Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseau eller Pestalozzi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sättet som livet lär en person att ha sina sinnen vakna.
(Jfr Kunskapslivet s. 20).
Och ju högre man kommer över det rent
elementära stadiet, dess mer behövas de rousseauiska
sjumilastegen. Allt mer blir det nödvändigt att i
förväg låta problemen framstå så, att det faller ljus
över vägen framåt; allt mindre kan man då tåla sig
med att omsorgsfullt och grundligt göra steg för steg
utan att veta eller ständigt se vad det hela går ut på.
Mer och mer måste arbetet ledas av de typiska
rousseauanska frågorna: varför?, huru vill du förklara
detta?, hur vet man detta?, vad tjenar det till att ta
reda på det?
Emellertid kunna vi ingalunda vid de högre
studierna undvara den metod Pestalozzi
representerar. Denna passar för småskolan, det är sant, liksom
att Pestalozzi själv begränsat sig till den elementära
undervisningen, men metoden kan syfta längre än
Pestalozzi väl tänkte; den passar för den fackmässiga
forskningen, i det att den ju innesluter kravet på
vetenskaplig analys och skarp utformning av detaljen. Den
vetenskapliga fonetiken erbjuder ett gott exempel på
ett grepp i Pestalozzis stil.
Lär av Pestalozzi, lär av Rousseau. Gör en
lektion efter den ene, en efter den andre. Se
överhuvud i varje s. k. pedagogiskt system blott ett nytt
grepp jämte de andra. De behövas alla, men alla
äro de blott momenter i en och samma metod, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
