen resonans längre
i kammaren. Den tillbakavisades både
av hr Kvarnzelius, som sade att
lärarkåren var lik andra kårer som inte
ville ha något intrång på sitt område
och undrade om herrar lärare voro
rädda att bli distanserade av
kvinnorna i fråga om plikttrohet och nit samt
av hr Trygger, vilken såsom förste
motionär i frågan redogjorde för
innebörden av det beslut riksdagen en gång
fattat, vilket visserligen avsåg att ge
kvinnorna tillträde till dessa tjänster.
Han hade med stor tillfredsställelse
sett Kungl. Maj:ts förslag och ansåg
det inte vara för tidigt att nu realisera
de givna löftena. Kammaren biföll
utskottets hemställan med 55 röster mot
33, som tillföllo hr Strömbergs
reservation.
Vi ha nu sålunda äntligen fått den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
