Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beftå af åt/killiga ingredientier, hvarpå inånga recepter i
konflböc-ker finnas. Det mäft brukelige göres, til exempel, af £ fkålpund
vax, fammanfmält med jdrnvitriol 2 lod, fpanjkgr&na och bränd
alun, hvardera i lod, famt rådkrita et lod. När detta vax
ftry-kes tunnt på den varma förgyllningen och hålles öfver hettan, til
defs vaxet blifvit mäft förbrändt, lamt vidare kratfas rent och
flu-teligen kokas uti hällan, vinnes den höga guldfärg, fom fökes.
Dock fordras öfvadt handlag, om det /kall lyckas. Detta kallas
ock hos guldfmeder Glådfdrga, men beftår då merendels af
falt-petter, bränd alun och litet jarnvitriol, fom, i ftället för vax,
göres med vatten til en froörja, hvilken ftrykes öfver förgyllningen
och afrökes, til defs den börjar gulna.
Gneis, Geneis, eller Kneis, är vid ty/ka bergverken en af
de mäft bekante malmförande berg- ellér hällearter, beftående
för-nemligaft uti en blandning af Qvarts, Skimmer och en hvit, grå
eller rödlätt gemen ftenhärdad Lera, fom ftundom utgör hela
bergs-traöer, i fynnerhet uti Öfver-Sachfen omkring Freyberg, f^mt vid
Catharinaberg uti Saazerkretfen och Böhmen. Gneis kan i
anfe-ende ti) fin vidlöftiga utfträckning räknas för en art Lerfkiffer,
äf-ven fom den, då allenaft defs fammanfättning betracktas, kan
an-fes fom en förändring af granit, hvaruti lerjorden upfyller det runa,
fom den här felande,fältfpaten eljeft /kulle intaga. Denne tanka
äger få mycket mera rum, fom uti åt/killiga granitarter trä/Tas en
hvit lera, i ftället för qvarts eller fältfpat, hvilka fåledes genom
vittring kunna til fådan lera förvandlas. På denna grund blifver
Gneifen en modification af granit, och bör i ordningen komma näft
därefter. Defs /kifriga lynne, finare korn och lerartade
beftånds-del, vifa dock känbara /kiljemärken. Se Ferbers Min. Gefcbichte
von Båbmen, f. 24, och Gerhards Verfucb einer Gefcbichte des
Mineralreicbs, 1 Del, f. 73.
Namnet Gneis förmodas härkomma af ty/ka ordet Geniejfent
likafom denne arten ville utmärka: deft man daritmen etmas cm
geniejfen bot. Uti Freyberg /krifves den gemenligen Gneus och
är då af förenämde delar fammanfatt, ftundom med grön fpeck-
ften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
