Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slapror äro vid bokverk de Iöfa trädflycken, fom vid
förnötte bokllämplar fattas emellan flämplarne och deras räklor, at
de icke få för fiort fpelrum, eller Ikakas af och an, under
boknin-gen. Se Bokverk.
Slatftone är et Engellkt namn på en art kalkfkiffer. Se
Skiffer.
Slefvar (Jusgufskellen, Scböpfkel/en, eller Kellen’) kallas
de lerbeflagne järnlkopor, fom brukas vid kopparhamrar, at
därmed öfa den fmälte kopparen uti defs Diglar. Nyttjas äfven
vid bergverken för flere fmälte metallers gjutning, fåfom för jlarn,
Bly. och Tenn.
Sli y eller Slilerg, Se Skinnjlag.
Slig, Scblig, eller Scblicby efter tylka namnet., är den rena
bokade malmen, fomv genom flamning, eller vaikning , blifvit Ikild
ifrån medföljande bergarter. Den förefaller vid valkverken under
åtflullige tilnamn, tagne utaf de arter, eller flammer, hvarifrån fligen
blifvit utvalkad, fåfom Mjöl - eller Hejdeljlig, Kiftjlamflig,
Seg-flamjltgy Fetjlig, Fetjlamjlig, o. f. v., hvarjemte Ikilnad
upkom-mer i anfeende til defs bättre eller fämre flag, eller olika halt, af
den grund at all den flig, fom vid hvarje vaikning utdrages, ej
kan erhållas til lika renhet, utan en del, fom fladnar längre ned
på planhärden, blifver mera bergblandad, eller af ringare* halt.
Detta, med mera, utföres vidare under ofdet Vafkning. På detta
rum kan ailenafl anmärkas, at fördelningen uti fetflig och ietflamflig
är nu mera vid Sala aflagd; och at alla redan upräknade bättre,
fliger efterhand blandas tilhopa, under et allmänt namn af Slig;
äfvenfom de fämre, eller mindre rena gods-forter^utgöra få kallad
Kies och Lortkiei.
Vid Ungérlka bergverken, och i fynnerhet vid Schemniz»
gifvas både guld - och filfverhaltige blyglanfer , fom efter olika
halt indelas uti tvenne flag, nemhgen Blcygdvge och Silbcrgänge.
Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
