Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feiarmorarter. Med Rolmårds marmor och Ölands flolägrlga
kalk-ften, fom nyttjas til hvarjebanda hällar, bordlkifvor och i
fynner-het Golfften, drifvesen vidfträckt handel, både til inrikes och
några utländlka orter. Sådan golfften är väl för defs kyla mindre
tjenlig oti våningsrum j men lä mycket mera nyttig, där varma
ram ej behöfvas. Uti öpen laft blifver denne ftenart fuktig emot
infallande regnväder och tjenar däroti til en art hydrometer, famt
vifar fig därmed innehålla något af hafvets fälta. Defs nytta här
i riket för hveteqvarns-ftenar, ander namn af Tål aften, fom
för-nemligaft beredas uti Kamla Socken i Nerike, är äfven allmänt
bekant.
Kalkbergen föra väl ofta rika, färdeles bly- och kopparmalm
mer, dock merendels uti drammer, körtlar och fläckar, men
fallan oti ftrykande och beftändiga gångar, hvarföre de icke hellet
räknas til gångberg. De mägtiga filfvermalms-gångar. fom ati en
tät kalkften föra gedieget filfver och glaserzer, vid Ånnxberg uti
Öfterrike, göra dock häruti et betydande andantag. Därtil kan
ock räknas de rika blygrufvorne vid Bleyberg, uti Kärndten, och
koppargrufvorne vid Falkenftein ati Tyrolen, hvareft en tät
kalkften utgör fjelfva hällearten. Vid Sala filfvergrufva beftår få väl
hälle- fom gångarten af kalkften, hvarutaf den fenaré, eller
gångarten , utmärker fig genom finare gry och inblandning af ikimmer.
Se Gångar.
Kalkftenspilar, öiandsjpikar, eller Dartar, Jacohe Lapide*
(Meerröbrfteine), kallas en art petrificater, eller OrtboceratHer»
fom i fynnerhet finnas ganfka ömnigt ati den. Öländ/ka flolägriga
dels bruna och dels grå kalkften, ati rät, lång, fpetfig, cooi/k,
eller kägelform , liknande belemniter, men hafva inuti afdelte cön*
vexa. och concava rum, eller kamrar, med en kärna, eller et
nerv-rör midtati, hvarati malken, eller hafsdjaret, haft fin böning.
Kärnan, eller nervröret, finnes flandota i medel punden, då dert
får namn af Ortboceratites centralis, eller lateralis. om den
ligger tätt vid ena fidan. Uti ftorleken äro de föränderlige ifrån en
lkrjfpenna$ til en arms tjocklek fornt ifrån 3 til 24 tums längd,
fton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
