Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oren gul färg och kallas då Massicot ordinaire; men med
långsammare calcination och omrörning blifver den mera höggul och får
då med rätta heta Gul Massicot, eller Masticot.
Om denne gula blyaska calcineras ännu vidare, förvandlas dess
färg til röd, då den får namn af Mönja. Huru härmed förfares,
se ordet Mönja. Om mönja, eller massicot drifves til smältning,
erhålles däraf blyglett, eller Lithargyrium, som ock Silfverglett
kallas, då det blänker med silfverhvit färg; men hämtas i
synnerhet ifrån silfververken, där det ömnigt samlas vid blyets afdrifvande
ifrån silfret.
Den vackraste gula massicot tilredes genom calcination af
skifferhvitt, då den ock får namn af Sandix. Se detta ord.
Massor kallas vid Sala silfversmältning de klumpar af slagg och
sörja, som sätta sig rundtomkring härdens sidor och äro de
samma som Dalkare vid sulubruk. Vid masugnar kallas sådane rusor
Marsar, eller Masugnsklot. Se detta ord.
Masticot, Se Massicot.
Masugn (Hohe Ofen) kallas en af de största smältugnar,
hvaruti tackjärn uti flytande form tilverkas af järnmalmer, med tilhjelp
af mycket stark bläster, och uti en 12 til 15 alnars hög ugnspipa,
hvaruti hettan drifves til långt högre grad än uti någon annan ugn.
Denne starka hettan gör at järnet här måste blifva flytande,
hvaremot det uti smärre ugnar och med svagare hetta icke erhålles
annorlunda än uti hoprusade klumpar, färskor, eller smältor. Uti
denna omständighet, at få järnet flytande och at inom et dygn
kunna med 4, eller 5 arbetskarlar åstadkomma 16 til 20 skeppund
tackjärn, är en masugn förnemligast skild ifrån alla andra ugnar och
smältningssätt, til järnets erhållande utur dess malmer, såsom:
Myrjärnsverk- eller Blästerverk, Flossugnar, Blaufeuer- Lupp- eller
Stycke-ugnar, Osmunds- och Rännverks- smältningar (se dessa namn),
där nästan med lika arbete icke 1/4:del så mycket järn kan
utbringas på lika tid; i anseende hvartil desse senare tilverknings-sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
