Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gediegen koppar och äfven kopparmulm, jemte rika
kopparmalmer, iom dock mäft hålla fig uti den därunder liggande fvarta
kalk-ftens-flötfen, hvarunder £ter vidtager fandftenslager, hvit Ikififer,
röd järnhaltig mergellkiffer och ändteligen få kallad blaue JFacke)
fom är en art grof trapp. Uti en del af deffa flötfer finnas
intryck af hafskräk och /kaldjur, fom äro flötfers fäkrafte kännemärke.
Vid Saalfeldtlka bergverken förekomma äfven fådane
flötsla-ger, fom hålla några graders .fiupning och igenom deffa lager, fortr
mäft beftå af £>runa, gula och grå kalk- famt Ikifferarter, ftryka
don-lägige gångar, hvaruti åtlkillige arter af kobolt’, filfver- och
kopparmalmer brytas. Se vidare härom Ferbers Mineral-Gefcb. verfcb.
Lånd. f. 289, 299 och 304 famt defs Mineral-Gefcbicbte von
Éåb-tnen f. fo. Uti Temeswarer B annat i Ungern finnes äfven guld
uti flolager, fom af Ziegenare därftädes utvaikas. Se Hr. HofR.
von Borns Bref til Hr. Ferber f. 79 o. f.
Vid Frankenberg an der Eder uti Heffen brytas i fynnerhet
filfverhaltige kopparmalmer uti en flöts af blågrå lerlkifFer, på 6,
8 a io famnars djup, under 6 a 7 öfverliggande floar af jord, lera,
kalk och lefverften famt Zechftein, närmaft malmförande flötfen,
hvilken flöts fänker och hojer fig lika med berget uti dagen. De
märkvärdigafte kopparmalmer, fom här förefalla, äro de fä kallade
Koblgraupen, L/olzgraapen, Korpåltren, Tannendpfel och
Fiiegen-fittiche. Se orden Kopparmalm och Hiecken. Silfverhalten af denna
koppar, fom är 4 lod på centnern, uttages genom fegring. — Vid
Riegelsdorf uti Heflen undergå /kifferflcmerne åtlkillige rubbningar
och affkärningar, eller få kallade Riikken, *på det fättet at deras
ftupning förändras och på ftörre eller mihdre djup blifver aldeles
lodrätt. Vid deffa förändringar uti fallandet, eller där kaftningar
(Ritkke) möta, fom ofta Iker, förlorar väl /kinern fin ädelhet, men
i defs ftälle infalla med flötferne uti deras liggande vägg andre
koboltförande gångar, Kobolt sr ikken kallade, fom uti en vifs
ftryk-mng äro ädle. Se Cancrini Befcbreib. der vorziigligjlen
Bergwer-ke, f. 6 och 66. , .
Om flbtjer af fand- och kalkften, jemte flufsfpat och blyglans,
omkring Cimbritshamn uti Skåne, til likhet med de flotslager och
arter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
