Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rösträtt för Kvinnor,
Åttonde årgången.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Vera v. Krämeb.
Redaktion och Exp.: 24 Brunkebergstorg1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/»3—V*4.
Expeditionen Öppen vardagar kl. 1—4.
RiksteL 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm,
Prenumeration genom posten:
Pri» för 1918 Kr. 2:50.
4:e kvartalet 75 öre.
Lösnummer 15 Öre.
För utlandet Bker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av kr.
3: 25 i postanvisning till tidningens exped.
Annonspris: 10 öre per mm. 4 sista sidan, 15
öre å de övriga. Vid längre tids annonsering
rabatt. _
RÖSTRÄTTSBYRÅN
24 Brunkebergstorg I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.
Öppen vardagar kl. 1—4.30 e. m.
samt fredagar kl. 6—8 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Systrar i alla lait...
Ett nödrop från Tyskland.
Ellen Key har i ett upprop låtit gå
vidare en bön från tyska kvinnor om
att kvinnorna i vårt land ville sända
en vädjan till ententeländernas
kvinnor. De hårda villkoren för vapenvilan
skulle lamslå all transport och komma
Tysklands kvinnor att få se sina barn
lida hungersnöd. Även Selma
Lagerlöf har utsänt ett upprop, riktat till
mödrarna i segerlanden, och en i hast
ordnad namninsamling i Stockholm
och på andra orter har inbragt ett par
tiotusental namn från svenska
kvinnor, som instämma i denna vädjan.
Tysklands kvinnor ha även vädjat
direkt till Frankrikes om att föra
deras talan inför landets regering. På
detta rop om misskund liar svarats
med påminnelser om den tyska
krigföringens brott, om Lusitania, om
kränkningen av Belgien samt om det svar,
som tyska kvinnor givit på en fransk
uppmaning att protestera mot dessa
dåd och som lydde: ”Må vi göra
gemensam sak med vår regering och dess
män”
Och nu senast kommer meddelandet
att engelska kvinnor med mrs Fawcett
i spetsen på en liknande vädjan
svarat med ett lika bleklagt nej med
framdragande av undervattenskriget och
påpekande av att de allierades och
neutralas livsmedelsfråga måste först
tas i betraktande.
Man genmäler med tal om gammal
skuld, man mäter kallt och torrt som
med en våg oeh en räknemaskin, man
svarar: öga för Öga, tand för tand.
Men det är inte rättvisa de tyska
kvinnorna ha begärt. Det de ropa är:
Nåd!
Förunderligt är det att kvinnor, om
de också bo i andra land, om de också
nyss varit fiender, kunna vara döva
för detta rop. Vi ha så länge svultit,
heter det däri, våra barn tåla inte
mera, de utfattiga bland mödrarna,
som svultit än mer och som måste leva
för att skydda desa barn, ha inga
krafter kvar... Höra då inte kvinnorna i
BREVKORT.
Jul- och nydrskort med svenska flaggan och
rösträtts märke t.
Porträtt av stafsminisier Edén med citat ur
hans anförande i rösträtisdebatten i
riksdagen 1918.
Uttalanden av Fredrika Bremer, Selma
Lagerlöf och Ellen Key.
Pris 5 öre st. Rekvireras från
RÖsträtts-byrån, 24 Brunkebergstorg.
Sveriges kvinnor stå nu inför en
vändpunkt i sin historia. Deras
medborgarrätt är med all säkerhet
tryggad, sedan högerpartiet nu uppgivit
sitt motstånd mot kvinnorösträtten. Vi
kunna med skäl vänta att den riksdag,
som nästa år sammanträder, bringar
frågan till sin lösning.
Ett stort skede i kvinnorörelsen blir
då avslutat, många års outtröttliga
arbete har nått målet, när kvinnorna fått
sin rösträtt.
Men kvinnorna veta, att ett nytt
skede genast tar vid — det då de skola än
mer energiskt än förut beredas att
förvalta det ansvar medborgarrätten
lägger på dem. De krafter, som hittills
varit bundna vid den sidan av arbetet
för kvinnans höjande, som bestått i
kampen för kvinnans rösträtt, stå
inför frigörelsen till annat arbete,
frigörelsen till det stora verket, för
vilket kvinnor öst rätten skall öppna
portarna.
Man kan säga, att nu först när man
står inför utsikten att få
medborgarrätten, börjar det verkliga arbetet,
hur ihärdigt och segt det förra än
varit! Nu kommer samlingen kring de
direkta kvinnofrågorna, åt vilka
kvin-no sakskämparna länge längtat att få
viga sig och för vilkas lösning
kampen för rösträtten varit inledningen.
Med dessa nya uppgifter, som den
snara utsikten till medborgarrättens
genomförande Självfallet för med sig,
glider ”Rösträtt för Kvinnor” in i nya
spår. Den blir icke på samma sätt som
hittills ett rösträttens kamporgan, den
blir ett upplysning sorgan för kvinnor-
de främmande länderna hjärteskriet
häri?
Vi som stå utanför förstå inte deras
svar och deras dövhet. De må ha lidit
än så mycket och än så bittert, men
skulle man aldrig hjälpa andra än dem
som intet ont gjort, aldrig glömma
förbrytelsen som själv vållat det onda,
aldrig glömma det som är riktat mot
en själv, vad vore det väl då att
hjälpa? År den lidande mindre olycklig,
därför att fel begingos under andra
dagar? Tysklands krigföring må ha
varit omänsklig, men vem av oss vet
hnr långt man kan låta sig ryckas
med av det som de styrande förklara
nödvändigt under krigets vildhet? Och
kunna väl de, till vilka bönerna nu
riktas, helt och hållet frita sig från
att inte själva ha låtit sig gripas av
krigets hårdhet? Det sorgliga, det
hemska i det vi nu få bevittna är att de
ännu synas gripna av denna hårdhet.
När man vaknar upp efter krigets häs>
dans, då synas de, i stället för att
vakna upp till mildhet och besinning, ha
vaknat upp till hämnd. I stället för att
det hör segraren till att vara
storslagen och ädelmodig, äro de kalla och
straffande.
Ropet från Tyskland var aldrig
menat så. När den besegrade vänder sig
till segraren, är det inte med tal om
rätt, det är med tal om förbarmande.
Är det inte som om Tysklands
kvinnor blivit oss mer sympatiska, sedan
de haft det modet att tro på det
omöjliga, att sända ut en sådan bön, att
hoppas där intet hopp fanns. Vi hade
också så gärna sett franskt ädelmod
överglänsa sig självt, sett engelsk
kvinnlig solidaritetskänsla med systrar
i alla land tala ett språk, som
förstummade alla smärtor man själv lidit.
Vad är för övrigt att kvinnor tala
direkt till kvinnor i det som nyss
varit fiendens läger, om inte det att här
nas nödvändiga politiska, sociala och
kommunala kunskap, detta fält, där
männen ha generationers försprång,
och där det gäller att inhämta dem.
Den ämnar också vara ett uttryck
för vad kvinnorna vilja och vill
bliva en spegling av deras insatser i
det stora med männen gemensamma
strävandet att bygga upp det
kommande rättfärdigare samhället.
”Rösträtt för Kvinnor99 är alltjämt
kvinnornas s a mlingsorgan,
oberoende av partipolitiken.
Här ligger tidningens tyngdpunkt.
Den är organet för de vitala och
brännande frågor, som alla kvinnor måste
enas om att bringa fram till lösning
för sin egen och samhällets skull.
Därför böra kvinnorna nu mer än
någonsin stödja sin tidning, ”Rösträtt
för KvinnorDe skola göra det i
känslan av befrielse inför en väg, som
snart synes vara tillryggalagd, och i
ett djupt ansvar inför de plikter, som
vänta dem alla, plikter mot samhälle
och stat, plikter som staten äntligen och
medvetet skall pålägga dem.
Rösträtt för Kvinnor utkommer den
1 och 15 i var månad med undantag av
juli och augusti månader.
Prenumerationspriset, postarvodet inberäknat, är
kr. 2: 50. All prenumeration sker
genom posten. I utlandet bosatta
prenumeranter kunna även erhålla
tidningen mot insändande av kr. 3: 25 i
postanvisning till tidningens
expedition, Brunkebergstorg 24, Stockholm.
Lösnummer 15 öre.
är det inte fråga om en dom efter
rättfärdighetens mått? Här är det att ni
skola kunna se med edra hjärtan att
vi vrida oss i förtvivlans kval, så visst
som att ni äro mödrar som vi, här är
det om barmhärtighet vi tigga.
Man reser sig icke upp efter en
sådan bön och efter att ha fått nej på
den utan en tagg i hjärtat. Ack, om
kvinnorna i de länder som nu se
segern le mot sig, ville förstå detta! Vi
andra, som känna att det måste bli
fred mellan länderna, om inte vår värld
skall förgås, vi darra inför den
fortsatta bitterheten, vi ville göra allt för
att se den minskad. Vi känna vårt
värv att söka ge den kommande
generationen broderlighetens känslor
dubbelt svårt men också dubbelt
maktpåliggande.
Hilda Sachs.
Emma Aulin stadsfullmäktig.
I Jönköping har vid
stadsfullmäktigevalet den 7 dec. invalts fru Emma
Aulin. Fru Aulin hade av de
frisinnade uppsats på tredje platsen och för
att säkerställa hennes inval gingo
kvinnorna fram med en lista som
upptog endast hennes namn och med
frisinnad beteckning.
När ni sett tillräckligt länge in i
kvinnornas ansikten, är 111 böjd för att tro, att
kvinnorna skola ha ett ord att säga vid
uppgörelsen. De ha tusen gånger
förtjänat det.
Rudyard Ki-pling.
Rösträttsbyrån
hålles öppen alla vardagar kl. 1—4.30
samt desutom fredagar kl. 6—S e. m.
Karl Magnus Lindh f.
Med redaktör K. M. Lindh, som den
7 december avled i Gävle förlorar den
svenska kvinnorosträttsrÖrelsen en av
sina trofasta vänner. Make till den av
denna tidnings läsare säkerligen i
tacksamt minne bevarade år 1914
avlidna Klara Lindh, kom han tidigt att
intressera sig för kvinnornas
strävanden. Då han under några år var
ledamot av riksdagens andra kammare,
vald av de frisinnade, uppträdde han
mer än en gång till försvar for den
kvinnliga rösträtten. Så framställde
han omedelbart efter
sammanjämk-ningsförslagets antagande i
författ-ningsfrågan 1907, som löste männens
rösträttsfråga, men lämnade
kvinnorna utanför, en interpellation till herr
Lindman och frägade hur långt man
kommit mea utredningen av
kvinnornas politiska rösträtt och om man
kunde vänta förslag till nästa riksdag.
Ofta ha vi också haft anledning att
besanna ett yttrande av K. M. Lindh
i rösträttsdebatten vid 1908. ”Man
säger att kvinnan icke är mogen, och att
tiden icke är mogen för denna frågas
lösning. Jag tror för min del, att
löses den icke snart, skall det visa sig,
att den som icke är mogen, det är
mannen.”
En alldeles särskild tjänst har red.
Lindh gjort kvinnornas
rösträttsrörelse därigenom att han åtagit sig att
å sin tidnings, Gävle Dagblads
tryckeri, låta trycka den s. k.
”Artikelserien”. Detta viktiga
upplysningsarbete, varigenom artiklar om rösträtt och
andra aktuella kvinnofrågor
samtidigt inflyta i olika tidningar i hela
landet, har från början organiserats
av fru Klara Lindh och även efter
hennes död har utgivandet skötts från
Gävle. Många tankar ha säkerligen
vid detta nya dödsbud gått till det en
gång så glada och lyckliga hemmet,
där makarna förenades såväl i kärlek
till varandra och barnen, som i
gemensamma strävanden för social och
politisk rättvisa, ett hem som gav en så
Jjus bild av ett nutida äktenskap.
Därifrån har ett stort arbete gått för
kvinnornas rätt, och Landsföreningen
skall minnas det med tacksamhet.
Gulli Petrini.
Wilson talar ånyo för
kvinnorna.
Amerikas president är outtröttlig i
sitt arbete for kvinnorösträttens
genomförande. Nu senast har han i sitt
stora årliga budskap till senaten den
3 december i denna sak yttrat följande
tydliga och fasta ord:
Kvinnornas bidrag till arbetet ha
medfört resultat, vilka ej kunna
tillräckligt uppskattas. De ha kastat ny
glans Över den amerikanska kvinnans
historia. Den minsta tribut vi kunna
ägna dem är att göra dem jämnställda
med männen i politiska rättigheter,
alldenstund de bevisat sig vara
männens jämlikar inom varje fall av
praktiskt arbete som de inträtt på, vare
sig det gällt dem själva eller deras
land. Dessa stora dagar av väl fyllt
värv skulle beklagligt fördärvas, om
vi skulle underlåta denna gärd av
rättvisa. Förutom de utomordentliga,
praktiska tjänster de ha uträttat ha
landets kvinnor varit drivkraften i de
systematiska ekonomiska åtgärder,
genom vilka vårt folk frivilligt bidragit
till att förse världens lidande folk och
arméerna på alla fronter med
livsmedel och allt annat, varmed vi kunnat
tjäna den gemensamma saken.
Detaljerna i en sådan historia kunna aldrig
till fullo skrivas, men vi bära dem
inom vårt hjärta oeh tacka Gud för att
vi kunna säga att vi äro fränder till
sådana människor.
Varje segrande idé innebär avskaffandet
av hundraårig träldom*
Richard Jefferies.
å.-B. JOHN V. LÖFGREN & C:o
-Kungl. Hofleverantör-
Rikst. 429 Fredsgatan 3, Stockholm.
A. T. 5048
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siden- & Ylle-Klådningstyger
Prover t. landaorten såndas gratis o. franco.
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
