Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldeles til en lera. Se Gerharps Verfueb tiner Gefcbiebte det
MineralR. i Del, f. 72 - 82.
Hvad fålunda vid ty/ka bergverken förftås med namnet Gneis
är en ikimmerrådande häileart, eller den famma, fom dti Cronstedts
Mineralogien $. 26a, fått namn af Ståliften, eller Garpenbergs
Hall. Den kommer närmaft til de förändringar af hällearter, fom
upräknas uti Wallerix Syftenia Mineral. Spee. ?, 6 pch 7, un«
dantagandes at gneifen vid ty/ka bergverken faller merendels nå«
fot vekare och med mera leramne inmandad. Den har äfven
marelig likhet med famma art, fom Herr von Born vid Unger/ka
bergverken kallat Saxum metalli ferum (fe detta ord), hvaraf de
flette mälmförande berg där flades beftå; men uti denne fenare
utgör likväl leran förnemfta och* ömnigafte beftåndsdelen. Dock bör
för redighet /kull, vid malmförande bergs be/krifning, under namn
af Gneis icke förttås någön annan art ’än den, hvaruti förenämde
trenne beftånösdelar, nemligen Skimmer, Qvarfs och Leråmne, vifa fig
tydeligen för ögat; men där ingen q värts kan Märkas, bör den
få namn- af en grå glimmer- ellér Jkimm erråd ande Lerjkiffer,
ehuru det händer at den ena af defla ärter förändrar fig til den
andra, alt fom någondera af defs beftåndsdelar af- eller tiltager. Stallo
ftens art bör den kallas, när qvartfeh är rådande och någon
fpecjc-ften eUer eldfaft lera är inblandad, jemte hvit Ikimmer, fom altid
är mera’ eldfaft än den fvarta, och få fnart någon tydelig fältfpat
däroti infinner fig, kan den med ikäl föras ibland granit, eller
gråbergsarterne,’ fom likväl mera fällan falla uti /kifrig /kapnad.
Stundom händer äfven, at både qvartfen pch glimmern blifva
där-uti för ögat ofynUge och förfvinna, antingen aldeles, eller blifva de
omärkeligen uti ler ämnet införiifvade, hvarvid gneifen öfvergår til
en ärt Hornjlijjvr.
Uti de Sachfilka, och många af de Böhmilka malmförande
bergen, innehåller gneifen de rikafte gångar af blymalmer, med
öranig inblandad kopparkies. Silfvermalmeroe tyckas dock i
fynnpr-het därufi vilja hafya fitt tilhåil, men fällan eller aldrig guld : tenn
ftandom, men mindre ömnigt än uti granit. Järnmalmer och
blod-ftenar trifvas nättan uti alla ttenflag. Ibland halfva metaller är xipk, i
M m m m form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
