Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKH0LM, 30 NOV. 1918
N:r 19.
”Högern och
tidsliän-delserna”
En vagn lastad med en tung börda
rullar långsamt, oändligt långsamt
vägen fram. Dess last ar centnertung:
sekellånga oförrätter som tradition och
manlig lagstiftning tillfogat eller
tillåtit mot kvinnorna. Och bördan ökas
alltjämt allt eftersom färden skrider
sakta framåt. Men långt i fjärran
skymtar målet Väl där skall bördan
lättas, gångna tiders orättvisor sonas,
fjättrade krafter lösgöras* Tusenden
vänta otåligt att se den vid målet.
Varför skrider den så långsamt
framåt? Jo, därför att den drages av
kvinnor, vilkas krafter tagits så länge i
anspråk, att de svikta under bördan;
därför att vägen ständigt burit uppför, och
därför att bråte och hinder ständigt
staplats i dess väg; därför att manliga
händer gripit fatt i dess hjul och sökt
föra den tillbaka. Men nu har i ett slag
allt förändrats. De långsamt och tåligt
släpande kvinnorna ha fått en hjälp,
som de ej beräknat. En stark och
mäktig vind sveper fram Över världen.
Demokrati är dess namn. Murar, som
stått hindrande i dess väg i sekel,
ramla som lekverk. Troner störta, och
kej-sar- och furstekronor sopas bort som
torra löv. Åven över vårt avlägsna
nordanland sveper den starka
sunnan-vinden. Den har fattat vår långsamt
framrullande vehikel. Farten ökas, i
nästa ögonblick kanske stå vi vid
målet. Hur skall den levande
bromsinrättningen reda sig vid påfrestningen?
Nå, den frågan är av mindre betydelse.
Det ges andra, vida betydelsefullare.
Skall stormen nöja sig med att krossa
och förinta det murkna och
fallfärdiga eller skall den också rycka med sig
det livsdugliga? Skall den rycka upp
vad sekler med svett och möda odlat
och lämna efter sig en ödemark? Det
gives här i livet många plantor, fagra
och ljuvliga, men så oändligt späda
och ömtåliga, avsedda att skyddas av
varsamma kvinnohänder. Men dessa
händer äro ännu bundna och
vanmäktiga. Hur skall stormen verka?
Svaret på denna fråga vilar för
närvarande hos den svenska högern. Ger
»–-det är en sedlig kraft som talar ur demokratien. Vi vilja icke
att penningen skall vara utslagsgivande, att den skall värdesätta
medbor-garkallet och bestämma Över det svenska folkets handlingsfrihet.
Stenhuset får ej rösta kull människorna, som där tagit sin bostad,
skogskapi-talet ej hindra arbetarens me dinflytande, bolagskapitalet ej dominera med
lagens rätt inom statslivet. Låt inte gulaschen få större inflytande än hans
offer! Är det tecken på ett civiliserat samhälle att jobbaren skall trona?
gynnad av författningen, men den moder som ger samhället dugande
medlemmar inte får ha ett ord att säga om samhällets beskaffenhet?
Det är för en human gärning, en verksamhet i mänskligt intresse då vi här
i vårt land, liksom man sedan länge gjort det i andra länder, ger man och
kvinna full medborgarrätt utan penninggradering eller hindrande »streck».
Och vad är det då för äventyrligheter regeringen har föreslagit?
Kvinnans rösträtt? Danmarks, Norges, Finlands, Islands, Englands, nu även
Hollands, Tysklands och Österrikes kvinnor ha rösträtt, är det större
äventyr att ge den åt de svenska? Det synes mig att den man som så yttrar
skämmes för sin egen mor. Högern har också — äntligen — sist bland
Europas reaktionärer — accepterat kvinnorösträtten, men på vad villkor?
Därom känner man intet. Döljer sig bakom detta en högre åldersgräns
eller andra förödmjukelser för kvinnorna? Man anger icke att de få
rösträtt på samma villkor som männen. Det blir kvinnornas sak att tvinga
högern att genast bekänna sin mening.
Ur statsrådet Palmstiernas tal i Göteborg vid
demokratiens mötesdag söndagen den 24 november.
den inte det rätta svaret, ställer den
egna klass- och maktintressen i främsta
rummet, då ar utgången oviss. Då äro
vi snart inne i de farliga
virvelvindarna.
Partiet har haft god tid att överväga
författningsspörsmålen. Talet om
överrumpling verkar närmast
löjeväckan-de. De ha länge stått på dagordningen.
Inom de egna leden har högern
efterlyst en bestämd ståndpunkt till dessa
frågor. Och partiets ståndpunkt till
kvinnorösträtten — — — vi se helst,
att vi slippa påminna vår läsekrets om
den ynkliga fars högern uppförde vid
vårens riksdagsdebatt. Vi tro även, att
partiet självt numera bokfört denna
”seger” som ett av sina moraliska och
politiska nederlag.
Men vi vilja ej lägga sten på börda i
dessa tider, då så många anklagande
röster höjas inom högerns egna led,
och då ett hotfullt mummel utifrån
påminner den om faran av att fortsätta
på den en gång inslagna vägen. Vi
vilja endast erinra om att det finnes
ett begrepp, som heter ”ärofull reträtt”.
Hur skulle det vara om högern sloge in
på den vägen, medan det ännu
finnes någon ära att rädda? Ett steg i
den riktningen tycks högern ha tagit
då den i Allmänna Valmansforbundets
manifest av den 21 november ”går med
på att godkänna den lika kommunala
rösträtten samt att kvinnorna bli
delaktiga av politisk rösträtt.” .Men detta
är också allt. Intet nämnes heller om
på vilka villkor de vilja ge kvinnorna
medborgarrätten. Deras tvungna
medgivande står i småsnålhetens tecken —
under förhoppning att slippa lämna
i-från sig mer än det minsta möjliga.
Man borde kunna haft förhoppning
om att högern, som alltid kläder sig
med klokhetens, förståndets och
framförallt fosterlandskärlekens mantel,
hade för fosterlandets skull gjort sitt
offer och trätt folkets krav ärligt till
mötes med öppna, klara ord, som
oförtyd-bart visat att de uppgivit sitt
oresonliga motstånd, oeh förbundit sig att för
det helas bästa lojalt understött
författningsändringarna, som
regeringspropositionen bebådar!
Sådana ord skulle for oss varslat om
en manlig renässans, vitt skild från
den av prof. Kjellén bebådade, som
hämtade sin näring ur den tyska
mili-tarismen. Denna har som händelserna
visat högst olyckliga följder for corpus
delicti. Den slutar på samma sätt i
barnkammaren, där mor står for
hus-agan, oeh ute i världen, där Vår herre
sköter färlan — med risbastu.
Elin Wahlquist.
Kvinnorna och
författningsrevisionen.
L. K. P. R. och de socialdemokratiska
kvinnorna uttala sig.
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt verkställande utskott
gjorde den 16 november med anledning
av regeringens kommuniké angående
författningsrevisionen följande
uttalande:
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt hälsar med glädje
regeringens tillkännagivande, att den vill
söka genomföra en
författningsrevision. Kvinnorna bliva genom den
40-gradiga skalans borttagande mera
likställda med männen vid de
kommunala valen, där deras låga röstetal hittills
förringat deras inflytande.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
vill därför med all kraft stödja
rege-ringsförslaget, samtidigt som den som
sin bestämda fordran framhåller, att
nu får intet stå hindrande i vägen för
kvinnans fulla politiska frigörelse.
Centralstyrelsen för Sveriges
socialdemokratiska kvinnoklubbar har
utfärdat ett upprop till Sveriges
arbetande kvinnor, vari uttalas
arbetarekvinnornas glädje och befrielse inför den
nya tid av fred och försoning, som nu
äntligen bryter in för en genom
fruktansvärda lidanden plågad
mänsklighet.
De hälsa Tysklands och
Österrike-Ungerns kvinnor, som genom
revolutionen erhållit sin medborgarrätt, ds
belgiska och franska k vinn erna, som
nu får börja återuppbygga sina
skövlade hem och Englands kvinnor för
deras seger över det hårda motståndet
mot medborgarrätten.
De mana de svenska
arbetarkvinnorna till fnll enighet med de krafter
inom arbetarrörelsen, som på
laglighetens väg kämpa för det fulla
demokratiska genombrottet i vårt land och
uttala till slut att:
”Genom demokratin, icke genom
våldets diktatur går vägen till det nya
samhället
Arbeta energiskt för S
spridningen av ■
Rösträtt för kvinnor I
■
vårt politiska samlings- 5
organ för nästa år. ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
