Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til fkifferflägten kunna ock räknas Blaflen och Klockgryte,
fom under famma namn befkrifvas.
De få kallade Spräckbållar och Lefverftenar> fåfom fkifrige,
höra äfven til detta rum. Se deffa ord.
En fär/kilt förändring af lerfkiffer, fom är flarkt qvartsblandad,
utmärkes af några med namn af Qvnrtsfkiffer. Se famma ord.
Stinkfkiffer, Dyfoides, är en art orfien, fom brytes uti tunna
planifka fkifvor , och utgör ofta takflen uti flenkols-ttötfer, af grå
eller brunaktig färg, uti brottet dels granngnifirig, dels tät fom
et torrt ler. Intryck af örter, i fynnerhet af det få kallade
orm-bunke-gräfet, är uti denna fkifferart icke fällfynt.
Skifferftycken, af naturen til maffor fammangyttrade med
jarn-haltig lera och flera flenämnen, utgöra äfven en art Breccia Scbiftofa.
Uti vulcaniika utkaft har icke heller fkiffer af
brynfiensfläg-ten (Schiflus olearis Linnaei) varit ofynlig. Se Herr Faujas de
Saint-Fond Miner alogie der Vulkane} f. io5. Men kol- och
brandikiffer, fåfom förmodeligen bidragande til eldens
näringsämne, lära väl fvårligen oförtärde blifva fynlige uti vulcaniik lava.
Skifferarter finnas på många orter här i riket, fåfom i
fynnerhet uti Skåne, vid Boferups ftenkols-brott, vid Andrarum,
Cim-brishamn &c., uti Wäflergöthland emellan Sköfde och Fahlköping^
vid Kinnekulle och flereftädes uti Öllergöthland, omkring Wadflena
&c. — På Öland — Uti Nerike i focknarne omkring Örebro —
Uti Dalarne och Rättviks focken — Uti Jemtland och Offerdals
focken m. m. På Dahlsland går fjelfva hvita hälleflintan uti
Ikif-rig form. I#A
Föga något land lärer dock gifvas mera öfverflödande på
/kif-ferarter, än England, i fynnerhet af Kalk, Lera och Sandftcn, af
oräkneliga många förändringar uti blandning, hårdhet, färg och
fkap-nad. Däribland kan nämnas den få kallade Slatflone> eller Slatey
fom är en art flolägrig, fkifrig och fkimmerblandad kalkflen,
hvilken där brytes uti tunna hällar, fom nyttjas til taktäckning. Af
dylik art är ock Ragftone, fom användes til famma behof, men
är fämre och af gröfre gry. — Vid Woodflock täckas äfven
hu-fen med en tunnfkifrig kalkflen, hvilken i Tyfkland Flagflein kaU
O o o o 3 las,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
