Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hos oss, så väl som uti Dannemark och Tyskland, brukas den
cölniske; men uti Italien, Frankrike, Holland, Brabant och Flandern,
nyttjas den troiske vigten. En mark myntvigt gör 4834 cölniske
ass, som gör 274 ass på et lod guld- och silfvervigt, men et lod
victualie-vigt håller 276 1/2 ass.
Mark Brutto betyder vigten på silfret, sedan det är
beskickadt, eller lojeradt med koppar til mynt. Se ordet Utmyntning.
Markscheideri är det samma som grufvemätning. Se ordet
Grufvemätning.
Marle vid vallonsmide, Se Dräng.
Marlekor, Näckebröd, äro enstakade stycken af förstenad
mergel, som finnas hälst vid sjöar uti lera, i form af små runda
brödkakor samt uti hvarjehanda figurer. De tyckas merendels vara
tilskapade, genom vattnets sqvalpning, af små stycken flolägrig
kalksten, som består af kalkjord med inblandad lera.
Marmor. Under detta namn förstås de finaste och tätaste
kalkstens-arter, som kunna af stenhuggare genom huggning, sågning
och slipning, användas til hvarjehanda behof, samt äga den täthet
at de antaga någon grad af politur, och tillika den fasthet at de
föga mjöla sig vid sönderslagningen, utan falla i rena skärfvor som
en flintsten, men visa sig för öfrigit äga kalkstens kännemärken,
såsom: at gäsa med mineralsyror och at brännas til kalk uti elden.
En fin marmors specifiqua tyngd har, efter Herr Hawksbees rön,
funnits vara til vatten som 2,700 til 1,000. Af flera främmande
arters inblandning kan dock tyngden vara mycket föränderlig.
Marmorn brytes, likasom kalksten, antingen uti fasta berg,
som är den starkaste och bästa, eller uti flötser, eller flolägrig,
hvaribland den Florentiniske i synnerhet är känd, såsom den
skönaste.
I:o. Den förra, som kan egenteligen Bergmarmor kallas,
finnes antingen enlätt eller mångfärgad, af ganska många och nästan
oräkneliga förändringar uti godhet, anseende och färgblandning, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
