Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3&> Q V A
kan gifves ock mycken anledning af likheten med igenläkte
fpric-kor, hvarvid qvartfen tyckes hafva tjent til et gluten.
Vid detta tilfället måtte dock qvartsämnet hafva varit til en
ofanteNg mängd, då til exempel uti Nafafjell, uti Umeå
Lappmark, eq mägtig flock finnes, fom beftår af cryftalltotffvig och
anlkuten qvarts, til några hundrade alnars bredd och ffc;re
hundrade famnars längd. Se Bar. och Landshöfd. Tilas Svejses
ral-Hiftoria, 176^, f. 78*
Uti Pfaltz finnes på begge fidojr om Derrebach tvenne berg,
fom beftå af idel qvatts, hvarunder Ikall finnas en art fkiffer, iå
at qvartfen utgör taket på denna fkifferbädd. Hela nejden
däromkring Ikall ock vara upfyld med qvarts uti löfa fteqgr, hvaraf
göres den flutfats, at qvartfen ej kan anfes at vara någon
parafi-tifk produft. Se Collinis MineralogifReife, f. 574-f8i-
Uti Siberien, vid Baykal hafvet, har ock Herr Laxman
funnit flora berg, af fo famnars högd och öfver 800 famnars längd
och bredd, fom endaft beflå af hvit mjölkfärgad qvarts, fom
likväl fällan plägar utgöra hela berg. Se Crells Cbemifcbe ,
178?, 3-’dje flycket, f. 265". Detta alt tyckes beflyrka
ofvannäm-de flutfats, at denne bergart icke är parafitilk, utan torde med
fkäl kunna räknas til urqvädins bergart och jämnårig med fjelfva
graniten, uti hvilkens fammanfättning han ingår; åtminflone har
qvartfen icke tilkommit på lika tid och på lika fätt fom de
flolä-grige kalkbergen, fom bära vitne om fin fenare tilkomfi genom
inneflutne petrificater, hvilka vetterligen uti ren qvarts icke lära
kunna upvifasj allenaft qvarts icke confunderas med Ar/#/«, agaten,
eller med allmänna Båfiflintan, hvaraf flenvandlingär ofta finnas.
Här i riket, på Dahlsland, uti Fröfkog Socken, fes äfven
ofanteliga höga och vidfiräckta hvita berg, iom likna en lkifrig
bälleartad, eller qvadrig qvarts, men böra dock rätteligen räknas
til en hvit hälleflinta, 10m vifar fig uti deras mera matta och kor- •
niga brott, famt äger den egenfkapen at vara mera lättfmält än
ren qvarts.
Om qvartfen, i anledning af förenämde obfervationer, ej kan
anfes för en petra parafitica, kan dock vara möjeligit at den
ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
