Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dea inftänkt, livaraf den, jemte en grå, äfven får grönaktig färg,
och brytes ikifferartad, liknande mycket den /kifriga d enart, fom
bo6 ofs får namn af Ställllensberg.
Vid chemiik underfökning uppå defs beftåndsdelar, har man
af et unce Freybergilk gneus erhållit •
Qvartsfand med litet
Fältfpat
K ifel jord
Alunjord, eller lera,
Järn - . -
Kalk -
4 Drachm, 20 gran.
2 — — 12 —
1 — — 4 —
- — — 24 —
Se Crells Cbemtfche Annalen, 1784, 2:ter Stuck.
Uti Gneifen finnes dock i sll mänhet at lerämnet och
fkim-mern utgör Hörda delen, och at qvartfen ofta kan vara omärkelig,
famt at fältfpat däruti är tilfallig på viffa fiällen och felar
merendels. Färgen härrörer fåledes i fynnerhet af ikimmern och
fpeck-den, hvaraf gneifen ock gemenligen vifar fig hvit, ljus- eller
fvart-grå, grönaktig, eller gulbrun, dundom glimrande af
guld-,ochfilf-verfärgad Ikimmer. Då fpeckden däruti är til någon mängd,
innehåller gneifen tillika mägnefia alba.
Defs ikifriga art, fom gör at den kan klyfvas uti häiiar,
härrörer af defs ömniga ikimmer, i anledning hvaraf den ock af
Herrar Ferber och Arduini blifvit räknad til ikifferarter.
Uti elden förhåller den fig olika, i anfeende til plika
blandning af defs bedåndsdelar, men är i allmänhet mera drängfmält
än gråberg, eller granit, och gifver en mera trög och feg dagg.
Uti vanlig klenfmedshärd kan den föga fmältas, utan blifver i
fådan hetta allenad utanpå glaslupen, i fynnerhet då den
innehåller mycket qvartsfand, i hvilken händelfe den ock är tjenlig til
hvarjehanda ugnars murning vid eldverken. Skörl, eller
ikörl-berg, finnes fällan däruti. —- Då lerämnet är rådande, plägar
gneifen vittra på ytan, få at den liknar en torr lera, och det ofta
några tum djupt ned uti berget, i fynnerhet närmad intil de
däl-len, där någon malmgång framdryker, hvared denne hälleart faller
mera lös, eller mild, och vittrar med tiden uti luften dundom
alde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
