Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquist och Rousseau.
bättra. Försent ser hon sitt misstag och
sanningen i moderns ord ”hustrun får
allt bli gom gården.” Och i
mellangärden är idel vantrevnad, tryckande
ängslan, förställning och lögn. Det
ligger brott i luften, gamla brott att bära
kunskapen om och nya brott att bli
delaktig i. Hannas utveckling i denna för
henne så främmande atmosfär ser och
skildrar förf. med sin skarpa blick och
sin ömma medkänsla. Solidariteten
med sitt kön förnekar hon icke heller
nu. Men tonen har en annan klang,
synen på livet och mänskorna har blivit
strängare, ehuru den gamla
skalkakti-ga glimten någon gång oemotståndligt
lyser fram
, Boken om Åsa-Hanna är ett mäktigt
arbete och en vacker hymn om det
bästa i den svenska bondestammen.
Hanna är av samma goda virke som sin
morbror, Anders Petter,
kommunalordföranden, som är en pelare och ett salt
i församlingen, kunnig, klok,
slagfärdig och dock så blid, trots allt han fått
sträva igenom, med en sällsynt kultur
over sin tankevärld. Minnet dröjer
gärna vid denna bokens vackraste
karaktär, det är ett skimmer som av helgon
och patriark kring hans huvud, där
han i levnadens afton lutad Över sin
bok, läsande om ”rättfärdighetens
nytta, evig stillhet.”
Ellen Hagen.
Broschypcp i samhällslära
Kommunernas organisation ocli
förvaltning, av Emma Aulin.
Statens organisation och förvaltning,
av Emma Aulin.
Aktenskapslagstiftningen,
av Emma Auliri.
Folkpensioneringen» av Emma Aulin.
Skyddslagstiftningen, av Walborg
Berg-ström.
Fattigvftrdslagstiftningen, av Tilly Bor?.
De praktiska ungdomsskolorna, av Tilly
Borg.
Kvinnornas ställning Inom yrkena, av
Axi ann e Thorstenson.
Pris 5 öre et.
Rekvireras från
RÖSTRÄTTSBYRÅN, 24 Brunkebergstsrg.
bene — vilka i Åratal före kriget med
armar oeh huvud strävat för att få ekonomien
PA en stor kanske Överin tecknad herrgård
ätt gå ihop, dels husmödrar med stora
familjer i staden, vilka genom duglighet tänjt
nt en liten inkomst till det otroliga.
Herr-gårdsfrnarna skulle nog på lämpligt sätt
sörja för en riklig produktion och
anskaffning av de varot som behövdes och sen
nöjaktigt sörja för deras lagring. Och
städs-frnarna förstå vad stadshushållen själva
knnna anskaffa oeh lagra, den stora
äppa-raten till hjfilp. Bn jämnare fördelning av
mjölet bleve nog omedelbart följden av
sådant styre, att ej ungkarlar och utéätare
sluppo lämna kuponger för färdig] agad
mat (såser, avredda soppor och stuvningar)
på restauranger och pensionat oeh så få
sin ranson ökad med % mot hemmen,
vilkas kuponger måste räcka till mjöl för
dylikt. Iföljden skulle säkert bli mindre
uppblandat mjöl på vårsidan.
En apn&n viktig punkt är den om
beklädnads- och skofrågän, som troligen har
stor del i spanska sjukans dödliga utgång.
Huru många av arbetär-medel- och
tjänstemannaklasserna kunna i dessa tider skaffa
sig varma ylle- och överplagg eller
tillräckligt med strumpor och kängor för
ombyte att hålla sig varma om fotterna
denna årstid t I synnerhet som de gamla
förråden — om man kan så benämna de
magra gatderoberna — under dessa krisår
totalt notits nt oeh blott det allra
nödvändigaste kunnat anskaffas. Männen oeh möd-
I R. f. K. för den 15 oktober citerar
sign. Maudlin några bedrövliga: fraser
om kvinnan av Jean Jeaques Rousseau.
Det måste tillåtas mig att ställa upp
mot dem en sida ur Törnrosens bok,
avdelningen Livets hjälp, där
Almquist förvånar den moderna läsaren
genom att formulera hela
kvinnorörelsens program och etiska
grundsatser på ett sätt som är fullt ut giltigt
även i dag. Bättre än Almquist här
har inte Fredrika Bremer själv
kunnat plädera för kvinnans rätt till
utbildning ej heller frimodigare
uttrycka sin tro på hennes möjligheter, och
Almquists definition av sedlighet
inom äktenskapet är densamma som
Ellen Key så långt senare kämpat för
att få fastslagen i det allmänna
medvetandet.
Sverige står långt efter
grannländerna i fråga om uppfattningen av
kvinnans ställning och det inte minst
på grund av våra tongivande
författares oförstående eller fientliga
hållning. Det är då skäl att hålla på det
vi ha, och inte glömma bort, att
Sverige dock har haft en stor diktare,
vars syn på kvinnans problem
utmärkte sig för skarpsynthet och
fördomsfrihet.
Så säger Almquist i Törnrosens bok:
Livets hjälp 3:e kap. ”Kvinnan skall
lära sig skicklighet till utförande av
alla yrken, dem hon kan sköta på det
att hon ock med god hjälp må kunna
bestå genom sitt arbete. Hon bör icke
tänka på gifte som ett medel att
försörja sig med utan g&gft» ty hon skall
då göra sin man olycklig och bliva
förlorad själv.
Det är en kvinnas skam att ligga
sin man till last, liksom hans
vanheder att födas av henne.
Genom skicklighet och arbete skola
de bägge kunna bestå, och så kunna
de älska varandra.
Det är en kvinnas ära, att ieke
lämna sig åt någon annan man än den
hon av hjärtat älskar. Men skändlig
är hon och högsta blygd lider hön, om
hon bortgiver sig åt vem som kommer,
allenast för att han skall kläda och
föda henné, och giva henne hus jämte
namn av hustru.
Därför skall hon själv lära sig
yrken, hava vilja för redligt arbete och
en munter håg därtill, att hon icke må
behöva sökä man för nöds skull och
så lämna sig till pris åt en, som hon
rarna ha fått försaka mycket, om ej allt,
för sig själva och barnen för att få
husets ekonomi ätt gå ihop. Vid en
granskning av deras klädsel är jag säker på, att
den visavi lämpligheten att skydda mot
förkylning lämnar mycket övrigt att önska
öch därför är en av de bidragande
orsakerna till dén stora mortaliteten. Vore det
ej lätt arrangerat att defesa som behöva det
kunde få rabatt på t. ex. ett ytterplagg,
en yllekofta (eller -tröja), några par
strumpor och ett pär tjocka ytterkängort Inte
bara familjer med rabattböcker skulle
komma i åtnjutande av dessa fördelar, utan
även tjänstemannafamiljer med minst 4
barn. Om så även rabattböckerna
utsträcktes ttll dessa familjer, gjordes de ännu mera
motståndskraftiga mot sjukdomen, då de på
så vis någon gång kommo i åtnjutande av
kraftigare föda än den rotdiet de nu få
leva på.
Alla andra oegentligheter att förtiga,
vilka även med den bästa vilja gå utom de
mest välmenande manliga byråkraters ho*
risont.
Den långa historiens kraftiga kärna är
därför: Eram alla kvinnor till kamp, att
var och en på sitt speciella område må
gagna landet med insiktsfullt arbete och
förhindra varjé samhällsnyttig individ att
gå under för svårigheter, vilka männen
som sagt ej äro kompetenta att på egen
hand undanrödja!
Sujet.
icke älskar, vilket är en nedrig last.
Kvinnan skall icke tro dem, som
säga att hon är svag. Hon kan vara
så stark i viljan oeh skarpsinnig i
förnuftet, att hon kan lära sig vad som
helst hon behöver till livets redliga
uppehälle, ära och rent behag. Icke
heller må man tro dem, som säga det
kvinnans lott måste vara att leva i
träldom uiider andra och att hon
förlorar sin rätta täckhet, om hon genom
sitt arbete kan hjälpa sig själv.
Kvinnan är likasom mannen, född att lyda
Gud och tjäna i alla stycken, där en
god ordning fordras. Men detta är ej
att gå i träldom eller att lyda vad som
helst.
Likaså förlorar kvinnan först sin
ratta täckhet, om hon blir osedlig.
Men är hon så skicklig till arbete, att
hon kan bestå genom sig själv, så
behöver hon ock icke förnedra sig till
någon last genom att giva sig till en
man utån andlig kärlek, och då
bibehåller hon alltid sin täckhet.”
i ^af|e \nte E.Ilen Key rätt, när hon
Kallade Almquist Sveriges modernaste
diktare!
Elin Wägner.
Kvinnorörelsen i
främmande land.
Italien.
Kvinnorörelsen i Italien känner
mindre till än i flera andra land. Den har
emellertid funnits sedan mitten av förra
århundradet. Men först 1888 framställdes
det första förslaget om rösträtt för
kvinnor, som med all makt bekämpades av
Crispi och senare Giolitti.
År 1907 visade sig Giolitti i likhet med
vår höger nu icke som åsiktsmotståndare,
utån opportunitetsmotståndare. De
invändningar, som gjordes nu voro: rösträtt åt
kvinnor bleve ett steg i det ovissa, en fara
för de politiska partiernas jämvikt. Och
vidare, kvinnorna hade icke likhet inför
lagfen eller ekonomiskt oberoende (den gifte
kvinnan fick icke utan makens
medgivande förfoga över sin förmögenhet).
Den första invändningen kunde blott
nedslås genom ett försök i praktiken, den andra
genom en lagändring. I själva verket är
blott den ogifta kvlnnän inför lagen
jäm-ställd med mannen. Den gifta är icke blott
helt .beroende åv honom ekonomiskt, hon
har även föga bestämmanderätt visavi
barnen (mannen är den rådande rörande
deras uppfostran) och kvinnans
äktenskapsbrott bésträffas strängare än mannens.
Men för kvinnor stå alla yrken öpp?a,
utom några juristposter. Hon är också
talrikt representerad på alla områden,
särskilt sedan krigets ntbrött.
I handelsvärlden är hon fullt likställd
med mannen, har valrätt i handelskamma^
ren, och lärarinnor ha aktiv och passiv
valrätt beträffande skolmyndigheter och
arbe-terskor för yrkesékiljedomstolar.
De politiska partierna sysselsatte sig föga
med kvinnorna, blott soc i al dem okratern a
och klerikalerna tala deras sak och göra
propaganda bland dem. Sedan kriget ha de
politiska partierna omgrupperats, det finns
1. de officiella soeialisterna, söm äro emot
kriget, 2. den s. k. gruppen, som omfattar
de mest avgjorda krigsanhängarna, och 3.
den s. k. parlamentariska unionen, som
består av Giolittis anhängare.
I vår har Salandra föreslagit en
revidering av rösträtten, enligt vilken varje
soldat skulle få rösträtt vid 21 års ålder och
valbarhetsåldern skulle sättas till 25 är från
30. Detta förslag hälsades med stor
sympati i riksdagen; endast
socialdemokraterna frågade v&rför kvinnorna skulle
uteslutas. Och en grupp på 70 riksdagsmän
ställde gent emot ovannämnda förslag upp ett
annat, enligt vilket kvinnorna skulle få
rösträtt på männens gamla betingelser. Ett
tredje förslag gick ut på att kvinnor Över
30 år, som kunde läsa och skriva eller som
förlorat en son i kriget(!) skulle få
rösträtt.
Dessa förslag visa blött, att man ej me-
O, Systrar!
(Efter en dikt av den tyska författarinnan
Eleonore Kalkowska* tolkad av
Harald Elovson).
De gjort oss detta; ingen sporde oss!
Den stora döden valde alla länder.
Vi ropade men ingen hörde oss,
vår röst förkvävdes som ett ensamt
bloss
förtärs och slocknar mellan mörka
stränder.
De gjort oss detta; ingen sporde oss,
som skulle saken ej oss kvinnor röra,
som vi ej vore livets enda port,
oeh vi ej evighetens flöden föra!
Ej kunna männen veta eller fatta
vad döda är och se hur andra falla.
I deras hjärtan dunkla drifter svalla.
De avla, slå jhjäl och gråta, skratta;
de höja händerna till bön och hot.
De se på livet som en katedral,
en främling blott i kall och sluten
prakt
Men vi, vi är det som dess grund ha
lagt,
vi som med helig ängslans ljuva kval
i våra sköten cell till cell ha bragt,
till dess dén stod beredd att ta emot
den första orgeltonens ljusa jubel...
Men nu vi se det verk, som vi
fulländat,
av tusen gr*ova mannahänder skändat.
Det blev för oss, som alltför länge
tigit,
i dag för mycket. Lidandet har stigit
till våra läppar; det blir ord, som ropa,
blir ord, som söka alla jordens länder:
Vi voro öron, nu vi bliva munnar!
Vi voro ögon, nu vi bliva händer!
Med hand och mun vi vilja det
förhindra,
att våra barnbarns stjärnor skola
tindra
högt ovan övergivna byar, brända hui»
förstörda städer, fält, där intet gror,
och lik, som ruttna bort i smuts oeh
grus,
och barn, som gråta efter far och mor!
När denna storm dött bort, från land
till land,
o systrar, vi en kedja måste knyta,
ett oupplösligt band av hand vid hand,
som aldrig någon man skall kunna
bryta!
Vi voro ögon, händer nu vi blival
nar allvar med kvinnans rösträtt, de äro
blott ett sätt att ådagalägga sina
”kvinno-rösträttsvänliga synpunkter”. Läget är na
sådant — allt med reservation för de
eventuella hastiga omstortningar, som nu ske
— att rösträtten beslutats utsträckas till
soldater, men kvinnorna få se framtiden an.
Japan.
En japansk rösträttstidning skall startas
i Förenta Staterna av fru Komako Kimara.
Den skall tryckas både på engelska och
japanska och skall spridas i Japan, Amerika
och Europa.
Kriget har även i japan skjutit fram
kvinnoröst rätt en, 1913 bildades den första
rösträttsföreningen av fru Kimara, som
också organiserade en kvinnoförening Skön Bin
Frejin Kai och samtidigt utgav hon en
tidning vid namn ”Den sant nya kvinnan”.
Men fullt öppet kunde hon ej uttala sina
strävanden, utan fick ge dem en litterär
förklädnad.
Den japanska lagen förbjuder kvinnor
helt och hållet och män under 20 år att
deltaga i eller anordna offentliga möten. Man
har sökt nr denna lag få bort ordet
”kvinnor*’, och dåvarande justitieministern Osaki
intresserade sig livligt för saken.
Nu, då det politiska livet i Japan är mer
brännande än någonBin, är Ögonblicket kotn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
