Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom de aldraenfaldigaste, äldsta och enklaste, nu mera äro mäst
nedlagde och masugnar, såsom et nyare påfund, vedertagne. Se
Masugnsbyggnad, Masugnspipa, Masugnsställe; och om sjelfva
smältningen se Blåsning.
Masugnsbröst kallas tvenne ingångar på masugnsmuren til
pipan, nemligen Utslags- eller Timpel-Bröstet, där järnet utstickes
ifrån stället, och Bäljbröstet, där bäljorne ligga, eller där vädret
intryckes genom forman. Jämnför ordet Masugnsbyggnad.
Huru masugnsbröstet formeras genom hvälfning med tegel,
eller gråsten, ses af Kongl. Vet. Acad. Handl. 1756. Om
masugnen står på en stark berggrund och hvalfven göras efter gothisk
form, eller som gamla kyrkohvalf, och muras coniska med
försigtighet, antingen af väl brändt tegel, eller lämpelig huggen sten, är
försökt at de äga fullkomligt bestånd och äro säkrare än då öfre
muren hvilar på båljärn, eller gösar, som af hettans spänning och
förändring ofta brista, och böra sådane gösar läggas dubbla eller
tvenne i hvarje skift, om de skola vara pålitelige.
Masugnsbyggnad, eller Stegresarekonst, kallas masugnars
upförande efter konstens reglor, så at de äga fullkomlig styrka emot
eldens och den häftiga hettans våldsamhet, samt bidraga til
malmernes fördelaktigaste smältning.
De äldsta Svenska masugnar, i synnerhet gemena
bergsmanshyttor, hafva varit timrade merendels af tjocka furuklabbar, alt ifrån
sjelfva grunden, och murade allenast innanför timringen med ovulig
sten, sand och ler, ända intil pipan, som likväl varit af mera
eldfast sten. Någon tid därefter har man ändteligen börjat upföra
utanmurarne med grof gråsten til 7 a 8 alnars högd, eller jämnt med
öfra bröstgösen, men därifrån har den öfra delen til kransen
blifvit murad af tjenlig sten. Uti senare tider, i synnerhet vid
Bruks-Patrons masugnar, brukas öfveralt at updraga utanmurarne af
gråsten ensamt, hvarföre desse äfven Stenmasugnar kallas. At kunna
förklara alla vid masugnars byggnad brukelige konstord, finnes
nödigt at åberopa plan- och profilritningen Tab. XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
