Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
las, famt är inblandad med litet lera och järn. Slateflone gifver
vid rifning en ftark orftens-Iukt, och hörer fåledes til den flägten.
När flora block af denne ften få ligga öfver vintern i öpen luft,
kan den klyfvas uti helt tunna Ikifvor, fom fedan huggas i form
af takfpån, med et hål vid ena kanten, hvarmed ikiftern hänges
på de uti läktern inflagne träpinnar.
Uti England brukas ock til taktäckning en art kalkfkiffer,
fom Tileftone kallas, hvilken brytes uti Sommerfetfhire, uti nog
tjocka och krokige ikifvor, fom måfle läggas uti och fammanfogas
med murbruk, for at utgöra et jämnt flratum, eller tak. — En art
fvart lerikiffer finnes ock där, under namn af Sbale.
Uti nedre Normandiet, öfver ftenkolsbädden uti där varande
grufvor, brytes en befynnerlig fort af alunikitfer, fom är
märkvärdig däraf at den, efter rofining och utlakning, gifver Bitterfalty
eller Engel/kt falt, uti vackra cryflaller, men med någon fmittå af
alun och vitriol, hvilka fenare falter likväl kunnat aflkiljas genom
lutens kokning med ofläckt kalk, til defs den ftiptiika fmaken
för-fvinner och bitterfaltets bafis enfamt blifver qvar. Detta grundar
fig på Herr Monnets rön, at kalk fäller alun- och järnjord, men
ej bafis af Epfoms eller bitterfalt. Franika kiesarter hafva ock
Tunnits, fom innehållit detta falt.- Se Herr Monnets rön uti Kongl.
Vet. Acad. Handl. 1773 f. 3^7.
Vid Schneeberg brytes en ikifFer af Ikön blå färg med röda
punéfer. På ikifler träffas ock fiuridom angeflogit filfver.
Den uråldrige lerfkiffefn är, äfven fom gneifen, i allmänhet
känd för malmernas fäkrafte lägerftälle, eller för at utgöra malmi
förande berg. Härom vittna ganika många utländika bergverk,
fåfom Harzilke bly- och filfvergrufvorne’: Ungerika
kopparmalms-gångarne vid Schmolniz och Topfchau: de rika filfvergrufvorne vid
Joachimsthal, i Böhmen, och, öfver hufvud, alla det landets
bly-grufvorj likaledes det betydliga qvickfilfver-bergverket vid ldria,
hvareft malmen brytes körtel- och drumm-vis uti en mägtig gång
af fvart lerikiffer. Se Qvickfilfvermalm. Samma egenfkap äger
denne hälleart på mångfaldiga flera orter, hvilket få mycket mera
kan intagas, fom med Lerjkiffer vid några Tyfka bergverk förflås
det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
