Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTRÄTT FÖR KVlNNOh
åtkommer den 1 <H’h lfi i var mflnad.
Redaktör: Vera v. Kr^heb
Redaktion och Exp.; 24 Brunkebergstorg1
Redaktionstid: onsdag och lördag kit 1 —‘>*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4,
Rikstel 8*00. Allm. tel. 147 29.
Teletrramadresa: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten;
Prin för 1918 Kr 2 W.
4:e kvartalet 75 öre.
Losuatuuioi 15 ore
För utlandet sker prenumeration antingen ge
unm poeten eller genom innändande av k?
3:25 i pontan visning til) tidningens exped
Annonspris: 10 Öre per mm. å sista sidan, 15
öre & de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt.
RÖSTRÄTTSBYRÅM
24 Brunkebergstorg I, Stockholm
Allm. tel. 147 W Kikstel. 00.
Öppen vardagar kl. 1 — 4.80 e. m.
samt fredagar kl. 6 —8 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffaa personligen
kl. 1—3 e. m.
F. K, F. R:s möte.
”Kvinnorna och nationernas förbund?*
ämne för aftonens föredrag.
Fredagen den 22 november höll F.
K. P. R. mote under ordförandeskap
av d:r Gulli Petrini, som i sitt
häls-ningsanförande erinrade oin de nu
timande stora händelserna och om
V. U:s hemställan till regeringen
rörande gift kvinnas kommunala rösträtt
och kvinnornas valbarhet till
landstingen (vilken in exstenso återgives på
annat ställe i föreliggande nummer).
Till centralstyrelseledamot omvaldes
fru Karin Fjällback-Holmgren och
likaså omvaldes till suppleant fröken
Anna Lindhagen.
Aftonens föredrag hölls av fröken
Anna Kleman om Kvinnans rösträtt
inom Nationernas förbund. Flera
stora frågor, som torde bliva
internationella, kräva kvinnornas medverkan:
ålderdomspensioneringen, lika lön för
lika arbete,
arbetareskyddslagstiftning. Här skulle kvinnorna, som i de
krigförande landen dock tyvärr visat
sig lika militaristiska som männen
medan kriget pågick, få en uppgift —
de borde även se sin plikt inom
Nationernas förbund liksom inom den
enskilda staten.
Fru Anna Wicksell underströk
under den följande diskussionen
kvinnornas plikt att själva förbereda och
utreda de frågor de vilja ha behandlade,
då de kommissioner som tillsatts för
förbered rmde av Nationernas förbund
säkerligen huvudsakligen komma att
koncentrera sig på nationernas
rättsliga förhållanden inbördes.
Efter debatten beslöt föreningen att
till överläggningsämne vid
centralstyrelsemötet föreslå: ”Tillvaratagande av
kvinnornas rätt vid bildandet av
nationernas förbund” Dessutom
föreslogos följande två andra
överläggnings-ämnen: ”Vad kan göras för att öka
kvinnans medborgerliga
ansvarskänsla” oeh ”Den kvinnliga ungdomens
likställighet med den manliga i fråga om
undervisning”.
BRE.VKORT.
Jul’ och nrjårskort. med svenska flaggan och
rosträtts märke t.
Porträtt av statsminister Edén med citat nr
hans anförande i rösträttsdebatten i
riksdagen 1918.
Uttalanden av Fredrika Bremer, Selma
Lagerlöf och Ellen Key.
Pris 5 öre st. Rekvireras från
Rösträtts-byrån, 24 Brunkebergstorg.
Regeringens författningsproposition.
Vid riksdagens sammanträde
lördagen den 23 november överlämnade
statsministern till kamrarna den kungl.
propositionen med förslag till ändring
i författningsförordningarna.
I förbigående kan nämnas att
säkerligen ingen regering någonsin på så
kort tid, halvannan vecka, utarbetat ett
så omfattande och genomgripande
förslag som föreliggande.
Tidningens utrymme medgiver ieke
att ingå på en utförlig redogörelse för
alla de olika förslagen, utan vilja blott
omnämna dem som för kvinnorna
innebära förverkligandet av strävanden,
som de länge arbetat for.
Först och främst förslaget om den
40-gradiga skalans bortfallande, vilken
stått som en oöverkomlig mur, icke
minst för de flesta kvinnor med deras
små röstetal, som gjort att deras
deltagande i kommunalvalen gått tämligen
spårlöst förbi.
Å annan plats i tidningen står införd
L. K. P. R:s skrivelse till regeringen
angående gift kvinnas kommunala
rösträtt samt kvinnornas valbarhet till
landstingen. Bägge delarna äro nu
upptagna i kungl. propositionen och de
gifta kvinnorna, utan egen inkomst,
skulle hädanefter erhålla sin
kommunala rösträtt, icke genom omvägen att
deklarera för 10 kr. inkomst, utan
genom mannens skattskyldighet.
Bestämmelsen om kommunal
rösträtt för hustru, vars man är
skattskyldig tyi kommunen, även om hustrun
icke har egen debetsedel, kommer
särskilt dem tillgodo, som ha svårast att
deklarera egen inkomst. Mer än andra
gäller detta jordbrukarnas hustrur*
som därför utan detta stadgande skulle
gå miste om rösträtten, ehuru de
faktiskt ha samma skäl till den som de
kvinnor, vilka genom arbete utom
hemmet uppfylla det formella villkoret,
eftersom skatten träffar familjen, fast
den formellt påföres mannen. Som
statsministern framhåller, står regeln
om kommunal rösträtt for både
skattskyldig man och lifins hustru i full
överensstämmelse med den nya
lagstiftning om äkta makars
egendomsförhållanden, som utarbetats efter
gemensamma linjer för de tre skandinaviska
länderna, och i Danmark, där den
kommunala rösträtten liksom hos oss vilar
på skattskyldighet till kommunen, är
regeln redan genomförd. Rösträtten
för hustrurna till de kommunalt
skattskyldiga lägger tyngdpunkten vid
kommunala avgöranden hos dem, som
bildat familj och äro starkast bundna
vid kommunens gemensamma
intressen.
Genom rätten att rösta med fullmakt,
som ger tillfälle för de hustrur, som
av det husliga arbetet hindras att
personligen inställa sig vid
kommunalstämmorna eller de kommunala valen,
att överlåta rösträtten på mannen,
kommer de gifta kvinnornas rösträtt
också att kunna verksamt utnyttjas.
Vid en eventuell revision av
fullmakts-rösträtten behöver icke ske någon
ändring häri. Samma princip har sedan
lange förknippats även med
genomförande av kvinnornas politiska rösträtt.
Kvinnornas valbarhet till landsting
utgör fullbordandet av kvinnornas fulla
kommunala likställighet med männen.
De olika strecken, fattigvårds-’ och
ut-skyldsstrecket äro i kungl.
propositionen reviderade i rättvis riktning oeh
dessutom skänker särskilt
utskylds-strecket genom införsel i lön tillräcklig
garanti för att kommunen ej går miste
om det ekonomiska tillskott varje
skattskyldig är ålagd att ge den.
Angående kvinnornas politiska röst-
rätt, om vilken särskild proposition
kommer att föreläggas 1919 års riksdag
gör statsministern följande uttalande:
”Rosträtten for kvinnor kan i
princip ej längre underkastas någon
allvarlig diskussion. Jag erinrar endast, att
denna kvinnornas politiska rösträtt
under tiden efter 1918 års lagtima
riksdag gjort ytterligare och högst
betydande landvinningar i land efter land.
Den har under detta år varit i
tillämpning vid nya val i våra båda
grannländer Danmark och Norge, vilkas
samhällsförhållanden så nära ansluta sig
till de svenska, — i Danmark för
första gången efter kvinnorösträttens
införande i grundlagen — och i båda
länderna bestyrkes den erfarenhet, som
vunnits överallt i länder med kvinnlig
rösträtt, nämligen att ingen av de
ogynnsamma verkningar, som
vedersakarna därav förutspått, låter sig
skönjas, samt att kvinnornas politiska
full-myndighet, när den väl blivit
genomförd, endast ter sig såsom ett naturligt
och självklart led i vår tids
samhälleliga ordning. I England hade redan
när propositionen till 1918 års svenska
lagtima riksdag avläts beslut blivit
fattat om rösträtt för kvinnor, och
detta beslut har sedan dess
kompletterats genom införande även av
valbarhet till underhuset. I Holland står
frågan inför sin definitiva lösning. I
Tyskland och de österrikisk-ungerska
länderna, där rörelsen för kvinnornas
politiska medborgarrätt förut endast
på vissa håll framträtt med avsevärd
styrka, synes man nu allmänt utgå
ifrån att kvinnorna skola vid männens
sida deltaga i valen till de kommande
konstituerande församlingarna och
därmed på en gång träda in i full politisk
medborgarrätt.
Inför sådana erfarenheter och
företeelser från världen runt omkring oss
måste de skäl, som i Sverige anförts mot
rosträtt för kvinnorna, mer än
någonsin te sig såsom ohållbara, vare sig
desamma varit av principiellt
avvisande art eller blivit omklädda i yrkanden
på förnyade utredningar. Vad särskilt
sistnämnda yrkanden angår, har det
redan vid överläggningarna i
kamrarna blivit till fullo ådagalagt, att de
ieko på någon punkt voro av den be’
skaffenhet, att vid dem kan fästas
något allvarligt avseende. Rösträttens ut*
sträckning till kvinnorna beror på ett
principiellt ställningstagande till
kvin-nans rätt och plikt såsom medborgare
I det moderna samhället, ej på
beräkningar över kvinnornas fördelning
efter civilstånd eller inom olika åldrar
och dylikt, och hela tidsutvecklingen
har redan oåterkalleligt avgjort, att
Sverige såväl som andra länder bör
ofördröjligen taga steget till detta
erkännande av kvinnornas
medborgerliga uppgifter vid männens sida.”
Man må hoppas, att det nu må vara
sista gången som motivering till denna
vår länge omdebatterade fråga
behöver framföras...
Allmänna valmans förbundets
manifest ger ju tillkänna att högern går
med på att godkänna kvinnorösträtten
och ehuru någon försäkran från
ledande högerhåll inom riksdagen icke
avhörts, så kan man med all säkerhet
vänta att högern under propositionens
behandling i det sammansatta
utskottet skall avge försäkring om frågans
genomförande vid nästa riksdag. Med
tillfredsställelse hälsa vi
regeringspropositionen. Med ännu stöi’re glädje och
tillfredsställelse skola vi hälsa dess
fullständiga seger i riksdagens bägge
kamrar.
E. P.
&.-B. JOHN T. LOFGREN & C:o
Sveriges äldsta, största o. bäst
renomnteradé specialaffär i
■ Kungl. Hofleverantör-
_ , . a HA t« * Siden- å YUe-Klådniagstyger
Rikst.4» Freisgaian 3, stocknoim. j^ttadé0ftM1-WiiBBfåH.0.faiié0.
En hälsning Irån republiken Bayern.
När de bayerska kvinnorna vaknade
på morgonen den 9 november, befanns
det, att de hade rosträtt. —
Omvälvningen försiggick lugnt och snabbt, utan
våld och mottogs tyst utan jubel. Det
tyska folket har lidit så länge och så
mycket, att nu ingen har kraft för
glädjeyttringar. Och särskilt
kvinnorna, av vilka de flesta ha levat i en
oavbruten ångest för sina käras liv
och som år efter år ha hungrat och
frusit för ”fosterlandet”, togo sina
rättigheter som något självklart och utan
kommentarier.
De tyska kvinnorna ha ju inte, som
de svenska, genom att energiskt
deltaga i en lång och målmedveten
röst-rättskamp förvärvat sig vana vid
politiska former, men det nya Tyskland
skaffar sig för sitt politiska liv nya
former, vari även mannen äro
nybörjare, och kvinnorna ha under dessa
fasansfulla år vunnit en livserfarenhet,
som val kan anses likvärdig med den
berömda politiska ”mognaden”.
De vakna kvinnornas intresse
koncentreras nu på den konstituerande
nationalförsamling, som skall äga rum,
så snart soldaterna hunnit komma hem
och blivit uppförda på väljarlistorna.
Representanter för olika grupper oeh
yrkesföreningar ha bildat utskott, som
ha till uppgift att för de viktiga valen
arbeta i kvinnornas intresse.
Hur kvinnornas start skall avlöpa
kan inte förutsägas, men då de inte
behövt känna den bitterhet, som en länge
förd kamp mot ett oresonligt motstånd
skulle ha alstrat, kan från början ett
gott kamratskap mellan män och
kvinnor påräknas. Och i det
fruktansvärda kaos, vari vi befinna oss kunna vi
väl ändå urskilja en rättfärdighetens
röda tråd, och världshändelsernas gång
tyckas mig en garanti för, att ett folk,
som beslutat börja ett nytt liv med
rätten som ledstjärna skall med
ofullkomligheter och begränsning dock visa
sig vara inne på den rätta vägen.
Niirnberg, 17 nov. 1918.
Signe Wollter-Pfister.
Marianne Hainisch.
Bund österreichischer Frauenvereine
har i år tillryggalagt det första
skedet av sin utveckling; det firade
nämligen i juni sitt tionde årsmöte,
varvid samtidigt dess stiftare och
hittillsvarande ordförande, fru Marianne
Hainisch, avgick. Den österrikiska
Zeitschrift fur Frauenstimmrecht
ägnar henne med anledning därav en
artikel, vari det varmaste erkännande
ges åt hennes rika personlighet,
hennes godhet, trofasthet, osjälviskhet och
hjärtevärme och vari framhålles att
den österrikiska kvinnorörelsens Öde
skulle blivit ett helt annat, om ej hon
från början varit dess ledande
personlighet. Hon förstod att vinna och
kvar-hålla rörelsens konservativa element
— de frisinnade och framåtsträvande
kommo av sig själva till henne.
Den österrikiska kvinnorörelsen har
som nästan överallt börjat som en
kamp för Ökade bildnings- och
for-värvsmöjligheter, och rörde sig länge
endast efter dessa linjer. Först senare
framträdde som likaberättigade
önské-mål kravet på rösträtt och en
förbättrad rättslig ställning för kvinnorna.
Marianne Hainisch har icke uppställt
några klassideal, icke formulerat
några rättsliga, sociala eller politiska
teorier till förmån för en majoritet eller
minoritet; hon arbetade för det helas
harmoni, för friheten att utveckla sin
personlighet, att fylla de högsta
plikter mot staten och mot familjen.
Allt detta och ännu mera villé
förbundets årsmöte uttrycka i sitt tack,
då det utnämnde Marianne Hainisch
till sin hedersordförande och gladde
henne med en penninggåva att enligrfc
hennes gottfinnande användas till
förbundets bästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
