- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
799

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af farama art torde ock den hvita Skåtlfpaten varit , fom
finftes uti famma grufva vidFreyberg, och där Stangenfpat kallas,
famt namnes af Herr Ferber uti defs Läml

f- 183, 184.

Vid I fchopau uti Sachfen träffas äfven, under namn af
Start-gertjpatj uti Helig Trefaldighets grufvan, en fvartaktig eller mörk
Blyfpat, uti långa flerfidige prismati/ke cryihller, liknande en ikörl,
fom därfiädes äfven får, namn af Stangenfpat. DefTe cryftaller äro
gemenligen med en brun järnochra, eller eifenbräune, öfverfintrade.

Stanniol j Stannum foliatum, kallas fint tenn, fom är valfadt
uti ganfka tunna blad, fom poftpapper. Brukas til fpegelfolium
och faljes uti lådor, fom hvardera innehålla en grofs, eller 12
dus-fin fådane blad. De finnas fiundom med åtlkillige durchfiktige
fär-gor öfverdragne, til underlag och zirat på glas, m. m., famt få
äfven namn af Appeau, eller Appeu.

Starklut heter vid falt- och vitriolfjuderier den lut, fom är
til cryfiallifations-märket inkokad.

Starkpannor kallas vid Dylta de blypannor, hvaruti den
rå vitriolluten, fedan den kommit utur Råtut spannan och blifvit
klarnad uti en färfkilt binga, eller fump, åter omkökas, til defs
den finnes tjenlig at växa, eller gifva cryflaller, då hon därifrån
■lolTas, eller utfläppes, i växtbingarne. -

Steatites, Se Speckften. I England får den namn af .

- Steckhål, Se Stickbål.

Stege vid masugnar kallas det fleglika måttet, eller den art
af cirkel, hvarefter pipan uti en masugn muras. Se Masugnspipa.

Stegar, efter allmänna begreppet, brukas väl uti grufvor;
men få där namn af Farter. Se detta ord.

Stege kallas vid grufvor, uti fiollar, den byggnad, fom
gö-res på folan til de få kallade Dragverk ( eller Trä g-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0805.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free