Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BergsFörlag kallas den betalning, eller det Förlkott, fom
gifves förut uti Penningar eller varor på tilverkningen af
Metaller, Mineralier, eller •Foffilier’, och fom til alla behof för fådane
effekters producerande endaft böra användas. Detta Förlkott njuter
Förlagsrätt, om Afhandlingen därom är Ikrifteligen uprättad famt
vid behörig Bergs Domftol angifven och intecknad. Se Kongl.
FörlagsOrdningen 1748> 5 6, 7. Den fom gifver Förlaget
kallas Förläggare t och den fom det undfår Förlag tagare; varande
den fenäres fkyldighet, at til den förra lefverera den Vara,
hvarpå Förlaget är tagit, och i få måtto är Förlag vida Ikildt ifrån
Fån, eller förfträckning påf pant, hvarvid Gäldenären äger fri
förvaltning öfver fina med lånte penningar tilverkade Varor, .utan
någon vidare • förbindelfe, än at betala fin Ikuld med rena pennin-
far. BergsFörlager äro ock af åtikilliga flag, i anfeende få väl til
’erfonerne, fom dem utgifva, fom ock til Varorne, hvarpå de
utgifvas.
Huru Förlags Afhandling lagligen bör uprättas och intecknas
famt om Förläggares och Förlagtagares Ikyldigheter famt
rättigheter m. m. fes af åtikilliga härom utgångne Kongl. Förordningar
och i fynnerhetaf 1748 års Kongl. FörlagsOrdning: jämnvälafHr.
Svedbergs under Hr. ProfefTor Christiernin år 1766 förfvarade
Academilka Afhandling om BergsForlag.
Om Förlagslkulder, Utmätningar, Affättningsmål, m. m.
rörande Förlager och Bergsmanshemman m. m. Fes af fenare
Författningar för åren I7?2, ?6, 57, £8, ?9, 69 och 1772.
Bergfkifring (Lage des Gefteins), dier, fom den äfven
kallas, Bergfättning, Stenjkijring, eller Bergväxt, kallas de efter*
utfeende likafom fina fogor, hvilka fynas uti et Berg eller Sten,
eller då jämn Tidige. räte eller vågige firimor vifa fig i ftörre
delen af Hällearter, lom merendels beflå af Skimmer, Qvartsränder,
Hornblende, eller dylike arter, famt ftryka uti något vifst
väder-ftrek, näftan fom parailela, eller vågige Fibrer uti et träd, och
likafom utmärka Bergets, eller Hälleartens Strykande i längden. De
/könjas tydeligaft uti hvit Fältfpatsråda, eller Gråften j äfven uti
Qvartsrådor, eller Hornbergsarter. ’ Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
