Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jftundom med och ftandam utan tecken’ til Anal. ’Se Vooets Pn*
Bifibes Min. Syft. f. 216 och Wau.br. Syft. Min. T. II. f. 471.
De räknas af Hr. Arch. von LiNNé til Helmintholiti nautik
redi. Äro ftundom på Öland öfverklädde med en röd fmotfande
järnochra och emellan kamrarne, ellerhåligheterne, fylde sned
hvita cubi/ka kalkfpats-cryHaller, liknande nafsfaltet. Skalet, eller
originalet, har intet kunnat finnas. Se ton Lumés öländfka ock
Gottländika Refa f. 142.
Kallbit kallas en ftamp med bred, hvafs och något trobbig
egg, antingen med eller utan ikaft, af få hårdt och väl härdade
fiål, at både fmidt och gutit järn kan därmed huggas käk, eller
utan at vara glödgande.
Kallbråckt, eller Kall/kört, (Kaltbriichig) kallas det ftåag*
järn, fom, uti gröfre eller finare form uträckt, är af följande egen*
Jkaper, fåfom:
a) Kalt, eller handvarmt, brifier fnart, få väl vid brytning*
fom vid mer eller mindre fiarka dag af haromase, eder emot fiäd
flagit, och det med et dumt ljud och tvärt brott.
b) Vifar uti brottet gnidfande och ikimrande måqgfcantigl
korn, fom äro grofvaft uti det raäft kallbräckta, med hvit färg,
utan at Ikela uti blått, eller gult.
c) Uti alla grader af glödgningshetta, ifrån hvitvatm
väUnings-hetta til brunröd färg, kan det fmidas, vridas och vikas, huru
man behagar, utan at brakna, eder brifta, ända til defs det
inemot kan hållas uti handen. .
d) Under glödgningshetta är mjukare emot hammare och
andra verktyg, än annat järn. Blifver ock vanligen mera jämnt och
flätt famt gifver därvid ingen lukt af arfenik, eller annan mineral.
e) Upglödgadt och afdäckt uti vatten tager aldeles ingen
härd-ni ng, men får därigenom grofvare korn, än om det långfamt afi
kyles.
/) Kan ej förbättras genom mycken vällning, garfning, eäet
fmidning, utan blifver däraf mera ikört och gcofgniffrigt.
g) Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
