Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avanturine, men var mycket fkönare, och därfore féck namn af
naturlig avanturine. Dylike har han äfven fedt, fom kommit ifrån
Spanien , men voro mindre vackre och hörde rättad til en
grofkor-r.ig fandften, eller kornig qvarts. Defle, tillika med en
färgikif-tande fpat och en annan Ilen, af lika egen/kap, under namn af
Filköga, omtalas af Herr Daubenton uti famma Memoirer, för år
1781, och finnas äfven uptagne under orden Pfcudogemmce och
Scbillerfpatb.
Den hvita qvartfen, fom, jemte en fvart Ikiffer, vid
Frey-berg, på några Aällen utgör gångarten, kallas JVeiskopf, då den
är mycket faft och hård.
Derv fvarta qvartfen finnes ofta vid järnmalmer; äfven vid
ädlare arter, fåfom uti Marienbergs filfvergrufvor i Sachfen, hvareft
brytes en med kobolt, glaserzfchwärze och gedieget filfver
genomdragen fvart qvarts. Se Ferbers Min. Gefcb. verfcb. Länd. f. 174.
Vidare nämnes ock uti famma afhandling, f. 231, vid
Schneber-gilka grufvorne, fåfom fällfynt, drufer med ihåliga, trefidiga
qvarts-cryflaller, fom där Beckers drufer blifvit kallade. Likaledes fkall
där funnits en cellulos qvarts, med gul koboltjord och gul
vismut-ochra öfverdragen, hvilken af famlare i den orten Bienenroft kallas.
Vid Tylka och Ungerika bergverken får qvartfen gemenligen
namn af Er%mutter, hälft då den är fpatig och med kalk
inblandad, famt medförer ädla arter, då han tillika faller cryllallinifk och
innelluter ftundom rothgiilden.
Vid Ungerika guldgrufvorne är den feta qvartfen i fynnerhet
godt märke, färdeles då flråligt fpitsglas medföljer. Dock fäges
där af bergsmän om denne arten: dajs er bringt und nimt Golderz.
Vid Eib’enflockilke tenngrufvorne, infalla uti den
zvitterhalti-ge graniten hvita qvartsådror, fom där Stricb kallas, och
innehåller flundom både zvitter och kupfergriin. Se Ferbers Min. Gejcb.
verfcb. Länd. f. 239.
Af åtlkillige Mineraloger har qvartfen varit anfedd fom en
Petra Parafitica, eller fenare tilkommen bergart, fom tagit fitt
fäte uti de uråldrige bergens rämnor och håligheter. Til den
tankan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
