Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta inftankt med gula gnifiror af fvafvelkies, fom likna guld, hvar- .
af många lätttrogne blifvit bedragne. En mörkblå, ifrån Bucharei-
-/ka Calmuckiet, har uti elden förhållit fig fora-en zeolith och
hållit 4 lod filfver på centnern. Med vitriol - faltpetter-och faltfyra
fräfer den och löfes något: förlorar därvid fin färg, tingerar ej
folutionerne ljusgula famt går med dem til en Gelatina. Hvarkeo
med falmiak-fpiritus, eller genom fmältning, kan något fpår til
koppar däruti uptäckas. Calcinerad löfes mera af förenämde fyror, famt
tingerar då falt- och faltpetterfyrorne med gul färg. Med blodlut
falles den utur defTa folutioner, i fynnerhet utur den1 fom är gjord
med faltpetterfyra, til en Ikön berlinerblå. Med falmiak
fublime-.rad gifver den gula flores martis, och behåller ändå fm blå färg.
Med glasfritta fmält har den gifvit et gult citronfärgadt glas. Se
Cronstedts Miner alogie $ 109 och Margrafs Cbemifcbe
Scbrif-ten, 1. D. f. 130 o. f.
At äkta lazurften ej har fin fköna blå färg af någon annan
metall än järn, har äfven Herr d’Arcet beftyrkt uti defs 2:nd
Me-moiré fur Fa&ion d’un feu egal, violent p. 78} hvaraf finnes at
defs blå färg väl länge bibehålies uti en medelmåttig glödgning,
men uti fträngafte hetta, i porcellains-ugn, fmälter denne ften til et
gulgrönt glas, fom, utom flera prof, med magneten, och med
up-lösning uti aqua regis famt fällning med blodlut til berlinerblå,
bevifar defs järnhalt. Defs beftånasdelar äro kifel, järnlera och
litet kalk, hvaraf kommer at han för biåsröret och uti Ikedvatten
föthåller hg fom en zeolith, famt är ofta med flufsfpat inblandad.
Huru, Ultramarin däraf beredes, fe famma ord.
Åtfkillige lärdas flridiga meningar om detta ämne, fom ej
grunda fig på rön, tyckes vara onödigt at anföra.
Den fkönafle orientalifke lapis lazuli kommer ifrån Natolien
och mindre Afien, famt ifrån ön Cypern öfver Venedig. Den
Ungerike, eller Occidentaliike, är af fämre art. Lazurften. Ikall ock
finnas til flor mängd uti China, fom Pere du Halde intygar. Alla
chemiika förfök vifa at den äkta lazurften aldrig innehåller
koppar, men tilfälligtvis filfver och fällan guld, hvaremot den med ga ia
kiesgniftror är merendels altid inftänkt.
B 2 LU;.;r-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
