Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
BakftandarenTrallas den*, fom flår uti lagbron narmaft hjulet,’
men Framflandaren är den, fom flår framför ftädftocken, nedgraf-
ven öch fäflad uti fin egen lagbro. Se ållning.
Standart, eller Standert Gold,kalias det guldet, hvaraf
gui-néer uti England myntas och beftår af 22 karat fint guld, Iojeradt
med 2 karat koppar och filfver, til lika delar af hvardera.
Standart Silfver, hvaraf fchillings ftycken flås, båller il lod
och 2 gran fint på marken.
Stands heter en ftamp, hvarmed någon metall drifves uti et
fänke, at antaga den däruti graverade figuren. Då metallen ar
uti tunna bleck, måfte äfven flandfen vara uphögd och arbetad
efter fänkets urgröpning, famt noga däruti inpaflad.
Standfulor, vid ftångjärnshammare, äro tvenne ftarka
ftbl-par, hvaremellan hylflen har fin rörelfe. Se Hammarftällning.
Stangengraupén kallas vid Frankenberg uti Hellen en.
malmart, fom brytes uti Ikifferflötferne och beftår af verkelige
träd-ftycken, hvilka blifvit petrificerade, eller med bergfettma få
genom-dragne, at de likna en art ftenkol, och innehålla fahlerz. uti fn\å
ådror och angefloger. Se Lehmans Mintralogie f. 12.
c Stangenfpat kallas en art tungfpar, beftående äf långa,
jämntjocka, merendels hvita och efter längden räfflade cryftaller, utan
någon vifs kantig figur, fom finnas växte uti drufer, utan någon
ordentelig ftällning emot hvarandra.
Sådane cryftaller, ifrån Lorents Gegendrum vid Freyberg,
haf-va af Herr Prof. och Ridd. Bergman blifvit underfökte, då de förft
calcinerades med alkali, fom fedan, efter utlakning, bef3ns vara
förcnädt med vitriolfyra. Refiduum har varit en ren tungjord,
mättad med luftfyra. Den löfes uti faltfyra utan fräsning,famt
anlkju-ter därefter uti qvadratifke rutor, af hvilka minfta fmulor röja
närvaro af vitriolfyra.
En centner af denne fiangenfpat har gifvit 90 marker
tun^-jord, mättad med luftfyra, utan någon främmande inblandning. Se
Kongl. Vet. Acad. Handl, 1784. f. 112. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
