Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Här orhtalas ock verkelige cryftallinifke chryfolither, ifrån fmå
korns ftorlek, til några Ikålpunds vigt, liggande uti lava och
ba-falt-arter, ehuru de ingalunda kunna räkna fitt urfprung ifrån den
Vulcani/ka elden, men finnas vid ganfka många här upräknade
vul-caner. Vidare träffas uti lavan mjölkhvita qvartsftycken,
fandftens-körtlar; trippel, bryndens- kalk- och mergelarter; zeolither,
hya-dnther, faphirer, tillika med järnmalmer uti oéfaedrifka korn, hvil—
ka’fenare i fynnerhet hafva vifat fig vid Expailly uti Velai, och
blifva merendels^ vid darka regnväder, lösrifne utur uplöd eller
Vittrad lava, fartit nedförde uti-fmå bäckar, hvarutur de genom
vafkning kunna uphämtas, ehuru til liten mängd. En fin
vulca-nifk aika af fvart färg, fom mäd beflår af järnmalm och drages
flarkt af magneten, ligger til myckenhet omkring Ætna.
Blodftenar, med vanlig klotformig yta, formodeligen med
tiden danade af brände och vittrade kiefer, med eller utan järnochra,
hafva äfven blifvit fundne i lavan vid Velai: likaledes
förekomma Ætiter af calcedon, dundom med innedutit vatten, Enbydri
kallade, tillika med flera irreguliera calcedoner, kifelflenar och
jafpis-arter af åtlkilliga färgdr, uti en flammig lava, på famma ort.
Om många flera arter af lava, och däruti befintelige
främmande ämnen, famt om alla öfriga mineral-rikets alder, fom kunnat
träffas både vid utdocknade och ännu tidtals brinnande vulcaner,
fes utförligen uti ofvännämde Herr Fäujas de Saint-Fond
Mineralo gie der Vulkane.
Lavezzo, Se TSlgflen.
Lazurften finnes hos äldre fcribenter uptagen under
åtlkilliga namn, fåfom Lapis Cyanus, St el/atus, Mefué radiatus, eller
radiavs, Myreps, eller Sapbirus Plinii, och är rätteligen icke
annat än en kifelartad kalk- och zeolithbiandad fien, af en fkön
hög-blå dels mycket mörk, dels ljufare färg. Uti hårdheten öfvergår
den något en fin och tät marmor, men kan dock med en fkarp fil
rif\ ■as: är merendels genomdragen med hvita fläckar och ränderj
dtls af zeolith, dels af en fin kalk med glimmer, fällan af qvartsj
ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
