Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sluten omröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GABIANA LEX
som daterar sig från ungefär 140 år före Kristi födelse.
Andra dylika äro Cassia lex, Papinia lex och Caelia lex.
Hemlig votering har funnit användning i nästan alla
civiliserade länder, och var särskildt betecknande för
den Venetianska senaten, men blef äfven använd i
mera nordliga klimat. Sålunda berättas hurusom man
i Skottland under Charles II regering lyckats
genomdrifva krafvet på sluten votering, dervid det var
bestämdt, att röstsedlarne aflemnades till en högt
uppsatt embetsmän kallad Lord Clerk Register, hvilken
stod vid foten af tronen försedd med en påse, och
skulle upptagningen af rösterna ske i hemlighet och
sedlarne uppbrännas. Denna form blef punktligen
iakttagen, men vid ett tillfälle berättar sir George
Mackenzie hade den tjenstgörande lorden ett gammalt
gräl med en af de röstande vid namn Southesk, och
då han mottog dennes lapp eller “billet“ gjorde han
ett kraftigt knyck på densamma och yppade sedan
till sin motståndares stora förbittring huru denne röstat.
Här i Sverige har omröstningssättet historisk häfd.
I 1626 års Riddarhusordning § 21 innehålles föreskrift
om sluten votering, hvilken föreskrift ingått i 1723
års riksdagsordning och likaledes ingår i Nya
riksdagsordningen af 1866.
Man synes här hafva kommit till den uppfattning
att riksdagsmännen genom den slutna voteringen hafva
det största oberoende af parti- eller andra hänsyn, och
full sjelfständighet.
I sin motivering till nuvarande riksdagsordningen
säger Louis De Geer bl. a.:
I sjelfva verket är det icke heller representantens
uppgift att vara målsman för skilda klassers utan för
allas intressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
