Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseau eller Pestalozzi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men även på dessa områden, där Pestalozzi
må ha första ordet, kunna vi icke undvara Rousseau.
Utvecklingen har också visat det.
I teckning har Rousseaus metod mer och mer
trängt igenom, och jag skulle för min del rent av
tro, att den bör vara den dominerande på det
området, och vill, om så nu är, psykologiskt
förklara detta så, att teckning ej inbegriper en
muskelövning i samma grad som exempelvis spelning, enär
de olika greppen ju icke vid tecknandet följa på
varandra med någon synnerlig snabbhet. Därför är det
heller icke så svårt att göra rätt det som en gång
blivit krokigt, såsom man också ser av barnens
obekymrade sätt att teckna, ty de gå fram medels
ideliga fel, som småningom falla bort. Skulle nu
Rousseau rycka fram som förste ledare på det
området, behövs emellertid Pestalozzi alltjämt som andre.
Ty vad hindrar, att den mera instinktiva teckningen
förr eller senare får hjälp genom den pestalozziska
exaktheten och medvetna analysen av formerna?
I programmet för kroppsövningar är det
Rousseau som bryter fram med leken, friluftslivet, boyscout.
Den fria rörelsen är tydligen en övning i Rousseaus
anda. Den går ut från en situation, och den
handlande får reagera bäst han kan; handlingen är där
ett oreflekterat helt, vars elementära muskelrörelser
ingen funderar på. Den ger en övning som
gymnastiken icke kan ge, men kan aldrig fullt ersätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
