Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
#•
ROSTRATT
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VII. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 DEC. 1918
N:r 20.
Äntligen!
Det tyckes nu på sistone som om
högern verkligen fattat en positiv
position i vår rösträttsfråga oeh är villig
att medverka till lösningen av den vid
nästa års riksdag. Det är ej en dag för
tidigt att så sker och man kan ej
annat än förundra sig, att det skall ha
behövts sexton års arbete och
agitation for saken, fyra års världskrig och
de sista årens stora revolutioner i
Europa för att den svenska högern
äntligen skall förmås att uppgiva Sitt
motstånd i en fråga, som sen länge
varit klar för våra grannländers
konservativa partier, och där blivit avförd
från dagordningen.
Det är sannerligen i el vte timmen,
som den svenska högern ändrar
ståndpunkt, trogen sin gamla vana, att ej
förrän tvingande nödvändighet kräver,
ge upp en fullständigt ohållbar
ställning. — Men det har ännu ej avhörts
på vilka villkor, som högern
”godkänner att kvinnorna bli delaktiga av
politisk rösträtt”, som termen lyder från
högerhål 1. Det bör därför genast från
vårt håll sägas ifrån, att när vi nu få
vår politiska medborgarrätt, så hävda
vi med bestämdhet vår gamla fordran,
att den skall givas oss på samma
villkor som för män. Några streck för
kvinnorna få icke nu förekomma, nu
fordra vi vår rätt fullt och helt och
slå ej av på något av våra krav.
Föräldrars vårdande myndighet
över sina barn.
Styrelserna för Fredrika
Bremer-Förbun-det och Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt samt Socialdemokratiska
kvinnornas centralstyrelse framlägga i en
gemensam skrivelse till regeringen sina
synpunkter och önskemål med anledning
av lagberedningens förslag till revision av
giftermålsbalken.
Framställningen utmynnar i yrkande på
att förmynderskapet över de omyndiga
barnen måtte tillkomma makarna i förening,
att föräldrarnas vårdande myndighet måtte
utsträckas, så att intills barnet fyllt 16 år
deras samtycke fordras för ingående och
hävande av avtal angående barnets
arbetsan-etällning samt att den för gift kvinna
föreslagna rätten att bära eget och mannens
namn i förening utsträckes till rätt att
efter vederbörlig anmälan bära enbart eget
namn.
Ljuset kammer frdn Östern har det förut hetat. För oss
kvinnor heter det: friheten kommer frdn Norden. Hell norrskenet, som
lyser in i de avlägsnaste hörn av Europa och upplyser den väg, som
skall föra kvinnorna till frihet. Endast Sverige fattas ännu för
att ge den fulla glansen dt det norrsken, som uppstått ur en
utvecklad rättfärdighetskänsla och ett logiskt tänkande. Jag tror att de
svenska männen ha både hjärta och huvud. Därför utbringar jag ett
leve för de svenska kvinnornas rösträtt.
Vi som leva i skuggan av social orättvisa, Vi kasta längtansfulla
blickar mot ljuset som kommer frdn Norden.
ROSIKA SCHWIMMER.
Fliekskollärarinnornas nya organisation.
Om man tillåter sig att av det
nuvarande läget dra slutsatser angående
vederbörandes uppskattning av och
intresse för den högre kvinnobildningen
här i landet — något, som det trots
exceptionella tider inte förefaller
alldeles orimligt att göra — sä blir man inte
glad. Man frågar sig för hur många
hjärnor det tilläventyrs gått upp, att
det är en nationalförlust att
missvårda dylika ting. Njuggt har den svenska
flickskolan alltid blivit behandlad (det
är sannerligen ingen orättvisa att
påstå detta i ett land, där jämförelsevis
så stora summor blivit offrade på
gossarnas uppfostran), och den kommer
säkerligen att gå under, om den nu
lämnas åt sitt öde. Skolornas
principaler mäkta ej anständigt avlöna sitt
folk, stat och kommun, vilka, sådan
ställningen nu en gång blivit,
onekligen äro mera utomstående, hänvisa till
varandra. Hur litet frågans vikt inses
även på håll, varifrån man kunde
vänta sig mera, framgår av t. ex. ett
sådant yttrande som herrarnas i årets
första kammare, att flickornas
uppfostran icke är något statsintresse. Vad
är då ett statsintressei
Glädjande nog finns det emellertid
tecken i tiden, som tyda på ett
uppvaknande hos lärarinnorna själva.
Dessa, som även de ha åtskillig slöhet
att förebrå sig, ha börjat inse det
faktum, att det är deras oavvisliga plikt
att ena sina krafter för att i den mån
de kunna arbeta för
missförhållandenas avhjälpande.
Fast övertygade om nyttan och
behövligheten av en dylik åtgärd just
nu, då för flickskolan synnerligen
viktiga frågor (sådana som lönereglering
och statens ställning till flickornas
högre undervisning) äro uppe, ha
Stockholms flick- och samskolore lära-
rinneförbund, Malmö högre
flickskolors lärarinneförbund samt Lunds
flickskolors lärarinneförbund m. fl.
efter iippmaningar från olika håll tagit
initiativ till bildandet av en
landsorganisation av lärarinnorna vid
Sveriges enskilda skolor.
I ett i dagarna utsänt cirkulär ge
initiativtagarna sina synpunkter. Där
påpekas följande.
Den ställning privatskolornas
lärarinnor särskilt i ekonomiskt avseende
inta har sedan gammalt icke
motsvarat deras utbildning och deras
ansvarsfulla arbete. I själva verket har lönen
aldrig varit beräknad för verklig
självförsörjning. Denna traditionella
undervärdering av lärarinnornas arbete
har i stort sett bibehållits och under
nuvarande kristid lett till fullkomligt
olidliga förhållanden. Därtill kommer,
att lärarinnornas ställning även i
rättsligt och socialt avseende kräver
förbättring. Det ligger i öppen dag, att
det nuvarande läget måste utgöra en
stor fara för skolorna oeh därmed för
hela den högre kvinnobildningen.
En livlig övertygelse, att en
tillfredsställande lösning av dessa problem
kan åstadkommas endast genom att
lärarinnorna själva arbeta för sin sak,
har nu lett till bildandet av
sammanslutningar av intresserade lärarinnor,
vars sammanlagda medlemsantal nu
uppgår till 439.
Slutligen preciseras den ståndpunkt
den blivande landsorganisationen vill
inta till Flick- och
samskoleförenin-gen, som ju har delvis samma mål.
Betydelsen av det arbete, som utförts av
denna, uppskattas till fullo, på samma
gång som behövligheten av ett mera
direkt språkrör för lärarinnorna
själva betonas. Man hoppas emellertid på
gott »amarbete, så mycket mer som i
Polissyster Erica Ström f
Den 2S november avled i sitt hem i
Stockholm polissystern fröken Erica Ström. Hon
blev 1908 anställd vid Stockholms poliskår,
sedan hon förut utbildat sig i och ägnat sig
åt sjukvård.
Kvinnor i polisens tjänst var då något
alldeles nytt i Sverige och ansågs närmast
som ett experiment. Med sin eminenta
duglighet, sin stora intelligens och säkra takt
vann emellertid syster Ström snart
förmäns ocli kamraters aktning och
erkännande, och det blev tydligt att det inom
polisarbetet fanns många uppgifter, som endast
kvinnor kunde fullt tillfredsställande lösa.
Fröken Ström företog även resor till
Förenta staterna såväl som till våra
grannländer för att studera kvinnors arbete i
polisens tjänst, och de erfarenheter hon
inhämtade kommo väl till pass vid
organiserandet av en särskild kvinnlig avdelning inom
polisen, vilken förlädes till nya polishuset
på Kungsholmen, där även syster Ström
arbetade; den sista tiden var hon anställd
inom kriminalavdelningen.
Under sitt arbete inom polisen hade fröken
Ström på nära håll sett verkningarna av
reglementeringen och hennes varma hjärta
ömmade för de olyckliga kvinnorna, på
samma gång som hennes klara förstånd
visade henne missförhållandena i det
rådande systemet. Oaktat sin vacklande hälsa
och sin krävande tjänsgöring ägnade hon
mycket arbete åt abolitonistkommittén,
vars sekreterare hon varit.
Syster Ström var en föregångerska på
sin post, hon var bättre än någon annan
ägnad att visa att det finns en mission för
kvinnors insats även inom polisen. Hon föll
också på sin post, hon offrade sig för ett
tungt och psykiskt påfrestande arbete
under yttre villkor som man må hoppas
skola lättas för hennes efterträderskor.
Det första kvinnliga sändebudet.
Enligt en notis i den schweiziska
kvinnotidskriften Frauenbestrebungen
har den ungerska folkrepubliken
utnämnt fru Rosika Schwimmer till sin
representant (bevollmächtigte
Vertre-terin ihrer Interessen) i Schweiz. Fru
Schwimmer har redan anlänt till Bern.
Stockholm två medlemmar och en
suppleant från Lärarinneförbundets
styrelse redan blivit invalda i
Flick-och samskoleföreningens kretsstyrelse.
Det nya förbundet ämnar
konstituera sig i Stockholm på ett möte i slutet
av jullovet. Anmälningarna, som helst
böra ske före den 7 december,
insändas till fröken Helfrid Bergman,
Norra Blasieholmshamnen 5 B, Stockholm.
Anna Sondén,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
