Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g) Ofta kunna ock flolager af kalk- och fandften m< m. ftöta
på alla fidor intil höga .brantar och kuppel af granit, trapp och
järnbinda, fåfom vid Kinnejrulle i Wäflergöthland, då man kunde
tro at granitberget lagt fig ofvanpå en kalkflo, men vid nogare
underfökning finnes det underliggande granitberget allenaft genom
flolagret framlkjuta. Exempel gifvas ock bäruppå vid Gottesberg
i Schlefien famt berget Schweitzerling vid Wettin, hvarefi ét
Por–phyrberg uplkjuter midt igenom flötsfälten.
b) På åtikilliga orter, fåfom vid Garphytte alunsrufva uti
Ne-rike och Tyfslinge Socken, ligga mägtiga ftora gefchieber af
granit och flera ftenarfer, til flera iooo /keppunds vigt , ofvanpå
damjorden-, fom betäcker de underliggande anfenliga bäddar, eller
flöt-fer, af flolägrig kalk med petrificater och alunikiffer, hvilken ftöter
intil et äldre berg af hvit fpatig kalk, och detta åter flöter inpå
granitåfen, eller landtryggen, emellan Nerike och Leke-bergslagen.
/) FJötfer uptäckas, antingen därigenom at de uti dälder
fram-Jkjuta med någon brånad af förvittrade fienarter, färgad jord,
järn-haltig lera, där metaller äro at vänta, eller en få kallad fvärta af
bergbecksartad bränbar jord, då fienkolsfloar, eller alunikiffer, äro
för hand j eller ock kunna flötfer, på eifne anledningar, yppas me.
delft jordbårrens nyttjande. Se Jorabårr.
Om flötfers och flodlägrige bergs tilkomfi, innehåll och
ordning, med mera, kan i fynnerhet fes Prof. och Ridd. Bergmans
Be-fkrifning om jordklotet, andra uplagan, z Band. f. 3^9 o. f.
Ibland malmförande flötfer är i fynnerhet märkvärdig den
ftarka järnmalm s-flöt fen, fbm bry tes vid Orpes järngrufva uti Böhmen
och Saazer Kretfen. Den är belägen uti en däld famt går ända.
til 30 famnars mägtighet, bvilande på et flort lager af fjällig
kalk-fien, hvarunder et gneisberg vidtager. Järnmalmen liknar våra
bä-fta fvenika jämfärgade retraéloriika malmer, infprängd med Ikörl,
granater, glimmer, hornblende, grå och grönaktig amiant, Fols,
eller Sådjlag, famt en få kallad Kamtay fom är en grönaktig järnlera.
Uti Sachfen och Neuftädtfka Kretfen finnes ock uti Camsdorfer
bergen en betydlig flöts, 3- til 4 famnar mägtig, af fvartbrun
järnmalm, hvaraf både järn och ilål tilverkas. Häruti infaller flundom
T tt 3 gedie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
