Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Malmgångars be/krifning anmärkes förden/kull, om de
äro drykande längsefter Bergfättningen, eller Skiftingen, fåfom
det uti våra Svenika Grufvor allmännad är, eller tvärtöfver
Bergfättningen, fom vid Kungsberg uti Norige, där ädla Gefchicker
falla- Se Gängar,
Bergfkinn ? Se Berglåder.
Bergslag kallas den Ort, hvareft hufvudnäringen fotnemligait
bedår af Bergshandtering och hvars menighet, eller Jordägare,
Konungen updragit at bryta Grufvör och idka Hyttebruk, hvartil
Skogar och Strömmar blifvitanflagne, emot åtnjutande af de förmåner
och i akttagande af -de ikyldigheter, fom utfärdade Författningar
och efter Orternas beikaffenhet lämpade Privilegier innehålla.
Vid Stora och Nya Kopparbergen kallas väl fjelfva Bolaget,
eller Societeten, för Bergslaget; men med Koppar- Silfver- och
JärnBergslagerne hafva altid Författningame affeende uppå fjelfva
Orten, hvars näring Privilegierne hufvudfakeligaft åfyfta.
Naturen tyckes hafva afdelt vilTa för Åkerbruket oländiga och
bergiga, men för Skogväxten tjenliga Orter til fådan hufvudnäring
i detta Järnbära Land, där Dvärgar förd idkade Vapnefmide för
Slätlandsboerne, få at förda Bergverksrörelfen därifrån torde få
räknas. Rätta Bergverks Hidorien kan dock intet fägas taga fin
början förrän efter 1282 , då efter Helge And-Holms Be/lutet
Konungen tilägnades alla Bergverk, Skogar och Strömmar, at fjelf
därom bedyra och kunde genom utfärdade Privilegier, fom 1340»
1347 och I35”4 förnyades, lägga grunden til Bergslager ne och
förfe dem med färikilta efter näringarnes beikaffenhet afpadade Lagar.
Efter defla Privilegier utgjordes *nädan all Skatt uti
Osmunds-fmide och uti Affad af Kopparverken, ända til Konung GUSTAF
den Fördas tid, då Tackjärnsblåsningar började allmännare införas,
och finnes at Stångjärnet redan uti iyff års Taxa fått fitt rum.
Stångjärnsfmidet vant dock förnemligad fin tilväxt If8l uti
Wermeland och än mera ifrån 1604 under Konung GUSTAF
ADOLPH, då Osmundsjärriet och fedan Tackjärnet af Drottning
CHRISTINA 1637 blef til utförfel förbudit. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
