Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se orclet Vafk. Utaf de fattigare glanfer, eller Bleygange,
fom tillika medföra Kies, utvafkas, efter föregången bokning,
tvenne forter flig, nemligen Kiesfcblicb, hvilken på fitt högfta
håller 4 l°d filfver på centnern, och en mark af detta filfver gifver
40 denari guld} famt Bleyfcbliecb, fom håller yo marker bly och
i lod filfver på centnern. Därutaf gifver en mark filfver yo
de-nari guld., Denari å’r en vigt, hvarutaf 2f6 utgöra en mark, eller
16 lod. Kiesfligen, fåfom lättare, .fladnar längre ned på
planhärden, och nyttjas fedan fom tilfats vid råfmältningen, med
flör-re förmån än annan kies, hvaruti intet finnes någon ädel metallilk
halt. Blyfligen lägger fig, vid valkningen, öfverft på härden,
tillika med det utvärtes åtföljande gediegna guldet, hvilket därutur
genom färlkilt orhvafkning och amalgamering utdrages. Se härom
ordet Guldtilverkning. Om denne blyflig fjelf innehåller få litet
guld och filfver, at deras utbringande ej lönar arbets-koftnaden,
röftas den fedan uti flamugn och fmältes på bly. — Den flig, fom
erhålles af den rikare malmen, eller Silbergange, famt får namn
af Silberfcblicb, fördelas ock vid valkningen, i anfeende til olika
halt, uti tvenqe forter, utaf hvilka den ena håller y, 6 til 7 lod
filfver, och den andra 2 til 3 lod filfver på centnern} och af
begge flagen gifver en mark filfver y, 6 til. 9 denari guld. — Det
här förut nämde gediegna guld, fom ftadnar ibland blyfligen,
kommer merendels af gyldiik zinnopel och af flera bergarter,
hvaruti guldet, faftän ofynligt, kan vara inflänkt. Se Delii
Berg-baukunft, f. 469, famt Berbers Æh andL ilber die Geb.und Bergw.
in Ungarn, f- 83-
Vid Freyberg har blifvit anmärkt, at då filfverhaltig kiesflig,
fom tillika innehåller järn, kommit at helt våt ligga något länge
tilfammans, har den tagit varma til fig och brunnit tilhopa uti
ru-for, famt därvid förlorat något uti filfverhalten.. Se Ferbers Min.
Gefcb. verfe b. Länd., f. 113.
Vid Ober-Harz förekommer fligen i fynnerhet af tvenne
huf-vudforter, under namn af ftuffflig och våtflig (Stufffcblicb och
najfer Scblicb). Dem förra är den fom erhålles af fattig
ftuflf-malms torrbokning, pch den fenare, eller våtfligen, kommer ifrån
V y y y 2 va/k-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
