Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nan varit til agat förvandlad, ehuru /kalet ännu behållit fitt
träak-tiga lynne. Se Herr Sage’s Elemens de Mineralofrie f. 101.
Svankero, eller S;vank-krok, kallas det krokiga vågträdet,
fom uti vailonhamrar hänger pä bäljfpiran och tjenar til bäljorne»
updragande vid blåsningen uti härden.
Svansbårr (Schivallenfchmaii%b6hrer ), Se Bergfprdngning.
Svanshammare är det famma fom Stjertbaamaré. Se
Gjenb ammare och Knipbammarftdllning.
Svanskorg kallas vid - canongjuterier en art af korg, fam«
mannaglad af järnlkenor, hvaruti motet af inflagit’ gjutningsler
formeras för fvans«zirater och drufvan på en canon.
Svarta kallas en kolfvart dyjord, fom, kokad med al - eller
granbark, duger til näts fvärtande. — Uti en difputation, utgifven
år 16881 De Ferro et Cbalybs, fäges at en fådan Svarta blifvit
brukad til dålbrännirig} men auftor tyckes hafva tagit
kol-ftybbe för en naturlig fvarta. Om fvärta vid filfvermalmer, fe
Silfvermalm.
Svarta Plattar kallas mynt-plättar, innan de blifvit hvit«
fjudne.
Svarta Plåtar kallas vanliga takplåtar til ikilnad ifrån hvita,
eller förtente plåtar, fom egenteligen få namn af Bleck.
Svartbinda, Se Binda,’
Svartbållar, Kårteljlenar, Kulefienar, är dels en art
lefver-ften, dels orften, fom finnes i fynnerhet ibland alunlkiffern vid
Andrarum, i form af linfor eller plattrunda kulor, ifrån en haffel«
nöts,ftorlek til någre tispunds och väl fkeppunds tyngd, af beck«
fvart färg. Uplöfas af luften tif mylla, hvarvid man finner de
11. Dei. B b b b b b le£»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
