Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifva hetta i agnen. Se Roftbruk. Qvarts brukas ock fom tilfats
vid råflåls fmältning på härd.
Flufler vid glasberedning beftå fornemligaft af eldfafta alkali/ka
falter, antingen alkali miner ale^ eller foda, til finare glasforter,
eller ock alkali vegetabile, eller pottafka, til fämre gröna gi afer, med
hvilka flufler den eljeft eldhärdige kifeln kan bringas til fmältning,
eller til et klart glas. Flere tilfatfer kunna ock härvid nyttjas til
flufs, fåfom: Blykalk, antingen blyhvitt eller mönja, fom nyttjas
för hel cryflall: Brunjlen, fom egenteligen tilfättes för at borttaga
glafets gröna färg, bidrager äfven til lättare fmältning: Saltpettcr,
fom flundom nyttjas uti fin cryflall, är en af de bå’fla, men dyrare
flufler: Arfenik tilfqttes vid vifla tilfällen at förtaga all färg, men
gör äfven nytta fåfom flufs. Se Glas.
Flufsfpat, Glasfpat. Lysfpat, Fluor cryftallinus, eller mineralis,
på Franfyflta Spatb fujible, kallas en /kör, half klar bergart, fom til
utfeende mera liknar qvarts än fpat, men kan rifvas med flål och
har en glatt yta‘. Finnes mäft vid malmgångar, men fällan enfam,
ofta cryftalliferad, famt be/krifves til några defs egen/kaper och
förändringar, under namn af Lysf pat ^ uti Kongl. Vet. Acad. Handl,
för 1747 f. 168 o. f.j men har fedan til dels beflåndsdelar
närmare blifvit gran/kad och underfökt af Herr Schbele, fom fes af
berörde Handlingar för år 1771 f. 120 o. f. Däraf kan inhämtas
det flufsfpaten rätteligen beflår af Kalkjord förenad med en egen
och förut okänd Syra; hvarjemte den tilfälligtvis kan hålla någon
inblandad kifel och lera, hvilken fiflnämde kkväl aldrig utgör
mera än Tlo:del. Underflundom finnes ock flufsfpat fmittad %f
falt-fyra, fom i det högfla ej hinner til mera än 5 grans vigt på hvarje
unce. Se Bergmans Opufc. Cbem. Vol. 11, f. 4f-’
Flufsfpatens allmännafle egenlkaper och kännemärken äro
följande, fåfom:
a) At den fällan faller uti fpatig form, utan brytes- vid
fön-derflagningen uti oordenteliga ftycken, fom en kifel, eller qvarts,
med glafig eller glatt yta, hvaraf den ockfå blifvit kallad Glasfpat.
b) Är gemenligen halfklar, antingen bvit} hvilken fås ifrån / xiå
kop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
