Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseaus bok om uppfostran - Tredje boken. 12—15 år - 2. Introduktionen till astronomien och geografien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Outplånliga och stämningsmättade ligga de alltjämt i vår
horisont. För själva ögonblicket ha de måhända också
— mot Rousseau — något stämningsvärde, men detta
kan icke, får icke på villkor bli medvetet. Det
estetiska livet är sjukt i själva knoppen, om estetisk
reflexion kommer med från början. Lyckligtvis sörjer
väl naturen i vanliga fall för att så icke heller kan
ske, och den lillgubbsesteticism, som en förvänd
uppfostran kan odla fram, består mera i pladder än i
egentlig reflexion på känslorna. Men vill man
äntligen fördärva känslorna, så finns naturligtvis intet
bättre medel än att i förtid vilja göra dem medvetna.
Det gäller naturkänslan, det gäller känslan för poesi
och konst — härom enas vi lätt; men det finnes
alltjämt personer som icke vilja vara med om att det
också gäller t. ex. fosterlandskänslan. Den skall det
pratas om i tid och otid. Kan man då icke se
släkttycket mellan den skroderande esteten och den
skroderande patrioten? Förstår man då icke det förakt med
vilket en person med äkta poetisk uppfattning hör på
den estetiserande pratmakaren, och förstår man icke att
vi se på samma sätt på mången patriot, hos vilken
nitet dödat hänförelsen? Vi se i honom en fiende
till den äkta känsla som man icke tål höra tvingad
till falska uttryck.
Rousseau, känslomänniskan, kan icke nog starkt
yrka på nykter uppfostran. Han fortsätter: »Håll
inga tal för barnet, ty sådana äro för det obegripliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
