Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sluten omröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är rätt egendomligt att finna huru frågan om
öppen eller sluten votering
alltjemt står på dagordningen.
Här i Sverige hafva icke saknats förslag till
införande af öppen omröstning. Senast i april 1903
framlades motion derom, hvarvid konstitutionsutskottet i
sitt afstyrkande yttrande framhöll bl. a. att “öppen
omröstning kunde medföra skadliga eller mindre goda
följder.“
I de länder der den slutna voteringen vunnit fast
fot har man framhållit att valmännen hafva rätt att
fordra kontroll öfver den de sända till riksdagen, och
man har yrkat på öppen omröstning, under det att
man i de länder der man haft öppen votering, ansett
den slutna voteringen bättre. I England, der som
bekant öppen votering råder, har gång på gång, förslag
framställts om “ballotering“. I Frankrike, der man
på 1840-talet hade sluten votering har man ändrat
systemet och förrättar den numera öppet. I Tyskland
har man öfvergått från öppen till sluten votering.
Det hela är icke utan en viss komisk anstrykning,
påminnande om en annan situation i lifvet — det
äkta ståndet till hvilket de som stå utanför alltid
kasta längtande blickar, under det att en del af dem
som befinna sig deri med afund se de “lyckliga“ som
stå utanför!
Båda sätten
hafva ju sina fördelar och olägenheter.
För partidisciplinen är den öppna omröstningen bäst,
men för den personliga friheten sämst.
Afsigten med dessa rader är icke att göra propaganda
för det ena eller andra sättet, utan endast för
“voteringsapparaten“ då dessa reflexioner vid studering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
