- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
501

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningshetta, och tillika veta med hvilka tilfatfer de kanna
antingen befordras til fmaltning, eller ock deras alt for mycket qvicka
och ikärande art i den mån modereras, fom til fmältugnarnes
förvarande och beftånd är nödigt. Härom kan den grundeligafie
kun-Ikap inhämtas af Herr ProfeiTor Potts Litbogeognofie, hvareft de
allmännafle ftenarters förhållande nti fmälthetta, i olika
blandningar med hvarandra, finnes genom förfök utrönt och belkrifvit. Dock
fordras at tillika känna fjelfva malmernes och metallernes
förhållande emot bergarterne. Jämnför ordet Befkickning.

Ibland de flufler af mineralier, fom på fmältugnen Aarkafi
up-löfa hårdfmälta bergarter af Qvarts, Speckften, Asbeft m. m. kan
flufsfpaten räknas; men fom den tillika angriper ugnsmurarne, få
får e) mera däraf tagas, än at defs /kärande och löfande art
blif-ver mättad med de bergarter, hvilka medfölja malmerne; hvarföre
fådane arter tillika böra beikickas. Huru flufsfpaten« /kärande
egen/kap modereras, fe Vitrum fufibtle. — Af en mäft lika
löfande art är äfven den bvita järnmalmen, eller den uti
glöd-gningshetta fvartnande kalken; äfven fom alla arter, hvilka innehålla
eller medföra brunften, fom ockfå ftundom är uti järnmalmer
närvarande. I anfeende därtit är nödigt, då fådan hvit järnmalm,
eller Stahlilein, Ikall fmältas, at tilfatta något trögflytande, hvartil
vid detta tilfalle gemenligen en torr och mager blodftensart
nyttjas, fom afbö jer murar nes angripande. Vid annat tilfälle, då
mas-ugnsflället flår i fara at igenfättas af ofmälte malmer, är denne
Stahlflein, til en liten del påfatt, en ypperlig flufs och et
godt/kärande medel, lika ftfm den på fitt’ rum belkrifhe Skärfien ifrån
• Sandbacke - grufvan. Se Skärfien.

Flufsflein kallas kalkften vid Unger/ka fmältverken, emedan
den nyttjas fom tilfats få väl vid filfverfmältningen, för at taga åt
fig eller förena fig med det öfverflödiga fvaflet af den belkickade
kiefen, fom ock til lika ändamål vid fulubruk på kopparmalmer.
Se Fekbers Æbandl. iiber die Geb. und Bergm. in Ungarn {. 138
och 178 — Med Flufsflein kan ock menas qvarts, i affeende
up-på råkopparfmaltningar, eller roflbruk, hvarvid den upfättes för at

Rrr 3 gifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free