Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met att söka sammanknyta kvinnorna vid
dé nationella frågor, som röra dem lika väl
som männen, och den nya tidningen
avser att bliva ett medel härtill liksom fru
Komako Kimara räknar på stöd av hela
Gen internationella kvinnorörelsen.
Om situationen i Ungern
är det förklarligt nog omöjligt att ännu
få ett begrepp. Kvinnorna blevo grymt
besvikna och försåtligt åsidosatta vid den
parlamentariska nyorienteringen tidigt i
hostas, då deras gamla antagonist
greve Tisza, som nu ej mera finns i livet,
lyckades manövrera fram deras
utestängning från medborgarrätten.
Den i skrivande stund senaste
underrättelsen från Ungern meddelar, att i
ministerrådets stora proklamation rörande de mest
maktpåliggande nya uppgifterna, när
freden nu nåtts och revolutionen segrat,
bebådas skyndsammaste framläggande av
lagförslag om allmän, lika och hemlig rösträtt
efter kommunal indelning, med
utsträckande även till kvinnorna. Proklamationen
ställer socialpolitiska och
arbetareskyddsåtgärder i utsikt ävensom genomförandet
av en kraftig agrarpolitik, som förhjälper
de stora massorna av folket till besittning
av jord. Om någon punkt i programmet
ogillas av den nuvarande
deputeradekammaren, skall denna genast upplösas och
nyval påbjudas. Proklamationen manar
slutligen till lugn och ordning och beder om
tålamod och förtroende till regeringen.
Proklamationen är undertecknad av samtliga
ministrar.
Frankrike.
I franska senaten har mr Louis
Martin väckt motion om rösträtt för
kvinnor. I motiveringen hänvisas till de
franska kvinnornas beundransvärda
hållning under kriget och allt det
sam-hällsgagnande oeli fosterländska arbete
de därunder uträttat. Dessutom pekar
motionären på framtiden, där han
väntar mycket av kvinnorna, om de blott
få göra sitt inflytande gällande, och
tror för övrigt att det ej skall dröja
länge innan även Frankrike inskrivit
sitt namn bland de länders, där
kvinnorna erkännas som fullmyndiga
medborgare.
Till Selma Lagerlöf.
I hyllningen på Selma Lagerlöfs
60-årsdag deltog Landsföreningen med
följande telegram:
Doktor Selma Lagerlöf.
Du som siat om det stora
mästerverket, den goda staten, som skulle
skapas av mannen, då han på allvar tar
kvinnan till sin hjälpare, må Du få
tippleva dess tillblivelse önskar på Din
éO-årsdag
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt.
Uppsala F. K. P. R:s
konstutställning.
Ben i R. f. K. förut i korthet omnämnda
utställningen, som anordnats å Smålands
nations lokaler, omfattade en mängd
arbeten i målning, skulptur och grafisk konst
av ett 20-tal kvinnliga konstnärer, bördiga
från eller bosatta i Uppsala. Utställningen,
eom rönte en ovanlig framgång, öppnades
i samband med minnesfesten över Susan B.
Anthony, varigenom en hel del gäster och
främlingar fingo anledning välvilligt åhöra
undertecknads föredrag om den vördade
rösti-ättspioniären samt fingo njuta* av
fröken Gerda Frisells vackra sång.
Såväl huvudstads- som lokalpressen
ägnade utställningen en intresserad och
välvillig uppmärksamhet och från allmänhetens
sida röntes en för Uppsalaförhållanden
nästan rekordartad anslutning. På grund
härav hölls ntställningen öppen även
påföljande vecka.
Bland konstsaker må särskilt nämnas:
Märta Lindbloms fina, själfulla porträtter,
som ge intryck av gammal, god konst.
Ma-thilda Wigert-österlunds landskap, varav
eft, ”Gröna luckor”, varit reproducerat i
Ord och Bild för ej länge sedan, vittna om
Nir sägverksfrm gjorde ronden bos sitt folk.
Sociala tidsbilder tecknade för Kösträtt för Kvinnor av Hulda Brolin.
1.
Hos Maja på Stupet
Det var en ung stockholmsdam, som
ödet oeh omständigheternas makt
förde upp till ett norrländskt sågverk
som dess ägares hustru*
I början av sitt äktenskap levde hon
blott för sin man och sin unga lyeka,
och allt vad som rörde arbetet och
arbetarna omkring henne, ansåg hon
blott som en nödvändig om också ej
så tilltalande ram kring sitt och sin
mans liv.
Men huru skyddat och omgärdat
sågverksagaren sökte göra sitt hem,
hittade dock sorgen dit
En späd son skördades av
mordängeln difteri.
Den händelsen gjorde hans mor till
en ny kvinna och hon blev så
småningom till och med socialt anstucken.
Hon kände att hon måste ”bli något
för folket”, precis motsatsen av vad
hennes man åstundade. Han ansåg att
hon borde vara till blott för honom
själv.
Emellertid började sågvorksfrun
taga sig små promenader inom
arbetarö-distrikten.
En afton vandrade hon fram på
stigen, som ledde förbi kasernernas
långa rad. Den nötta stigen, som slitits
upp till ett spår i marken av millioner
steg, trampade av män, kvinnor och
barn, vilkas bela livsvandring sträckt
sig mellan arbetsställe och matställe
på hennes mans sågverk.
Men var hon gick, nådde henne höga
rop av glädje och skratt. Det var
barnen, som myllrade fram i lek. De
bredde ut sig på var fläck som ogräs
i trädgårdsland, och oskötta och
ood-lado som ogräs visste hon att de även
fingo växa upp.
De snubblade framför hennes fotter,
och de kröpo på förstugubroarna och
uppåt de smala, stupande trapporna.
Så kom hon till själva lekplanen, där
skaror av pojkar höllo till. Oförberett
som på kommando hörde hon plötsligt
hela pojkhÖgen ropa ett namn.
— Göran — Göraan — Göraaan! —
lät det långdraget ur alla strupar på
lekplanen.
intelligent och skolad kraft och ett lugnt
och säkert färgsinne; Maj Bring har
träffe nde fått fram ljnset och luften över
slättlandskapet, främst Uppsalaslätten;
Ingegärd Tullberg-Beskow har förträffliga
västkustbilder; av Maja Söderlund-Kumlins
förtjusande barn- och djurstudier skulle man
velat få se ännu mer; Ruth Milles och
Gerda Sprinchorns graciösa konst älska vi
sedan gammalt; däremot är Anna Petrus,
såväl i träsnitt som skulptur, en ny
bekantskap för de flesta. Det är fart och kraft
över hennes konst, som tydligen har rika
möjligheter, men inför skönheten hos en
lång, smal, i kval sig vridande
kvinnogestalt — av humorn döpt till ”det gröna
van-vettet’* — stod nog den mycket stora
publiken oförstående; att Louise Stjernstedts
och Signe Kock-Silows vackra
Uppsalabil-der — i färglagd teckning och etsning —
uppskattades av hemortskänslan, det visar
den åtgäng de rönte; inför Ingeborg
Wettergrens utsökta textilbilder dröjde man
gärna. Det är estetisk förfining och
gammal medeltidskultur Över dessa fantasier i
silke och färger; Berta Wilhelmson kan den
sällsynta konsten att måla miniatyrer.
Hen-res pensel är lätt och mjuk, hennes färger
läckra och luftiga. Hon har studerat d<3
gamla såväl som de nyaste mästarna i
denna fina konstart
Arbeten blevo sålda äv följande
konst-narinnor: Maj Bring, Gerda Jungberg,
Signe Kock-Silow, Ruth Milles, Anna Petrus,
Gerda Sprinchorn, Louise Stjernstedt,
Ma-thilda Wigert-Österlund och Berta
Wilhelmson, sammanlagt för en summa av närmare
3,000 kr., till glädje för såväl
konstnärin-norna som för anordnarinnorna.
Ellen Bagen.
— Varför ropa ni på Göran!
frågade frun en pojke.
— Di härma Maja på Stupet, som
ropar efter grabben sin,
— Vem är Maja på Stupet!
— Hon står där ve stuga si.
Fru Marianne gick fram till det
utpekade huset, som var så litet som en
lekstuga med ett enda litet rum. På
stenen, vilken tjänstgjorde som trappa,
stod kvinnan, som kallats Maja på
Stupet och ropade efter ein Göran med
härmande pojkrÖster likt ett eko av
sin egen stämma-
— Finner ni inte gossen er? frågade
fru Marianne,
— Den har jag samma schå efter
varenda kväll.
— Då skulle ni inte låta honom
vara ute så här sent.
Jag kommer ju inte själv in form
dä ä kväller, sade hon.
— Vad gör ni då?
— Jag lastar ribbvagnar på sågen,
n*en när här finns splitvedsskutor är
jag på dem, för dä ä bättre förtjänst
— Har ni ingen mani
Jag vet inte vad jag ska svara
på dä. Han ä på dårhus.
— Stackars ni, sade fru Marianne
medlidsamt Hur gammal är er gosse!
— Göranl Han har nyss fyllt tio år,
men jag har två barn, som ä yngre än
han. En gosse och en flicka, som bara
ä fyra år.
— Var har ni deml
— Di ä hos Göran, förstås.
— Men är ni inte orolig över dem,
när de inte ännu kommit hem och
inte har någon äldre än Göran till
skydd?
— Då skulle jag få gå i ängslan
jämt, sade Maja. Jag ä ju ute nästan
hela dagarna. Si saken ä den, att var
kväll jag kommer hem, så ha de gjort
något rackartyg inne i kyffet, si, och
då ä di rädda för stryk. Därför
gömmer di sej. Kom in får frun si vad di
gjort i dag!
Fru Marianne hoppade upp på
stenen och följde Maja på Stupet in i
hennes lilla trånga stuga.
På golvet låg kaffepannan urstjälpt
hela sitt svarta surrogatinnehåll, och
i dess flöde runno potatisflingor, som
barnen slagit ut, sedan de ätit så
mycket de förmått av de råa flingorna.
I skåpet hade de ställt till villervalla
vid letandet efter något ätbart, och nu
fanns ingenting kvar åt henne, som
kom hungrig från sitt arbete.
— Dc rå egentligen inte för att de
göra odygd, när ingen ser efter dem,
sade den besökande frun. Vad skall
ni nu själv äta i afton?
— Tigger väl en bit av grannar,
svarade Maja likgiltigt
Då lovade fru Marianne att sända
litet mat.
— Tack frun! Ja, dä ä ett bekymmer
å leva. Men i går avse, när jag jämra
mej, sa Göran så här: Jämra er då inte
så sabla dant, mor, sa han, for bara
jag blir litet större, sa han, så ska jag
skaffa mat i er och hela klabbet, sa
han. –-Och hon skrattade och snöt
sig i förklädet och såg förtröstansfullt
hän mot denna efterlängtade tid.
När fru Marianne var på hemfärd,
hann hon blott några steg, innan hon
åter hörde Maja på Stupet stå utanför
sin stuga och ropa Göran med
skallande röst.
Sågverksfrun stannade inför en
tanke som slog henne.
Denna kvinna, sade hon sig själv,
gör en mans gärning, men saknar en
mans rättigheter. Hon äger inte ens
en mors rättighet att vårda sina barn.
Men hon ropade och ropade efter sin
Göran, som trots sina tio år fått taga
hennes ansvar i arv.
Och från hundrade håll ljödo ropen
på Göran ut i aftonens skymning. De
kommo från portar, trappor, lider och
Vid allmän s\)agb«tf
ntzr Vosit* t,
ö\?*ransträng-“:“>g och sömnlöshet.©vs>
DAST i APOTEK
\. B. PHARMACIA, Stockholm
Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.
Gift kvinnas kommunala
rösträtt.
Ett påvisande av L. IT. P. R. till
regeringen.
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt har den 18 november till
justitieministern inlämnat en skrivelse
av följande lydelse:
Till konungen.
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt har med tacksamhet
tagit del av regeringens
tillkännagivande om att den ämnar redan till
innevarande urtima riksdag avlåta
k. proposition om lika kommunal
rösträtt för alla skattskyldiga.
Kvinnorna ha på grund av sina
relativt små inkomster hittills förmått
göra sig föga gällande inom den
kommunala förvaltningen vilken dock på
så många sätt berör dem i egenskap
av kvinnor och mödrar; de se sig
genom en sådan reform även på detta
område likställda med männen.
Landsföreningen tillåter sig dock
fästa e. k. m:ts uppmärksamhet på en
punkt i de kommunala
rösträttsbestämmelserna där även med denna
reform en otillfredsställande ordning
skulle bli beståndande. Det gäller de
gifta kvinnornas kommunala rösträtt.
Genom bestämmelsen att äkta makars
inkomst i och för skattedebitering
sammanräknas har möjlighet givits
gift kvinna att genom förvärv av en
måttlig inkomst, över vilk&n hon äger
råda, erhålla rösträtt i kommunala
angelägenheter. Det låter dock ej
förneka sig att denna rösträtt vilar på
en ganska osäker grund. Den tillkom
som en mer eller mindre oavsedd
biprodukt av en ändring inom
skattelagstiftningen; den kan möjligen genom
en annan ändring lika lätt komma att
bortfalla, till äventyrs utan att
statsmyndigheterna haft för avsikt att
göra någon rubbning i
rösträttsbestämmelserna.
Det förefaller oss också som om det
vore ett samhällsintresse att så
mycket som möjligt sätta de gifta
kvinnorna i stånd att öva inflytande på de
kommunala angelägenheterna i minst
lika stor utsträckning som de ogifta.
Oeh alla de som önska att mest
möjligt bevara den gifta kvinnans arbete
åt familjen kunna endast livligt
åstun-da en sådan förändring i reglerna för
kommunal rösträtt att en gift kvinnas
kommunala medbestämmanderätt
kunde principiellt baseras på samma
skjul, och ljudet gick hela skalan
igenom från gäll diskant till hes bas irån
pojkar i målbrottet. Från alla
väderstreck ljöd det: Göran — Göraan —
Göraan!
Men aftonen därpå ropade ingen på‘
Göran.
Han hade på middagen slagit sin
lilla syster, för att hon nupit en bit
av hans brödranson.
Då sprang hon gråtande till
brädgården för att uppsöka sin mor. Hon
smög sig in genom en öppen grind och
upp på rälsbanan. Där kom
ribbvag-nen mot henne som ett stort spöke, och
medan hon funderade på, om hon
skulle våga hoppa ned från banan
upp-hanris hon av vagnen och låg inom
ett ögonblick krossad till döds under
dess tyngd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
