Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skarpa och dels med afslipade hörn: Prismatiske, både 4, 6 och
8sidige, dels med och dels utan spetsar, utom många flera
förändringar uti utvärtes formen, som vidare kan ses uti redan nämde
Pyritologie, s. 155, med därtil hörande figurer, samt uti Waller.
Syst. Min. T. II. s. 131 o.f. Hos alchemister förstås med
Marchasita ferri en omogen metall. De äro således angelägne därom
at få denna kies, uti grufvor, til sina operationer så förvarad at
intet fria luften tilkommer, men på mognaden lärer ännu väntas.
Mareld kallas den blå lågan, som vid järn-gjuterierne upstiger
af de uti sanden neddämde lermot, sedan järnet är ingutit.
Marga, Se Mergel.
Marienglas, Glacies Mariæ, kallas af Tyska mineraloger
Frauenglas, Fraueneis, Speerglas, Glinzerspath, på latin Lapis
Specularis, Argyrolithus, Aphroselenites, och bör därunder egenteligen
förstås den så kallade Gipsspaten, eller Gipsum Spathosum, hvilken
emot ljuslågen mister sin pellucidité och äger gipsens egenskaper.
Den bör således icke confunderas med Ryssglas, eller vitrum
muscoviticum, som hörer til skimmerslägtet och behåller sin
genomskinlighet uti lindrig hetta, samt brytes i fjällige och oformlige
sega blad, hvaremot gipsspaten är mindre seg och brytes med räta
kanter och afskärningar. Finnes til myckenhet vid Boulogne uti
lera och nyttjas til gips, som däraf erhålles genom bränning. Se
Gips samt Cronstedts Mineralogie §. 18. och Potts
Lithogeognosie 2 D. s. 59, 60, 61.
Marigt, Se Rådt.
Mark, Lödig mark, eller Markvigt. Härmed förstås
egenteligen den vigt, som brukas vid mynt och ädlare metallers vägning,
och består af 16 lod, eller utgör nästan hälften emot et skålpund
victualie-vigt. Om dess fördelning se Myntvigt och Guldvigt.
Den gifves af tvenne mäst bekante slag, nemligen Cölnisk och
Troisk. Den troiske förhåller sig til den cölniske som 19 til 20,
i följe hvaraf denne senare är i samma mån lättare än den troiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
